Hilma hade inte ens fyllt sexton den där sommardagen när hennes mamma, Katarina, snubblade i trädgårdslandet. Jag hade ofta retats med Katarina för att hon inte såg sig för utan ofta stötte i saker. Sån hade hon varit sedan vi träffades, kanske hela sitt liv, om man ska tro hennes föräldrar. Men den här gången var det annorlunda.
Först skrattade vi gott allihop. Katarina skrattade mest men även Hilma, som var en typiskt uttråkad tonårstjej, tyckte det såg lustigt ut där hennes mamma låg bland jordgubbsplantor och rabarberblad. Men redan dagen efter när Katarina var nära att snubbla i köket och fick hålla sig i diskbänken var den komiska effekten borta. Därefter gick det snabbt, från första läkarbesöket till diagnosen, till hennes bortgång fjorton månader senare. Redan vid Hilmas sextonårsdag hade hennes mamma börjat gå med käppar.
Det var ett år där vi förlorade så mycket men också ett år med så mycket kamp, kärlek och styrka.

Katarina ville att vi så mycket som möjligt skulle leva som vi alltid gjort, att jag skulle krypa intill henne på kvällen, smeka henne och sen komma in i henne. Och jag kröp in till henne, smekte henne, och under ett par veckor kunde jag komma in i henne men sen blev yrseln och smärtan för stor.
Jag förstår hennes vilja och respekterar den men för mig var det tvärtom. Jag var beredd att avstå allt, för all framtid, för att Katarina skulle få en enda minuts glädje och frid.
Jag har läst om par som grälar dagligen om vem som ska diska, vems tur det är att tvätta, vem som betalat mest på ICA den här veckan. För Katarina och mig var det snarast tvärtom, vi kämpade för att ge den andre så mycket vi kunde. Ett levnadssätt som Hilma tydligen fick med sig under uppväxten.

I slutet av september tömde jag gästrummet på första våningen för att Katarina inte längre klarade av trappan till sovrummet på andra våningen. Gästrum låter väldigt pretentiöst. Visst stod där en bäddsoffa som Katarinas bror och hans flickvän sovit över i ett par gånger, men mest var det ett sånt där rum där allt som inte hade en egen plats hamnade: symaskinen, fiskegrejorna, den gamla teven, ett Playstation som bara funkade med den gamla teven.
Allt åkte ut och vi köpte en ny säng med alla tänkbara finesser till Katarina. Och en sovvakt, så att hon när som helst skulle kunna prata med mig fastän jag sov i vårt gamla rum på ovanvåningen. Det var så hon ville ha det.

En kväll när Hilma var hos kompisar sträckte sig Katarina efter fjärrkontrollen och stängde av teven. Hon var fortfarande rörlig i överkroppen. Vi var halvvägs in i någon av alla dessa meningslösa brittiska deckare om en supersmart kvinnlig detektiv som har problem på hemmaplan. Kanske var det det den sortens meningslös underhållning vi orkade med just då.
– Har du skaffat ett Tinder-konto? frågade Katarina.
– Nej, så klart jag inte har. Varför tror du det?
– Det tror jag inte men jag tycker att du ska göra det.
Jag bara stirrade på henne. Självklart visste jag vad Tinder är men tanken hade aldrig slagit mig.
– Eller Bodycontact?
Självfallet visste jag också vad det är för ställe, liksom OnlyFans, PornHub och en massa andra sajter man inte berättar för sin älskade att man besökt.
– Nej, inte det heller. Vad är du ute efter?
Katarina såg så där avslappnad ut som hon gjorde när hon var fullt medveten om sin situation samtidigt som smärtorna var minimala.
– Du måste få knulla.
– Va?
– Du måste få knulla. Jag har levt med dig i över tjugo år och jag vet vad du behöver.
Jag bara skakade på huvudet.
– De obligatoriska sex veckorna utan att knulla efter att Hilma föddes var väl de värsta i ditt liv?
Det var svårt att bli arg på Katarina i den situation vi befann oss men hennes påstående gjorde mig arg. Av två skäl, dels att hon beskrev mig som en jävla sexmissbrukare, dels för att hon hade rätt. Hade jag inte runkat regelbundet och att hon hade förmågan att suga av mig samtidigt som hon ammade Hilma hade jag väl blivit galen under veckorna efter födelsen. Katarinas avsugningar är underbara men att tränga in i hennes fitta eller röv är att besöka paradiset. Så jag sa ifrån bestämt.
– Glöm det! Jag kommer inte att ge mig ut på nätet och träffa någon bara för att få knulla.
– Varför inte?
– Katarina! För helvete. Jag älskar dig och…
– Så därför kan du inte knulla med någon annan?
– Jo, det kan jag men jag vill inte. Jag älskar dig. Jag vill vara med dig. Ingen annan. Fattar du?
– Ja, men…
– Inga men! Jag älskar dig och bara för att vi just nu inte kan…
– Just nu? Just nu?
– Förlåt, jag vet, jag menade inte…
Katarina visste, jag och Hilma visste. Katarina skulle bli sämre och sämre tills den daggen kom, som vi gjorde allt för att inte tänka på men som vi visste närmade sig med stormsteg. Jag tog hennes hand. Jag försökte vara så ärlig jag bara kunde.
– Ja, Katarina, jag längtar fruktansvärt mycket efter att få knulla. Det vet du. Men du måste förstå att jag inte vill ge mig ut och dejta eller ens sitta i en hotellbar och försöka snacka ihop mig med någon bara för att… Jag vill helt enkelt inte.
– Kan du inte betala?
– Vad menar?
– Du ska ju till Hamburg i slutet av vecka. Jag menar betalar du så slipper du ju dejta och snacka men får knulla.
– Du är inte riktig klok, Katarina. Sluta nu. Jag vill inte bli arg på dig men jag kommer inte att köpa en hora, aldrig! Jag är din man. Vi är en familj och fastän jag gillar att knulla har jag lite heder kvar. Det är du och jag och Hilma, så länge vi har den möjligheten.
Att den sista meningen gick att tolka på det sätt som Katarina gjorde kunde jag inte ens föreställa mig i min livligaste fantasi.
– Ja, jag och du och Hilma, sa Katarina och log ett underbart leende mot mig.
– Jag vill aldrig att du pratar om detta igen. Ok?
– Ok, jag lovar. Men…
– Men vad då?
– När det här är över… när jag inte längre… finns, då…
– Men för helvete, Katarina! Vad vill du att jag ska säga?
– Jag vill bara att du ska…
– Ok, ok. Jag lovar. När den dagen kommer ska jag sätta på allt och alla!
Vi brast ut i gapskratt båda två. Katarina säkert övertygad om att jag menade vad jag sa. Jag skrattade för att Katarina skrattade, och för att knulla med någon annan kändes som så fullständigt jävla meningslöst och tråkigt.

Jag kom hem från Hamburg tidigt på lördag förmiddag. Jag hade hoppats att hinna med planet på fredagskvällen men mötet drog ut på tiden. Självfallet trodde jag att Katarina trodde att jag ångrat mig och ägnat en kväll åt köpt sex och jag var övertygad om att hon skulle fråga mig hur det var. Snarare verkade hon tycka synd om mig som fått spendera en fredagskväll på hotell, vilket jag i princip gjort, förutom en okej middag och två öl på Restaurang Nagel. Att jag, trots hennes uppmaningar och godkännande, inte sett till att få knulla kanske förvånar men jag är en romantiker och kanske en moralist, jag vet inte, men att bara knulla med vem som helst kändes som ett dåligt alternativ till att runka. Så jag spenderade det mesta av kvällen på hotellet med att titta på porr.

Hilma var ute en stund på kvällen och jag hjälpte Katarina i säng. Sen drack jag en whisky och såg en dokumentär på Kunskapskanalen innan jag gick och la mig. Jag hörde Katarinas andhämtning i sovvakten men kunde inte somna förrän jag hörde att Hilma kom hem. När jag hörde ytterdörren stängas, ljudet när hon sparkade av sig skorna och gick in i badrummet somnade jag.
Jag sov djupt och vaknade långsamt när jag kände att någon kröp intill mig under täcket. Så länge jag som hoppats på ett under, tyckte jag att jag kände Katarina krypa intill mig. Men handen som strök mig över bröstet var inte hennes, den var alldeles för liten. Jag ryckte till.
– Bli inte rädd det är bara jag, sa Hilma.
– Vad är det? Mår du inte bra?
– Jo, jag vill bara…
Hon kröp närmre mig. Jag kände hennes varma hud mot min. Det kändes som om hon var naken. Med ens var jag klarvaken men samtidigt kunde jag inte tänka klart. Jag försökte nå lampan på nattduksbordet men misslyckades.
– Är du full?
– Va?
– Har du druckit?
– Jag dricker inte pappa?
Jag sträckte mig mot lampan igen men Hilma höll mig tillbaka.
– Låt det vara släckt.
– Har du tagit något annat?
– Nej, fatta pappa, det handlar inte om…
– Vad handlar det om då? Varför är du alldeles…
Jag kunde inte ens säga ordet naken om min dotter som av någon obegriplig anledning låg och tryckte sig mot mig. Hennes arm vilade på mitt bröst, hennes ena knä låg på mitt lår.
– Mamma berättade hur mycket du saknar… du vet… nu när hon är sjuk.
– Saknar vad?
Så här efteråt känner jag mig som en idiot att jag inte direkt förstod hur det hängde ihop.
– Hon sa att du saknar att…
Hilma tog liksom sats för att kunna säga det.
– … att knulla?
– Va? Sa hon det till dig? Hon är fan inte riktigt klok.
Jag slet mig bort från Hilma och tände lampan. Hon låg med täcket uppdraget till hakan. Jag var så förvirrad att jag inte ens tänkte på att jag stod spritt språngande naken framför min dotter. Det var först när hon sänkte blicken som jag kom på det och satte händerna framför mitt kön.
– Hon sa att du inte ville vara med någon annan än henne.
– Nej, så klart.
– Att det bara är vi nu.
Sakta började det gå upp för mig varför Hilma ha kommit in till mig. Jag började förstå hur Katarina tolkat det jag sa, att det bara är du och jag och Hilma som är viktiga. Samtidigt bara snurrade det i huvudet. Hade Katarina verkligen övertalat, eller tvingat, vår sextonåriga dotter att ta över hennes roll i den äktenskapliga sängen? Trodde hon på fullt allvar att jag skulle ligga med mitt eget barn?
– Älskade lilla Hilma, din mamma ska inte tvinga dig att…
– Hon tvingar mig inte!
– Nej, nej, kanske men övertala…
– Pappa!
Hilmas röst lät arg och irriterad. I samma sekund insåg jag att sovvakten visade rött. Katarina hade stängt av den.
– Mamma berättade hur det är. Att jag skulle komma in till dig var mitt förslag.
– Va? Vad menar du?
– Att det var jag som…
– Herregud! Du är sexton och…
– Jag är inte oskuld om du tror det.
– Nej, men jag är din pappa.
– Och?
När hon sa det slet hon av sig täcket och rullade över på rygg.
Jag tror inte jag förstått hur stor min lilla flicka blivit, även om hon fortfarande var liten. De runda, fasta brösten, den platta magen och att hon var rödhårig även mellan benen. Det visste jag faktiskt inte.
Jag bara stirrade på henne, kanske borde jag förstått att jag borde kastat ut henne ur mitt sovrum omedelbart. Det hade varit min enda chans att motstå henne.
– Kom pappa.
– Nej, Hilma.
– Kom pappa, jag vill det. Jag vill vara allt det som mamma var för dig.
– Sluta! Det här är sjukt. Så jävla sjukt. Jag vet inte vad Katarina sagt till dig men…
– Håll käften, pappa. Kom och knulla med mig.
– Nej, Hilma, gå in på dit rum.
– Kom pappa, vi behöver det. Alla tre. Du och jag och mamma.
I samma sekund såg jag att sovvakten slog över till grönt. Katarina var med oss. Det var såhär det skulle bli.

Hilmas ljuvliga kropp, hur hon uttryckte sin vilja och det att det var Katarinas önskan, hennes innersta önskan, och nu hennes närvaro via sovvakten; tillsammans med min enorma längtan efter en kvinnas kropp, bröt ner mitt motstånd. Jag tog bort händerna som täckte mitt kön, lät för ett ögonblick Hilma betrakta hur det sakta växte innan jag kröp upp till henne i sängen.
– Du måste lova mig, Hilma, att du säger till om du ångrar dig.
– Jag lovar, det ska jag göra.
– Om något inte känns bra så måste du…
– Kan du inte bara sluta prata?
Hennes mjuka läppar nuddade mina, hennes hand smekte min nacke.
– Ja, jag ska vara tyst.
– Mamma säger att du kan annat med munnen än att prata.
– Va? Vad har hon nu sagt?
– Att du kan slicka en kvinna till paradiset.
Jag visste inte om jag skulle bli arg eller börja skratta, eller känna mig stolt över berömmet. Vad hade Katarina berättat? Vad visste min dotter om att bli slickad? Ville hon verkligen lyssna på oss genom sovvakten?
Jag visste inte riktigt hur jag skulle bete mig. Skulle jag som jag brukade göra med Katarina, förr, innan hon blev sjuk, att bara sära på hennes ben och ogenerat lapa i mig av hennes underbara smaker? Katarina är en kvinna, Hilma bara en flicka, det kunde jag inte bortse från. Dessutom min lilla flicka och jag fick på något sätt försöka uppföra mig som en pappa även om jag var sekunder från att ligga med henne.
– Låt mig bara titta på dig.
Hilma såg lite blyg ut där hon låg och lät min blick sakta stryka över hennes kropp. Den mjuka bågen hos axlarna och överarmarna, bröstens höjning, de rosa bröstvårtorna, naveln som ett mörkt öga, höftbenen markerade kant, ett mjukt venusberg dold under det roströda håret, de solbrända smidiga benen som försvann in i mörkret dit lampan på nattduksbordet inte nådde.
Jag lutade mig ner och pussade Hilma försiktigt strax under naveln. Hon svarade med en svag ryckning i kroppen. Sakta pussade jag henne allt längre ner, när jag närmade mig skåran, anade jag den underbara doften av en kåt fitta. Jag sträckte ut tungan och lät den följa skåran nedåt. Hilma ryckte till än kraftigare, särade på benen, jag lät tungan vända uppåt mot hennes klitoris.
De motstridiga känslorna av att detta var precis som det skulle vara, som alla de hundratals gånger jag slickat Katarina eller någon av kvinnorna innan henne, ställt mot den malande tanken att flickan som öppnade sig för mig är min egen dotter. Och sen, vetskapen om att det var smaken av min dotters ljuvliga fitta som fyllde min mun. En tanke som kastade mig mellan skam, begär och lycka.
Hilma smakade så likt sin mamma, kanske lite strävare, lite saltare men det var så välbekant. Hur hon öppnade sig, lyfte sig för att låta min tunga nå in och känna smakerna. Jag tänkte på om hennes mamma lärt henne, kanske vad hon brukade säga till mig: slicka mig till orgasm, knulla mig till en till, sen får du göra vad fan du vill med mig.
Jag lät tungan leka längs blygdläpparna, söka sig in i hennes varma hål och sen upp till hennes klitoris. Så mycket mindre än hennes mammas men stor nog för att jag skulle kunna leka med den med tungan, suga in den mellan läpparna. Försiktigt, försiktigt låta tänderna nudda. Jag var berusad av smakerna, av känslan, jag var i himlen. Samtidigt var jag medveten om att det var min dotter, det förbjudna, det absolut mest förbjudna. Hilmas stön och vetskapen att hennes mamma lyssnade på allt som hände gjorde mig vansinnigt kåt. Min kuk bultade, jag kände försatsen kladda ner ollonet.
Hilmas lår började skaka och jag visste att hon närmade sig. Jag sög på hennes klitoris, lät tungan stryka över urinmynningen, precis som jag gjort så ofta med hennes mamma. Och jag visste hur nära hon var. Tanken på hur fel det skulle vara att tränga in i henne var borta. Allt var bara så självklart.
Hilmas ben slöt sig om min rygg, hon lyfte sig från sängen och hennes andhämtning blev intensiv. Sekunden senare kända jag värmen, smaken, av hennes orgasm.

Hon slappnade av, särade på benen och log mot mig. Jag kröp upp över henne, insåg hur liten hon var, kysste henne och när våra tungor möttes trängde jag långsamt in i henne. Så lik hon kändes sin mamma, lite trängre bara. Så underbart varm och välkomnande hennes fitta var för min utsvultna kuk.
Jag reste mig upp armarna, mötte Hilmas glittrande blick. Hon måste ha anat den oro jag kände för hur fel det trots allt var.
– Det är okej pappa.
– Säkert?
– Sch, knulla mig nu.
Den andra lampan på sovvakten blinkade till. Ett ljud från nedervåningen jag inte hann uppfatta. Tanken slog mig att Katarinas överkropp fungerade nog för att hon skulle kunna smeka sig själv. Jag hade ingen aning om hon kunde njuta av det. Men hon var med oss, varenda ord, varenda ljud.

Jag kan älska att se min lem tränga in i kvinna men inte för en sekund sänkte jag blicken. Hilma och jag såg varann i ögonen. Hennes blågrå ögon glittrade av kåthet och kärlek medan jag långsamt knullade henne med hela min längd. Först när hon närmade sig orgasm slöt hon ögonen för en stund och spände musklerna i magen. Hilmas fitta drog sig samman så hårt att jag hade svårt att fortsätta röra mig fram och tillbaka. Den varma, blöta slidväggarna spelade som fingrar över min lem, när hon höjde sitt underliv från madrassen, öppnade ögonen och såg stint på mig. Hennes blick, sekunderna innan hon kom, var precis som hennes mors. Lycka, och en lätt galenskap. En blöt värme omslöt min kuk när hon kom ut på andra sidan.
– Nu… nu får du göra vad fan du vill med mig!
Så ofta när hennes mamma sagt så var det egentligen en order att jag skulle byta ställning eller kroppsöppning. Jag visste inte vad Hilma ville. Men jag visste vad jag själv ville.
– Jag vill inget annat än det här.
Jag ökade takten. Våra blickar fortsatt fokuserade. När jag såg hennes ansikte, hennes blick insåg jag att samtidigt som detta inte var rätt, att jag gett med mig alldeles för lätt så förstod jag att detta var något jag längtat efter så länge. Som att min längtan efter Hilma under massor av år varit dold under en fernissa av god uppfostran och disciplin.
När jag väl insett det och erkänt det för mig själv kunde jag knulla henne utan skuldkänslor, utan att hålla tillbaka. Blodet rusade i min kropp. Jag hårdnade och jag mötte ogenerat Hilmas blick medan jag tömde mig långt upp i henne, med ollonet pressat mot hennes livmoder. Jag sänkte mig ner över henne och våra tungor möttes i en kyss.
Vi gick tillsammans ned till Katarina, stoppade om henne och sa hur mycket vi älskade henne.

Hilma hade ärvt sin mammas stora behov av sex och kom till mig nästan varje kväll. Katarina lyssnade på oss och kunde ibland prata om vad hon hört dagen efter. Trots att hon inte längre hade den fysiska möjligheten till tillfredsställelse njöt hon av att lyssna på oss, njöt av vetskapen att Hilma och jag förenats och familjen höll samman.
En morgon sa Katarina plötsligt:
– Du vet väl att hon kan bli med barn?
Det kom som en chock. Självfallet visste jag hur barn blir till men. jag vet inte. Kanske hade jag tagit för givet att sättet Hilma kom till mig, på sin mammas inrådan och att hon inte var oskuld så trodde jag att åt p-piller. Också för att hon aldrig tvekade en sekund att låta mig komma i henne. Ja, att hon till och med när jag en gång ville komma i hennes ansikte, bad mig att komma i hennes fitta.
I mellandagarna 2021 var Hilma första gången på BVC. Två månader senare, innan det ens syntes på henne införde hennes skola distansundervisning.

Det känns konstigt att säga att något var positivt med pandemin men vi kunde skylla på Katarinas sjukdom för att Hilma inte kunde träffa några människor på riktigt. Hon blev bara lite rundare i ansiktet så ingen reagerade under Skype-möten med kompisarna och lärarna. På BVC och under förlossningen sa Hilma bara att det var ett misstag med en pojkvän men att hon ville ha barnet och inte skvallra på honom. Att jag och Katarina skulle adoptera barnet och stå som föräldrar var ett besked som gjorde barnmorskor och socialtanterna tårögda av medkänsla. Så mycket familjekärlek hade de aldrig hört talas om. Och då hade vi inte ens berättat hälften, av självklara skäl.
Vera föddes tre månader innan Katarina gick bort och som nybliven mormor/mamma var hon lycklig trots alla smärtor och sämre rörlighet. Ofta somnade hon med Vera intill sig i sängen.
Officiellt är jag ensamstående pappa till två döttrar, och Hilma har en lillasyster. Hilma har fyllt arton, har en pojkvän men har ändå tid och lust för sin pappa ibland.

• 9 augusti 2018
• För mammas skull