Klaras händer började röra sig, först ömt över Sofias axlar, fingrarna smekte i lugna cirklar som en mammas tröst. Men snart gled de ner längs armarna, långsamt, med en tyngd som bar något mer. Sofia suckade mjukt, huvudet lutade bakåt mot Klaras axel, och hennes kropp mjuknade under beröringen.

Läs novellen

Hemma hade mamma Klara väntat, en gryta med timjan och vitlök ångande på köksbordet, där de tre suttit nära, värmen i luften tyngre än bara maten kunde förklara. Sofia hade alltid haft en särskild plats hos hennes mamma, en närhet som Hanna en gång sett som självklar, men som denna kväll blossat upp som en…

Läs novellen