Felicias fusk

För ett halvår sedan flyttade min syster Felicia hemifrån och lämnade därmed mig ensam med mamma och pappa i villan på Irisgatan. Äntligen frihet, som hon förklarat för mamma. Till mig sade hon ingenting särskilt. Småbröder förstår väl ändå inte vad det handlar om. Eller, mest troligt om man tänker efter, struntade hon fullständigt i hur jag såg på saken. Vi hade trots allt aldrig stått varandra särskilt nära, min storasyster och jag.

Efter ett halvår som servitris och nästa halvår utomlands började min syster plugga ekonomi på universitetet. Hon skulle bli rik, vilket hon förklarat för mamma, och hitintills gick det tydligen okej med studierna. Mycket på grund av mig och det var därför jag stod här jag gjorde – utanför Felicias ytterdörr.

”Kom in.” Min syster viftade in mig. 

Hennes blonda hår var uppsatt i en lös knut och hon var klädd i svarta tights och bylsig luvtröja stor nog att rymma två personer. En ganska vanlig kombination för min storasyster, i varje fall när jag knackade på.

”Uppgiften ligger på skrivbordet”, sa Felicia som om något brådskade. ”Du har väl med din dator?”

”Mmh”, mumlade jag till svar.

Med ens sänkte Felicia hakan och gav mig ett klurigt leende och vid det här laget visste jag mycket väl vad leendet betydde – jag vill ha allt och ge ingenting tillbaka. Som vanligt.

”Det är sista gången”, muttrade jag.

”Sa du förra gången också”, svarade min syster retsamt.

”Fast den här gången menar jag det. Jag tänker inte göra dina uppgifter i fyra år till. Du kommer bli världens sämsta ekonom och dessutom har jag viktigare saker för mig.”

”Som vadå?” frågade Felicia i ett ännu retsammare tonläge.

Och som inte det var nog fällde hon höften och försökte se snygg vilket hon också lyckades bra med. Hon behövde inte ens anstränga sig. Felicia var snygg och det visste hon också om och skaffade sig alla möjliga fördelar av. Hon var en vandrade fälla som snärjde både den ena och andra med leenden och krumbukter, det var jag övertygad om. 

När jag inte svarade putade min storasyster med läpparna. ”Syskon hjälper varandra.”

”Inte med fusk”, mumlade jag. ”Jag gillar inte fusk och dessutom lär du dig som sagt ingenting när jag hjälper sig med allt.”

”Pfft”, fnös min syster. ”Nu tar du åt dig mer ära än du borde. Lite gör jag trots allt själv.”

Jag suckade så det gjorde ont.

”Nå?” sa Felicia och lade huvudet på sned.

”Okej”, muttrade jag. ”Sista gången.”

Min storasyster sken upp och plockade upp gymväskan från golvet. ”Toppen! Jag är tillbaka om sisådär två timmar.”

~~~

Fyra dagar senare stod jag utanför min systers dörr igen. Du är en idiot, förklarade jag för mig själv medan jag väntade på att Felicia skulle öppna för mig.

”Välkommen in, brorsan.”

Idag hade hon lockat hår och bar en kort puderrosa klänning och doftade sötare än vanligt. En smula rådvillt sökte jag efter något lämpligare att vila blicken på än henne och fick till slut som på tallriksberget i köket.

”Du har glömt diska”, kraxade jag.

Felicia gav ett ett snett leende. ”Du får gärna hjälpa mig med disken också när du ändå är här.”

Som svar blängde jag ett ögonblick eller två på min syster innan jag tog till orda:

”Ligger uppgiften på skrivbordet?”

Min syster nickade samtidigt som hennes bröst tryckte onödigt hårt mot klänningens insida och för att slippa oönskat konstig stämning skyndade jag förbi henne.

”Ludvig!” ropade Felicia efter mig. ”Svarta eller matchande skor?”

Motvilligt vände jag mig om och konstaterade för andra gången på kort tid att klackarna på hennes svarta pumps gjorde henne längre än mig.

”De du har på dig blir bra”, sa jag och harklade mig.

”Du har inte sett de andra”, protesterade Felicia och höjde ett ögonbryn. ”Jag hoppas du inte är lika slarvig när det kommer till mina ekonomiuppgifter?”

”Måste sätta i gång” muttrade jag. ”Förra gången tog dina uppgifter två timmar att få klart och tro det eller ej, jag har faktiskt lördagsplaner.”

”Jaså?” sa Felicia roat. ”Dataspel låt mig gissa?”

”Har inte du med att göra. Och vem ska du träffa?”

”Har inte heller du med att göra”, sa min storasyster retsamt och hennes retsamhet retade upp min redan uppretade nyfikenhet.

”Ska ut med kompisar”, svarade hon sig själv innan jag hann fråga.

Det var åtminstone hjälpsamt av henne.

”Fast man vet ju aldrig vad det kan leda till”, fortsatte min syster. ”Kanske springer på någon snygg …”

”Vill inte höra mer”, protesterade jag.

”Har du gått och blivit pryd, Ludvig?” sa Felicia som frågan var mer av ett påstående.

”Lägg av”, muttrade jag surt och vände mig om.

Jag har halvvägs till skrivbordet när min syster ropade efter mig igen:

”Jag har tänkt på en sak.”

”Bra att du kan tänka själv”, sa jag syrligt. ”Det finns trots allt hopp för dig, Lia. Du kanske till och med kan göra dina egna uppgifter från och med imorgon?”

”Vore kanske bussigt om du fick en gentjänst för hjälpen”, sa min syster som om hon inte hört mina spydigheter.

”Som vadå?” undrade jag och vände sig om igen. ”Pengar?”

”Är det pengar du vill ha?” frågade Felicia.

Jag ryckte på axlarna. Klart det inte vore fel med pengar. Fast samtidigt kändes det inte rätt att ta betalt av min syster, särskilt inte när arvodet gällde fusk.

”Behövs inte”, sa jag med en suck. Jag fick väl finna mig med ingenting för mina omoraliska insatser. Det skulle åtminstone inte stänga dörren till himlen, eller vad det nu var moster Linda brukade tjata om.

”Annars tänkte jag på en avsugning.”

Vad sa hon? Med ens sjönk mitt blodtryck ner genom golvet innan det studsade tillbaka upp i taket innan jag några långa ögonblick senare samlade mig. Jag måste hört fel. Helt klart fel, för Felicia betraktade oberört mig.

”Inte?” sa min storasyster obekymrat.

”Varför jävlas du med mig?” fick jag till sist fram. ”Det är inte kul.”

Först nu såg hon bekymrad ut. Bekymrad men snygg med mjuka hasselnötsbruna ögon omgivna av behagligt skulpterade ansiktsdrag. Hon såg onödigt bra ut, min storasyster.

”Varför tror du jag jävlas med dig?” sa min syster mjukt.

”För det är orimligt!”, fräste jag. ”Här lägger jag en massa tid på att hjälpa dig och som tack är du … en idiot!”

”Är jag?” sa Felicia lugnt och lyfte ett ögonbryn.

Jag blängde på Felicia som jag brukade blänga på min fransklärarinna när hon gav dubbla grammatikläxor.

”Tror du inte jag vågar?” fortsatte min syster.

”Sluta jävlas med mig, Lia”, morrade jag.

Till sist ryckte min storasyster på axlarna. ”Som du vill. Då går jag väl ut och suger av någon annan.”

Det tog fyra timmar att slutföra min systers uppgifter för mina tankar var på vift någon helt annanstans.

~~~

”Idag är sista gången”, muttrade jag och sjönk ner i stolen vid min systers skrivbord.

”Det sa du förra gången också”, sa Felicia lojt.

Hon stod bakom mig iklädd tights och ett onödigt tajt linne och doftade söt.

”Förra gången sa du också något konstigt”, sa jag och ångrade mig genast.

”Gjorde jag?” sa min storasyster förvånat. ”Det minns jag inte.”

Med ens kokade mitt huvud och min hjärna kändes som överkokt spagetti medan jag förbannade min veka vilja. Varför var jag ens här igen? Inte nog med att jag hjälpte Felicia fuska, numera behövde jag dessutom stå ut med hennes … bisarra humor, eller vad det rörde sig om.

”Du är inte rolig”, muttrade jag och började ögna igenom första uppgiften. Priselacitistet. Lika tråkigt som det lät men inte särskilt svårt.

”Du tycker alltså avsugningar är tråkigt?” sa min syster förvånat bakom min rygg.

Jag vände mig med ett ryck. ”Lägg av, Lia!”

Hon ryckte likgiltigt på axlarna. ”Trodde du skulle uppskatta gesten. Killar brukar göra det.”

”Du menar inte allvar?”

”Att jag sugit av någon förut, menar du?”

”Sluta tramsa dig, Felicia!” röt jag. ”Du är helt … jättemärklig!”

Felicia rykte på axlarna igen. ”Tycker det är du som är märklig. Men uppenbart är du inte som andra killar.”

Mitt blodtryck åkte några varv i berg-och-dalbanan jag inte visste fanns inom mig.

”Okej”, snäste jag till slut och borrade in blicken i min oberörda syster. ”Sug av mig.”

”Som du vill”, sa Felicia som det vore den självklaraste saken i världen.

I nästa ögonblick började hon samla ihop sitt blonda hår och satte med en ovanligt långsam sengångares hastighet upp det i en hästsvans.

”Menar du allvar?” gnydde jag plötsligt osäker på vad som försiggick.

”Du svettas”, påpekade min syster.

”Är lite … förkyld”, kraxade jag.

”Gulligt”, fick jag till svar innan Felicia sjönk ner på knä framför mig.

Med ens snurrade mitt huvud och något hårt slog volter i min mage så det gjorde ont. Felicia vände upp blicken mot mig.

”Du har inte ångrat dig, va?”

Nu pågick en våldsam revolution i min hjärna. Rebellerna tog över min talförmåga innan jag hann svara. Och när min systers hand graciöst landande på mina jeans utbröt tredje världskriget.

Felicia fingrade med knappen och medan hon lirkade med det kärvande blixtlåset hann hon kasta en koncentrerad blick på mig. Jag svalde. Kanske till och med skakade. 

”Lyft rumpan”, mumlade hon.

Jag har stånd, hann jag tänka. Och se. Mitt tillstånd var lika synligt utifrån som kinesiska muren var från en rymdfärja i låg omloppsbana. I nästa ögonblick krokade några försiktiga fingrar tag om linningen till mina boxershortsen. Det här händer inte, tänkte jag. Det får inte hända!

”Nej!” kraxade jag och sköt omilt undan min storasyster. ”Jag måste börja med uppgiften nu!”

Felicia tittade förvånat upp på mig. I nästa ögonblick ryckte hon nonchalant på axlarna och reste på dig. 

”Sticker iväg till gymmet. Lås dörren och lägg nycklarna i brevlådan om du går innan jag är tillbaka.”

Sedan lämnade hon lägenheten.

~~~

De kommande två veckorna var min hjärna frikopplad. Jag var en zombie. Felicia befann sig i någon slags radioskugga vilket var lika bra för desto mindre jag hade att göra med henne, desto bättre fungerade den besparade kubikcentimeter hjärna som tog mig genom dagarna.

När jag som bäst böjde franska verb pep telefonen till.

Kört fast i en uppgift, stod det i ett meddelande från min storasyster.

Några minuter senare skrev hon igen. Hallå? Någon där?

Telefonen burrade till igen. Jag behöver faktiskt hjälp.

Ok, skrev jag till sist utan att själv förstå vad jag ville säga med det.

Ok? Kommer du över?

Nej.

Om en halvtimme? Är hemma en timme till.

På bussen gick jag igenom mina repliker som om jag var på väg till premiären av Mäster Olof med mig i huvudrollen. Saken med stort S, eller om det möjligtvis var stort A, behövde utredas grundligt och den här gången skulle jag hålla i dirigentstaven. Inte Felicia. Nöjd, fick man väl säga, klev jag av bussen. Sedan rämnade allt. Första biten av muren eftersom jag insåg att jag stod utanför min systers dörr när jag skulle stannat hemma. Resten när hon öppnade dörren.

”Hej, Ludvig.”

”Du har inga kläder på dig”, stammade jag till svar.

”Har jag visst. Bara inte särskilt många”, sa Felicia lättsinnigt. Sedan lade hon huvudet på sned. ”Oroa dig inte, jag håller på att byta om. Är snart tillbaka. Känn sig som hemma.”

Med de orden spatserade hon bort till sitt sovrum som hon gick på Chanels catwalk.

Min andning var forfarande oregelbunden när min syster uppenbarade sig igen. Den här gången med tights och linne ovanpå behån och trosorna som hon öppnat dörren i.

”Vad behöver du hjälp med?” fick jag till slut ur mig.

Felicia tittade glättigt på mig. ”Hur många dagar tog det för ståndet att lägga sig?”

”Lia!” fräste jag.

”Ludvig!” kvittrade Felicia tillbaka. ”Sluta tjura nu.”

Jag tog ett djupt andetag. ”Du är min syster, i fall du glömt det.”

”Och ingen lunch är gratis som jag fått lära mig i skolan.”

”Vi pratar om helt olika saker”, morrade jag. ”Hur korkad är du egentligen?”

Felicia putade med läpparna och läspade tillgjort:

”Ganska taskigt sagt till någon som erbjudit dig en avsugning.”

”Systrar suger inte av bröder!” fräste jag.

”Huset är ganska lyhört”, påpekade min syster. 

”Syskon gör inte sånt”, snäste jag igen.

Min storasyster ryckte på axlarna. ”Tekniskt sätt kommer du inte göra särskilt mycket. Bara stå där du står. Jag däremot …”

”Du får suga av någon annan!” avbröt jag min syster.

”Sa jag inte att min lägenhet är lyhörd?”

”Sluta jävlas med mig, Lia! Vad är det egentligen du vill?”

Felicia lyfte ett ögonbryn. ”Är det inte uppenbart?”

Med ens kände jag en blöt filt av uppgivenhet över mina axlar. ”Du måste skämta?”

”Nej.”

”För du skulle aldrig suga av mig.”

Min syster ryckte på axlarna igen.

”Pfft. Du svåger aldrig.”

”Kanske inte.”

”Men för i helvete”, morrade jag och lade armarna i kors. ”Sug av mig då.”

Felicia sög på läppen under några ögonblick medan hon noggrant studerade mig som hon försökte läsa mina tankar.

”Som du vill”, sa hon till slut. Sedan satte hon sig tillrätta på knä framför mig.

Först lösgjorde Felicia knappen. Lirkade sedan med blixtlåset. En kort stund senare frös jag om benen och i nästa ögonblick slog jag ofrivilligt till min syster i ansiktet.

”Aj”, fnittrade hon med mitt stånd svajande ett andetag bort från ansiktet. Sedan lutade hon sig fram.

Felicia var mjuk, blöt, varm och sval på samma gång. Mitt huvud snurrade som en propeller och tur var det för mina ben var som bortblåsta. Jag var på väg att säga något när min syster sög tag om mig. Allt jag fick ur mig var ett svagt pip, som blev ett stön när mer av mig försvann djupt in mellan hennes läppar.

Jag kände mig skyldigt som jag rånat en bank på fattigpensionärers sista besparingar medan min systers blonda lockar guppade fram och tillbaka. Men samma känsla försvann oroväckande fort. Jag var i himmelriket jag inte vill vara i. Fast inte länge. Jag kom.

Min storasyster satt tålmodigt kvar medan jag fyllde hennes mun. Jag tyckte synd om henne, hann jag tänka, för jag kom som syndafloden översvämmat jorden. Och när jag trodde jag tömt allt jag hade i mig kom jag fortfarande.

”Schå däj ja”, sa min syster när jag slutat rycka.  Kladdig och dan vände hon upp ansiktet mot mig. ”Nu äj vi jämkt.”

Sedan svalde hon några gånger och torkade av näsan och läpparna med handryggen och gav mig det där finurliga leendet igen, innan hon berättade var uppgiften låg och att jag skulle låsa och lägga nyckeln i brevlådan. Allt medan jag fortfarande letade ord.

~~~

Kommande vecka kände jag mig värre än nittonhundratalets samtliga diktatorer tillsammans och jag kunde varken se mamma eller pappa i ögonen. Jag undvek faktiskt de flesta som jag kände. Dessutom hade jag för vana att kika ut genom fönstret, jag förväntade mig att polisen skulle knacka på i vilken stund som helst. Spöstraff och fängelse var inte mer än rätt. Men mest av allt undrade jag varför Felicia inte hörde av sig.

”Något på tok?” frågade mamma några dagar senare under middagen. ”Du har varit så frånvarande de senaste dagarna.”

”Ludvig är tonåring”, svarade pappa åt mig. ”Men han är bara en droppe i havet jämfört med Felicia när hon var arton.”

”Jo, det suger väl ibland att vara tonåring”, sa mamma och log mot mig. ”För att använda ert vokabulär.”

Kommande minut kämpade jag med att få loss en bit broccoli från matstrupen och efter det tackade jag för maten och for iväg som en virvelvind. Resten av kvällen låg jag i sängen och försökte tänka på ingenting men tänkte mest på Felicia. Bara på Felicia. Trots dagar emellan kände jag fortfarande hennes mjuka läppar och såg hennes kladdiga ansikte och kände doften av min utlösning som blandats med min systers söta parfym. Vad tänkte och kände hon? Jag hade precis släckt lampan när mobilen plingade till.

Kom över på fredag, stod det.

Jag tvekade. Sedan svarade jag: Kan inte.

Typiskt killar att sticka så fort de fått vad de vill ha, fick jag till svar.

~~~

Felicia öppnade i grå mjukisbyxor och linne med håret uppsatt i en slarvig hästsvans. Klädd för filmkväll, som hon förklarade, ”till skillnad från dig.”

Jag kände mig genast dum i skjorta och chinos. Och ännu dummare när jag räckte över en bukett rosor och en påse grillchips.

”Ludvig, jag är inte din flickvän”, sa min syster med ett bekymrat ögonbryn högt upp i pannen. ”Och dessutom sa jag åt dig att inte ta med något.”

Likväl tog hon emot både rosor och chips och försvann in i köket och började slamra som en mindre byggarbetsplats. Var det inte lyhört längre?

Medan min storasyster fixade med vad hon höll på med försökte jag välja ut en bland femtioelvatusen filmer på Netflix. Vid närmare eftertanke hade jag ingen aning vad min syster gillade för filmer.

En stund senare dök Felicia upp med popcorn, ostbågar, fyra sorters chips och tre slarvigt hoprörda dippsåser. Hur överlevde hon när hon inte ens kunde blanda dippsås ordentligt?

”Du kunde väl sagt att du gillar grillchips så hade jag sparat en massa pengar”, sa Felicia och satte sig ner bredvid mig i soffan. ”Hittat någon bra film än?”

Hon doftade gott av schampoo och sig själv.

”Gladiator?”

”Bättre än porrfilm”, konstaterade min syster.

Jag satte ett dillchips i halsen.

”Vi kan så klart välja en annan film”, sa jag när jag fått ordning på mig själv.

”Netflix har inte porrfilm så Gladiator blir bra.”

Jag harklade mig igen innan jag började fumla på fjärrkontrollen.

Felicias blick var klistrad på filmen och då och då stoppade hon ett popcorn i munnen som hon tuggade omsorgsfullt. Att hon haft något helt annat mellan läpparna en vecka tidigare verkade totalt frångå henne. Själv kunde jag lika gärna tittat på myrornas krig eller befunnit mig på en annan planet. I mina tankar fanns bara min storasyster.

En timme in i filmen höll jag på att explodera. ”Lia …”

”Nu blir det spännande!” sa Felicia med blicken fäst på teven.

”Varför …”

”Sch, hör inte vad de säger!”

”Felicia, lyssna på mig.”

Med en suck lutade sig min storasyster över mig i jakt på fjärrkontrollen. ”Bäst det är något viktigt för man pausar inte en film när den är som mest spännande.”

Hon lät i varje fall varken irriterad eller arg och tittade tålmodigt på mig med något roat i blicken. Vilken distraherade mig.

”Jo”, började jag en smula irriterat.

”Ja?” sa Felicia när jag kom av mig.

”Vet inte hur jag ska säga det här, men …”

”Du vill ha en avsugning till?”

”Nej!”

”För jag kände bestämt något hårt när jag sträckte mig efter fjärrkontrollen”, sa min syster med ett snett leende.

”Lia!” muttrade jag. ”Vi behöver prata om saken.”

”Jag vet, jag står fortfarande i skuld till dig.”

”Nej, det gör du inte!”

Felicia suckade. ”Vad tjejig du blivit som behöver diskutera sönder allt.”

Jag blängde surt på min syster. ”Hur kan du vara så oberörd?”

”Över vad?” Felicia lät närmast förvånad. ”Jag sög av dig. So what? Ingen big deal.”

”Det är det visst! Du är min storasyster!”

”Jaha, så di säger att det vore det annorlunda om jag var din lillasyster? Tyvärr kan jag inte ändra på den saken.”

”Skärp dig!” fräste jag och letade efter fler ord.

Med ens såg min syster bekymrat på mig. ”Var det inte skönt?”

”Nej! Jag menar jo! Klart det var, men …”

”Kul att höra”, avbröt Felicia mig, lika oberört som tidigare. ”Kan vi titta vidare nu?”

”Bryr du dig inte?” mumlade jag misstroget.

Med ens smalnade min systers ögon och i nästa ögonblick satt jag fast i hennes blick som hon snärjt mig i kedjor. Under några ögonblick sög hon på tungan innan hon till slut sa:

”Vad får dig att tro att jag inte bryr mig?”

Det kunde jag svara på. Med hundra olika nyanser. Förutom att jag inte fick ur mig ett ord. I stället tryckte min storasyster på play igen.

Maximus hade precis gett sig in i en vild fight när Felicias hand landade på mitt ben. Ett ögonblick senare smet den innanför mina chinos och stunden efter såg jag bara ett blont svall där mina boxershorts en gång varit.

Skrikande män och rullande huvuden bekom inte min syster. Omsorgsfullt blötte hon ner varenda millimeter med sin tunga, långsamt, som verkligen var på paus, innan hon till sist tog mig djupare mellan sina läppar.

Felicia protesterade inte när jag trasslade in fingrarna bland hennes lockar. Inte heller när jag knackade på gommen. I stället svalda hon mig med ett blött gurgel.

”Jag kommer”, pep jag till sist. För andra gången kom jag i min storasysters mun.

”Schka wi sche klat filmen nu?”

Min syster gav mig ett klurigt leende innan hon svalde ner det jag lämnat innanför hennes läppar. ”Och du, lite cola vore gott nu, och du vill fylla på mitt glas?”

Innan jag lämnade min systers lägenhet sög hon av mig igen, och igen de kommande veckorna. Alltid samma visa. Jag kom, hon svalde, sedan gick hon till gymmet eller körde ut mig med något som jag uppfattade som en hastigt påkommen ursäkt. Den enda gången Felicia höjde rösten var i förgår när jag sträckt mig efter ett bröst. Det resulterade i en smäll på fingrarna. Sedan fortsatte hon suga.

Visst var det märkligt. Hon var trots allt min syster. Jag kunde inte påstå att jag fann mig tillrätta eller kände mig helt bekväm men med tiden blev grubblet mindre och hitintills hade jag inte sett en enda polisbil. Dessutom var det skönt. Väldigt skönt. Jag var trots allt kille.

~~~

Felicia kom över till villan en torsdag. Dagen efter igår då jag råkat komma i min systers hår. Mamma hade bjudit in Felicia till middag och när hon vred om nyckeln som hon fortfarande hade till ytterdörren vände sig min mage ut och in på första gången sedan länge. Den känslan stannade kvar.

Min storasyster verkade däremot trivas som en katt framför brasan. Hon pratade och skrattade och som svar på frågan om plugget gick bra nickade hon glatt.

”Får alltid toppbetyg på inlämningsuppgifterna”, sa hon.

”Kul att höra”, instämde pappa nöjt.

”Det är värt en belöning”, sa mamma. ”Vi har champagne i kylen. Här ska sprutas!”

Själv hostade som jag fått kol.

Sedan berättade min syster om sina nya vänner på universitet och särskilt om en, en kille, som hon börjat umgås mer med vilket gav ordet illamående en helt ny innebörd. När Felicia lämnat huset smet jag in på toaletten och kräktes.

~~~

Efter middagen hörde jag inte av Felicia på veckor och jag förstod så klart varför. Nu för tiden fick hon hjälp på annat håll och densamme fick en avsugning som tack för hjälpen. Troligtvis mer där till. Jag kände mig både dum och lurad och vore det inte för Evelina hade jag dragit något gammalt över mig. För till skillnad från min syster både svarade och pratade Evelina med mig. Dessutom tackade hon ja till middagsbjudningen på fredag.

Sa vi inte klockan nitton? tänkte jag när dörrklockan ringde.

Felicia bar samma puderrosa klänning med spets och pumps som hon gjort några månader tidigare när jag hjälpt henne fuska och till på köpet, inte för jag visste mycket om hår och smink, anade jag att hon lagt ansenlig tid i badrummet med att piffa till sig.

”Hur ser du ut, brorsan”, sa min storasyster med ett finurligt leende som vi senast talades vid igår.

Jag blängde en stund på min syster. ”Jag får snart besök.”

”Fast då kan du inte se ut sådär”, sa Felicia bekymrat. ”Är mamma hemma?”

Jag bjöd min syster på några till åskviggar innan jag smällde igen dörren framför nästan på henne. Sedan ringde dörrklockan igen. Och igen. 

En stund senare knackade det på altandörren och Felicias molokna nuna dök upp på andra sidan glaset. Hon gav sig varken när jag viftade bort henne eller visade fingret. I stället knackade hon försiktigt igen.

”Var är mamma och pappa?” frågade Felicia tystare än vanligt när jag slagit upp altandörren på glänt.

Jag förklarade att våra föräldrar åkt till Rom vilket hon känt till om hon läst mina meddelanden och sedan bad jag henne dra åt helvete.

Felicia skruvade på sig. ”Vem har strykt skjortan?”

Med ens lät min min syster lika ynklig som den gången som hon fyllde pappas skor med tapetklister innan nyårsmiddagen med hans förra chef.

”Ser ut som den legat hopknycklad i ett hörn i tio år”, fortsatte Felicia. ”Jag kan fixa till den åt dig om du vill.”

Jag har strykt skjortan”, morrade jag.

”Hade varit bättre om du låtit bli”, sa pep Felicia. Sedan skruvade hon på sig igen. ”Du behöver verkligen hjälp med skjortan.”

”Mina kompisar kommer snart”, sa jag med en suck.

Sedan släppte jag motvilligt in min syster. Jag ville trots allt se bra ut för Evelina.

Felicia segade sig nerför trappan till källaren. Klart det gick långsamt i höga klackar. Varför tog hon inte av sig dem? Jag hade ju sagt till henne att det var bråttom. När min syster stapplat in i tvättstugan ställde hon upp strykbrädan och kopplade in strykjärnet som kostat femtonhundra kronor till mammas glädje och pappas förtret.

”Skjortan, tack”, sa min syster och sträckte ut handen.

”Jag har den på mig, som du ser.”

”Om den inte växt fast kan du ta av den”, sa hon med en axelryckning.

Om strykning haft en övervakande gudinna hade det varit min storasyster. Felicia gick noggrant över skjortan, långsamt och metodiskt, och de gånger hon missade en fläck rättade hon snabbt till det. I det fall hon blandat dippsåser med samma finess hade hon troligtvis fått en Michelinstjärna för besväret.

”Vilka kommer?” frågade Felicia medan hon noggrant redde ut en ärm.

”Rikard och Gurra och några tjejer.”

Min syster kastade en blick över axeln. ”Några tjejer?”

”Kompisar”, sa jag.

 ”Där ser man”, sa Felicia och påbörjande den andra ärmen.

”Varför är du uppklädd ikväll?” Jag insåg hur anklagande jag lät. Fast det kändes okej. ”Ska du träffa den där killen?”

Min syster ryckte på axlarna och snurrade skjortan ett kvarts varv. ”Kanske det.”

”Är han schysst mot dig?” fortsatte jag mer frågvist än jag tänkt mig.

”Vem vet.” Felicia ryckte på axlarna igen. ”Eller så sätter han på mig till jag svimmar. Räck mig byxorna är du snäll, de ser ut som du hittat dem på soptippen.”

Mållös med huvudet fullt av bilder började jag krångla av mig byxorna.

Källaren var kall. Särskilt i bara boxershort. Jag glodde en stund på tvättmaskinen, sedan på ett blekt fotografi på väggen föreställande Felicia och mig på Gotland när hon var åtta och jag fem. Min syster hade retat gallfeber på mig hela resan. Vid ett tillfälle hade jag tydligen svimmat av ilska och åkt med mamma till akuten medan pappa, enligt vad jag fått berättat för mig, skällt ut Felicia efter noter så solen vägrade gå upp följande dag. Ändå hade jag förlåtit min syster. Till och med gett henne halva min efterrätt dagen efter.

Jag blängde en stund på Felicias rygg. Min storasysters ljusa lockar föll som girlanger över de smala axlarna och landade på hennes halvvägs nerför ryggen, ungefär där spetsen övergick till tyll i den smala midjan, som böljade ut över breda höfter. Hon hade redan långa ben utan klackar. Nu var de från en annan planet. Jag andades in min storasyster. 

”Ludvig?” flämtade Felicia.

Jag begravde näsan i hennes mjuka hår.

”Vad håller du på med?” pep hon.

”Betalar tillbaka för hjälpen.”

Min storasyster vred på sig. ”Vilken hjälp?”

”Du stryker min skjorta”, sa jag.

”Så funkar det inte!” kved min syster och en gång till när jag lade händer om hennes midja.

Felicia försökte slingra sig ur mitt grepp. Halvhjärtat antog jag, för plötsligt stod hon blickstilla. Min systers hjärta bultade febrilt genom hennes rygg och mitt bröst medan jag försiktigt föste upp klänningsfållen och drog henne tätt intill mig.

”Är snart färdig med byxorna…” pep Felicia som inte längre höll i strykjärnet.

Med en målmedvetenhet jag inte trodde jag hade i mig letade jag mig innanför hennes trosor. Hon var redan blöt och blev blötare när jag fann mitt mål.

”Ludvig!” fräste min syster. Sedan gnydde hon till.

Felicia flämtade högt medan jag ritade mönster över hennes släta venusberg. Jag tror hon försökte säga något men hörde inte vad. Allt jag hörde var ett långt, dovt stön när mina fingrar gled in i min varma storasyster. Snart kramande Felicia om mig lika hårt som hon höll om strykbrädet.

Min syster stönade mer än andades. Andades knappt allt när jag försvann längre in i hennes blöta, trånga inre. Hon kastade med håret och sköt tillbaka rumpan och snart gnuggade jag lika mycket mot henne som hon mot mig.

I nästa ögonblick tryckte hon till mig så jag nästan tappade balansen. Jag sköt tillbaka. Sköt samtidigt ut mot ur mina boxershorts. Felicias rumpa var det mjukaste jag känt. Och fastaste och varmaste och lenaste. Jag tryckte till igen.

Hon kom först. Först trodde jag hon tappat andan. Sedan skakade min syster och fyllde tvättstugan med ett långt, ansträngt stön. Sedan kom jag med sirapstjocka strålar som försvann innanför Felicias klänning.

Dörrklockan ringde.

~~~

”Nej, nej. Stanna du”, insisterade Rikard.

”Finns en jävla massa käk”, sa Gurra och betraktade min syster som hon var ett exotiskt djur på zoo.

Felicia som gjort sitt bästa med att få ordning på sig skakade på huvudet. ”Måste hem och tvätta.”

Hon lät fortfarande inte som sig själv, tagen och pipig.

”Felicia ska i väg till en kompis”, förklarade jag.

”I klänning och högklackat”, undrade Gurra och lade pannan i veck innan han flinade. ”En killkompis antar jag.”

”Skitsnack”, sa Rikard. ”Klart Felicia ska stanna. Dålig stil att köra iväg sin egen syrra.”

”Jag vet inte …” pep min syster.

”Kolla här!” utropade Rikard. ”Någon har lämnat en bukett rosor utanför ytterdörren. Eller har du köpt dem till Evelina?”

Jag sneglade på Felicias som var röd i ansiktet igen. Jag tror ingen annan lade märke till det för i nästa ögonblick gick Sanna, Sophie och Evelina genom grinden.

”Nu blir det bubbel!”

Tjejerna dukade fram allt möjligt som Rikard och Gurra hämtat upp hos Icas delikatessdisk medan Felicia strök utmed kökets väggar. Vilken jag snart förstod varför hon gjorde för ryggen på hennes klänning rymde två fläckar stora som Vänern och Vättern. Rosorna stod mitt på bordet.

Efter middagen erbjöd Felicia ta hand om disken. ”För ni ska väl vidare?”

Hon lät fortfarande förlägen men snart lättad när Gurra gick igenom våra planer. Innan jag lämnade huset försökte jag fånga min systers blick, men den var stadigt fäst någon annanstans.

~~~

När jag kom hem var huset mörkt och tyst och köket skinande rent som på tevereklam. Jag tog ett glas vatten och gjorde mitt bästa för att inte spilla ner diskbänken då fick jag syn på rosorna som stod kvar mitt på bordet. Stora och röda och doftade gott.

När jag tagit mig uppför trappan ryggade jag till. Dörren till min storasysters flickrum stod på glänt. Rummet var släckt men det skumma ljuset från gatlyktan utanför fönstret skvallrade ändå om någon som låg och sov. Jag stannade en stund och lyssnade på till systers nätta andetag. Medan hon sov gjorde hon inte en fluga förnär och varken fuskade, sög av bröder eller fick bröders fingrar i sig. En del av mig ville stå kvar hela natten, det kändes rätt att vaka över min lilla storasyster, men till sist vann tröttheten över mig.

Jag hade nästan somnat när tassande steg smög över golvet som brädorna var täckta av krossat glas. Sedan blev det kallt, sedan varmt. Min syster lade sig försiktigt tillrätta bredvid mig utan knuffar eller bråk. Den enda som hon gjorde var att försiktigt lirka mig till sig och dofta gott.

”Förlåt att jag gick”, sa jag länge och väl senare.

Min syster ryckte till.

”Var inte meningen att väcka dig”, viskade Felicia. ”Hade du kul ikväll?”

”Om du menar nere i tvättstugan, så …”

Felicia lade ett svalt finger över mina läppar.

”Efter middagen dumbom. Hade du kul med Evelina?”

”Hur visste du att Evelina och jag har något på gång?” kraxade jag.

”För jag är tjej.”

Även i det dunkla ljuset såg jag min systers sneda leende.

”Hon gillar dig, Ludvig.”

”Synd att jag gillar någon annan svarade jag. Någon som tyvärr har pojkvän.”

Felicia log sitt finurliga leende. ”Hur kan du vara så smart men ändå korkad, brorsan. Killen jag pratade om är du.”

Jag kände mig dummare än dum. Men också stött.

”Varför gör du allt så jävla komplicerat?” muttrade jag.

”För jag är tjej”, fnittrade Felicia. Sedan försvann leendet lika hastigt som det kom. ”Och jag är också din syster.”

”En jävligt jobbig syster”, la jag till.

”Ludvig, jag har saknat dig. Det insåg jag först när jag flyttat. Grejen är …” 

Min storasyster avbröt sig själv.

”Felicia?”

Men i stället för ett svar fick jag mitt livs mjukaste kyss som på samma gång kändes som en dunfjäder och tsunami. ”Jag älskar dig, Ludvig.” 

”Gör du?”

”Det gör jag. Så galen är jag. Så, nu har jag sagt det och du kan du kasta ut mig och aldrig mer prata med mig igen.”

Det gjorde jag inte. I stället kysste jag min syster. Ögonblicket efter var mina händer innanför Felicias t-shirt och snart rullade jag över henne lika mycket som hon rullade under mig medan jag fumlade med mina boxershorts.

”Vänta”, flämtade Felicia.

”Vad?” sa jag med en plötslig klump i magen.

I nästa ögonblick smög det finurliga leendet som betydde trubbel över henne. ”Vill du inte ha en avsugning först?”

Det var första gången jag tackat nej till läppar om mitt stånd. I stället bet jag min syster i näsan och sedan lirkade jag mig in i henne. Hon var som skapt för mig. Jag passade i henne som hon passade om mig, hur jag än rörde mig slöt Felicias om mig.

”Ändå in…” flämtade min syster. ”Jag vill känna dig ikväll.”

Jag tryckte till det tog stopp och min syster gnydde.

”Längre in…”

Felicia flämtade igen.

”Hela vägen …”

”Kommer inte längre in…” mumlade jag.

”Mer”, stönade min syster. ”Lite till … 

Jag var fast i Felicia. Kunde varken komma längre in eller ut.

”Så här djupt, varje gång”, flämtade min syster över sina andetag. Jag gjorde som hon sa. Ändå till jag kom djupt inuti min systers mage.

”Vet du vad du ser nu?” frågade Felicia när jag till sist slutat rycka i henne.

Jag betraktade länge och väl min storasyster. Hon var snygg med sitt blonda hår och bruna ögon och fina drag och hon log med hela ansiktet.

”Jag ser dig”, trevade jag sent omsider.

Felicia bara skakade på huvudet. ”Ludvig, du tittar just nu på världens lyckligaste syster.”

8

Kommentarer

Lämna ett svar


Sök novell


Kategorier


Kommenterat


  1. Det kommer en eller flera fortsättningar som jag hoppas gör er riktigt kåta.

  2. Härlig novell att läsa, man blir riktigt upphetsad av att läsa den. Hoppas på fortsättning att följa.

  3. Det kommer en fortsättning om Peter, sambon, Emma, Mia och kompisarna. Hoppas att alla läsare får något som gillas.

  4. Det kommer fler berättelser om Peter, sambon, Emma, Mia och deras kompisar. Hoppas att du blir kåt även av fortsättningen.

  5. Mycket härlig läsning i ett fantastiskt ämne!😊 Läser gärna en fortsättning!😉

  6. Underbart Blir så kåt av att läsa ageplay Yngre flickor som blir så kåta på äldre män Hoppas på fortsatta…

  7. Jag har haft liknande fantasi som nog uppstod efter att jag ganska många gånger konsumerade filmen Den blå lagunen :)…

  8. Ja, lådan med kondomer känns som ett konstigt inslag nu. Fantasin är ju från yngre tonåren, den tiden då man…

  9. Älskar verkligen dina noveller och ja, fantasin att möta någon på en buss som man missar eller hinner med, den…