– Hej Angelika, har du tid att prata ett par minuter?
– Javisst.
– Jag har ett problem.
– Och då vänder du dig till din lillasyster. Som vanligt. Det ska väl vara tvärtom? Jag som ber om hjälp av min storasyster.
– Ja, men du har väl inga problem? Du har ju ingen familj att ta hänsyn till.
– Jo, jag har en besvärlig syster.
– Ja, ja vet. Och jag har en syster som alltid ställer upp. Eller hur?
– Så gott jag kan, ja. Vad gäller det nu?
– Jo Olle och jag har hittat en last minute-resa till Spanien..
– Det låter ju trevligt. Vad är problemet?
– Jan.
– Aha. Du menar vem ska ta hand om honom, när ni är borta?
– Just det!
– Milde himmel! Han är visserligen gullig men en stor glytt. Så minns jag honom i alla fall sen senast.
– Han har utvecklats sen dess. För att bara vara femton. Och han har alltid haft respekt för sin moster.
– Det är för att jag tvingats sätta gränser för honom. Men jag är rädd för att det blir svårt med det nu när han är i de bevärligaste tonåren.
– Snälla!
– Jag får tänka på det. När måste ni boka?
– Vi har redan bokat. Jag litade på att du skulle ställa upp. Snälla Angelika!
– När ska ni resa?
– Nästa vecka.
– Jaha. Du sätter kniven på strupen på mig. Igen!
– Snälla Angelika!
– O.K. Får göra mitt bästa. Men jag tar inget ansvar för honom. Det får ni ta.
– Eller han själv. Han är ju femton. Straffmyndig så att säja. Haha! Om det behövs får du straffa honom. Men inte för hårt. Han är en känslig människa.
– Men vad säger han själv till det här arrangemanget?
– Det var längesen han såg dig, så han tycker det ska bli roligt och spännande redan av den anledningen. Och så är du ju i dig själv lite spännande. Det är inte många som är konsthandlare och inte så många som har varit ute i stora världen så mycket som du.
– Jaja. Det har ingen betydelse nu. Nu får jag sätta mig ner å förutse problematiska situationer som kan inträffa och fundera på hur vi ska lösa dem. Får väl göra upp ett schema för honom och regler som han måste följa för att det ska funka.
– Det klarar du säkert bra. Och jag ska tala reson med Jan och göra klart för honom att han måste lyda order. Annars hamnar han på gatan.
– Det är väl att ta i. Men för att återgå till det praktiska. Jag vill inte att du bara dumpar honom hos mig, utan han får komma till mig i konsthandeln och fräscha upp bekantskapen, innan han flyttar in. Så kan jag passa på att visa honom runt i galleriet, så han får veta vad jag sysslar med. Han kan komma själv i morgon efter skolan. O.K.?
– O.K. Du är en ängel.
– Jag vet. Hej då.
– Hejdå.
—–
– Hej moster!
– Oj, är det lille Jan som har blivit en så stor o ståtlig karl? Jag känner knappt igen dig.
– Men jag känner igen dig. Lika vacker som senast.
– Men vad gör du? Smickrar din gamla moster!
– Så särskilt gammal är du väl inte. Mamma har inte fyllt förti än, och du är väl ett par år yngre. Och snyggare. Eller ska jag säga sexigare än henne?
– Hördu! För det första är du alldeles för kaxig, och det är ofint att nedvärdera sin mamma. Dessutom får du inte ens tänka på mamma och sex samtidigt. Du vet väl att man inte får ha sex med sin mamma?
– Ja, men ja tror att en del har det ändå. Om båda är med på det, så tycker jag det är O.K.
– Milde himmel! Vad har blivit av gullige lille Jan! Du är fräck som en lus. Och min syster vill att jag ska ha dig fjorton dar i mitt hus! Det får jag nog fundera över en gång till. Jag ska be min syster att hitta en annan lösning.
– Snälla moster! Förlåt! Jag ska skärpa mej. Du får straffa mig, om jag bryter mot dina regler eller är oförskämd.
– Det har din mamma också sagt, men jag har inte lust till det. Jag hoppades att vi skulle kunna trivas tillsammans i två veckor och lära känna varandra bättre och såg faktiskt fram emot det, men nu har jag mest lust att kasta ut dig.
– Kan du ge mig en chans till? Vad ska jag göra för att du ska förlåta mig och låta mig bo i ditt hus medan mamma å pappa är i Spanien?
– Det vet jag inte, men du får en chans till. Vill du titta på bilderna i mitt galleri? Det finns flera avdelningar med bilder från olika tider och olika motiv. Jag köper och säljer.
Det kostar inget att titta, och det är en del som nöjer sig med det. Så det gäller att få sålt något emellanåt. Hitintills har det gått bra. Som du vet har jag ett eget litet hus, och jag har kunnat unna mej att resa en hel del.
– Får jag fråga dig något helt annat? Varför är du inte gift? Eller är det en fräck fråga?
– Det är på gränsen. Du får räkna med att jag inte svarar på såna frågor. Men jag ska i det här fallet. Jag säger såhär: Jag har inte haft samma tur som min syster. Hon har träffat en rejäl man. En sån skulle jag också vilja ha, men dom som jag träffat har inte varit något att ha.
– Men känner du dig inte ensam?
– Hördu, nu balanserar du på gränsen igen. Det är jobbigt för mig. Jovisst gör jag ofta det. Då läser jag en bok, lyssnar på fin musik, går på teatern eller nån gång på bio. Eller tar
en promenad. Och nån gång reser jag och upplever andra miljöer och träffar människor som lever under andra förhållanden än vi. Och är tacksam för att vi har det så bra i Sverige.
– Du är en fin människa moster!
– Nu överrumplar du mig igen! Du är så direkt av dig. Det är jag inte van vid, men jag börjar tro att det är en spontanitet som ligger i din karaktär och att vi får leva med det, vi som är
med dig. Tror inte att det den här gången var en komplimang utan något som kom direkt från hjärtat.
– Såklart. Sån är jag. Säger vad jag känner och tycker utan att tänka efter. Har jag kanske ADHD?
– Icke en aning. Men jag börjar redan vänja mig. Och egentligen är det ju något vackert med att tala och få höra sanningen. Men de flesta vuxna tycker nog det är barnsligt. Jag har i alla fall bestämt mig för att stå ut med dig i två veckor.
– Jag älskar dej moster!
– Ajajaj! Det var mer än en mild överdrift. Du får försöka spara såna uttryck till de rätta tillfällena. Jag får nog satsa på att lära ut en del saker. Och sluta att kalla mej moster! Vad är jag döpt till?
– Angelika! Det är ett vackert namn. Tror det betyder den änglalika.
– Ja, men så särskilt änglalik är jag inte.
– Nä. Änglar är väl könlösa, och det är ju inte du. Tvärtom!
– Hördudu! Nu var du på gränsen igen.
– Men jag kan inte hjälpa att jag tycker du är både vacker, snygg och sexig. Det beror på var man tittar. Och ser jag i dina ögon så känner jag att jag älskar dig.
– Oh, du är hopplös! Men jag älsk, hoppsan! Där höll jag själv på att göra bort mig. Du har redan fått mig på fall, som man säjer. Nu får du gå, för jag ser att det är en kund
som är på väg in. Ge mej en snabb kram och så ses vi om ett par dagar hemma hos mig. Nu ser jag med glad förväntan fram emot det. Hälsa dina föräldrar från mig och säg att jag godkänt dig.
—–
– Hej Angelika!
– Hej Jan! Du får väl ha en välkomstkram. — Den var lång.
– Ja, men du är så go att krama. Och du luktar så gott.
– Luktar jag? Men jag använder aldrig parfym.
– Jamen jag sa inte att det luktar gott. Jag sa att DU luktar gott. Undrar hur du smakar.
– Hördudu! Nu säjer du igen sånt som man inte får säja. Möjligen viska till den man älskar.
– Men det gör jag ju. Ska jag viska till dig?
– Jaan lille! Du år omöjlig! Men jag älsk Hoppsan, där höll jag på att försäga mig igen.
– Är det inte lika bra att säga det du vill säja: att du älskar mig trots att jag är som jag är.
-Oh, du är underbar! Omöjlig men underbar. Jovisst älskar jag dig, trots att du inte är mitt barn.
– Då är det en annan sorts kärlek. Du är ju inte heller min mamma, och ändå så älskar jag dig. Men då måste vi väl ha samma sorts kärlek till varandra.
– Du. Jag är tjuge år äldre än du.
– Det är väl inte nåt hinder? Kärleken känner inga gränser.
– Jag blir helt snurrig. Knappt har du kommit inom dörren förrän du vänder upp och ner på hela min värld. Och jag är trettifem, och du är bara femton.
– Om du faller, så fångar jag upp dig. Jag är stor, du är liten.
– Ja, jag faller i din famn. Krama mej länge! — Å så skönt att få kramas igen med någon man tycker om. Det var år sedan. Oh! Jag har helt glömt maten! Har lagat en festmåltid så att du skulle känna dig riktigt välkommen. Och köpt en flaska vin så att vi kan skåla till. Har du druckit vin förr?
– Ett par gånger på fest. Annars dricker jag inte. Tål inte så mycket. Men skulle jag bli full, är det väl bara att falla i säng. Vi ska väl ingenstans?
– Nä. Vi ska bara njuta av varandras sällskap. Nu får du gå till badrummet och fräscha upp dig för middagen.
– Ja duschade innan jag gick hemifrån, men jag ska tvätta händerna. Det har jag lärt av Mamma. Rena händer innan man sätter sig till bords.
– Det låter bra. Jag är också noga med hygienen.
—–
– Är du nöjd med maten?
– Jättegott. Vinet också. Men drack inte så mycket. Ville inte bli full. Stämningen var ju god ändå.
– Men jag har visst druckit lite för mycket. Flaskan är tom. Så du får kanske bära mig till sängen till sist. Haha. Nä. Vad säger jag! Ska vi sätta oss i soffan och se på teve?
– Ja vi kan sätta oss i soffan, men inte se på TV. Du sa ju att vi skulle njuta av varandras sällskap.
– Och hur gör vi det i soffan?
– Jag trodde du visste det. Du tyckte ju så mycket om att kramas. Vi kan sitta tätt tillsammans och lukta på varann. Hålla handen. Smekas. Pussas. Kanske mer.
– Hördudu! Gränsen går redan vid smekas och pussas. Det får vi inte. Ett sexuellt förhållande inom familjen kallas för incest och är förbjudet. Och det kan man straffas för.
– Men i Sverige kallas det inte för incest, om jag har sex med min moster. Jag får till och med gifta mig med dig. Men då får vi vänta tills jag är arton.
– Var har du fått allt det ifrån?
-Det var en tjej som frågade Lawline på Internet om hon fick ha sex med sin morbror och till och med gifta sej med honom. Och fick svaret att det var tillåtet. Och då måste det ju va tillåtet för mej att ha sex med min moster.
– Otroligt! Både det ena och det andra. Funderade du på att ha sex med mig redan när vi träffades i konsthandeln?
– Jag hann inte fundera. Det sa liksom bara klick. Det blev plötsligt lite trångt i byxan, och det blev lite blött också. Det var när jag såg dig i ögonen som det hände.
– Befinner jag mig i en dröm? Allt detta är på nåt sätt så osannolikt. Jag får nypa mig i armen. Aj! Jo, det är verklighet.
-Vill du inte ha sex med mig?
-Vill, vill, jag är viljelös. Du har förtrollat mig. Sex, sex? Jag vill bara vara dig nära, hålla dig i min famn och bli famnad av dig. Så får vi se vad det blir.
– Jag vill bara säga att det är du som styr. Jag har aldrig haft riktigt sex, så du får lära upp mig.
– Hjälp mig över i soffan. Eller nej! Släpa mej som ett villigt offer till min säng. Så kan vi sova tillsammans efteråt. Jag har en stor dubbelsäng.
– Säg först att du älskar mig!
-Det vet jag inte, men det känns så.
– Ge mig en liten kyss som bekräftelse!
-Ta den från mina läppar!
Moster Angelikas hjälpsamhet
- Moster Angelikas hjälpsamhet belönas på ett ovanligt sätt, del 1
- Moster Angelikas hjälpsamhet belönas på ett ovanligt sätt, del 2
- Moster Angelikas hjälpsamhet belönas på ett ovanligt sätt, del 3
- Moster Angelikas hjälpsamhet belönas på ett ovanligt sätt, del 4
- Moster Angelikas hjälpsamhet belönas på ett ovanligt sätt, del 5
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.