Vildtoner

Ja, det är väl bara att ställa sig in i ledet och sälla sig till hyllningskören!
En enastående välskriven novell, såväl till innehåll som till språk och form!
– Någonstans anar man att författarparet är vana att hantera ord, och då kanske inte enbart inom genren “erotica”!
Snyggt jobbat!

Ja, vad ska man säga, när man börjar på topp på det här viset? Jag anade nog att det skulle vara bra, och hade höga förväntningar på er. Men som de infrias!
Ni lyckas både få till en naturlig och rimlig historia, med hög närvaro och mycket igenkänning, och med den finstämda delen med”Einstein”. Samtidigt som det bara flippar ur mer och mer. Orgie, incest och olika varianter av bögsex och bisex. Riktigt kladdigt blev det, samtidigt som ni aldrig tappade bort hans känslor.
Det här gav verkligen mersmak. Både för fler alster från er i största allmänhet, och alla spännande lösa trådar den här historien lämnat efter sig.
Hjärtligt välkomna!

Hmm, där kanske ni har ett nytt upplägg?!
Där finns det ju en drös roliga och knasiga vändningar och cliff hanger avslutningar. Just saying 😉

Håller med alla läsare här. Vilken bra serie, välskrivet.
Älskar de lite plötsliga svängarna; Hur gick det här till? Gillar även det vackra i att alla älskar alla, och till och med med alla. Sex behöver lite bus och gränstestande och ibland ett mått av det förbjudna i tabun för att bli verkligen hett och passionerat. Älskar hur ni beskriver ren och skär Kättja. Ett härligt ord förresten, Kättja.
Fascinerad av hur ni skriver ihop de personliga tankarna med sexet. Upplever att det på den här typen av noveller med explicit sex så brukar man dela upp bitarna mellan hur aktörerna känner och beskrivningar av hur de har sex. Ni skriver ihop dem och för hela sekvensen vidare. Dessutom är jag imponerad av en hel del rent poetiskt formulerade meningar med sex i sig. Alltför ofta, i den här typen av noveller, blir det ibland onekligen lite cheesy när beskriver kön och sexuella praktiker utan att det istället blir plumpt och upprepande. ”Den släta musen är som en Sirens lockande förföriska sång. Varmt rött lyser den blanka skåran…”. Hela det stycket är poesi. En text som hade passat i den första säsongen av Bridgerton.
Den här serien gjorde mig ”Kåt, Glad och Tacksam”.
Tack!

Jäklar, detta va bra. Mycket bra skrivet och uppdelat. Lättläst.
Jag har varit på en del maskerader, med min syster också, men ingen av dem har slutat på detta sättet. Vet inte hur jag hade reagerat i samma situation som huvudrollsinnehavaren men rejält kåt hade jag varit i alla fall. Hade varit otroligt kul att få vara med i en sån här swingerfest.

Skulle inte Emma kunna få “råka” se lillasyster med kompis när de har sex med några olika killar och kanske bli intresserad av swing hon också?

Tack! Ja vi gick kanske lite över styr, speciellt som det var vår först publicerade. Men historian bara spann sig själv mer eller mindre. Vi kände att vi ville ha med både den lite mer tvekande, trevande och osäkra formen, speglad i Kaninen och Amanda, och den mer raka, nästan självklara, mellan Julia och Jonathan.

Ja Einstein ska väl inte råka ‘glida ur nätet’? Hon är ju på tok för spännande och så mycket potential. Om det blir mer intellektuellt eller ett dyk i hennes garderob får vi se, kanske både och. 😉

Det som vållar oss mest huvudbry nu är vad vi ska ta oss till med stackars Emma. Kommer hon bara bli en bifigur i offrets kappa eller har hon en djupare roll. Kanske vi får låta henne vänta i kulisserna en del till för att inte låsa oss helt.

Tack! Det kanske var för att jaget inte klämde flickvännen på brösten på perrongen. 😉 Skämt åsido får vi fila på balansen till nästa ‘neutrala’ försök. Lumpen var visst en lite för grov markör, får se vad nästa miljö blir.

Nej känsliga bröst finns nog lite till mans, pun intended.

Felstämda var en medveten grövre variant av ostämda, som att man gjort det medvetet snarare än instrumentens naturliga degradering. Haha, vi hade faktiskt säckpipa som ett alternativ, men fastnade för en bild med blandade, helst så inkompatibla instrument som den egna fantasin bara tillåter, men klart att det finns en säckpipa bland dem. 😉 Boschs bilder är ju helt magiska, där snackar vi fantasi av astronomiska mått.

Vilken tur. 😉

Förresten ett litet förslag. “I det avklädda gryningsljuset kommer samvetets små vättar skuttande, spelande på sina felstämda instrument.” Bilden skulle bli ännu vassare om den slutar “spelande på sina ostämda säckpipor”. Jag har hört dem i verkligheten och sett dem på målningar av bland andra Hieronymus Bosch. Fast de jag hört i verkligheten har bara varit nyfrälsta amatörer. Men det var tidigt på morgonen och som tur var vaknade jag med rätt person.

Haha, så jäkla bra i allmänhet och dessutom, jag var helt säker på kille till slutet. Lite osäker alldeles i början faktiskt men jag fattar inte varför. Frasen “snuttar busigt i den styva bröstvårtan” gav mig till och med tanken att somliga män verkar ju faktiskt njuta som en kvinna av att få sina bröstvårtor stimulerade. Själv sprängs jag av sånt.

Tack! Tusan också, verkar som vi får ta tillbaka den till ritbordet och finjusterar den. 😉

Det var därför vi valde att varken kryssa tjejsex eller heterosex trots att framför allt ordningskvinnan inom oss skrek i protest.

Mycket bra skrivet! Jag får erkänna att för mig var “jag” naturligt en man (lumpen) och först när jag läser kommentarerna så inser jag att novellen är öppen. Välj kön själv. Snyggt jobbat!

I vår version är hon en sån där skön människa som har lika många vänner i varje läger och inte lägger så stor vikt på könet utan mer på personligheten. Det var så stackaren triggades av några killkompisarna att ‘råka’ mönstra.

Vad är den mest klassiska stereotypen för homofober? För vår del blev det äldre manlig präst och ‘en varelse så moraliskt skinntorr att det till och med överträffar hans mumieliknande utseende’. Men vi var kanske för subtila och hemmablinda. 😉

Ja visst är det! Inte för att vi är först. Vi har för oss att vi läste något annat här som, ganska länge i alla fall, kunde tolkas som både kille och tjej. Men vi hade inte läst konceptet innan vi skrev vår första i den här stilen för ett par år sedan. Vi tänkte lägga upp den men istället för att uppdatera den skrev vi nytt, lite tack vare novellutmaningen. Får se om den kommer upp en bra bit in i framtiden när det här tilltaget har lagt sig…

Precis min fördom, att en ung osäker kille gått med på anta utmaningen om lumpen.
Jag läste om stycket med prästen några gånger för kopplade inte den biten helt. Började fundera på ifall prästen kunde bytas ut till något annat, som en förälder?

Kul utmaning. Jag läser gärna fler noveller i detta stuket 🙂

Kul, själva poängen med den är att den är medvetet ‘neutralt’ skriven.
Att det är helt upp till läsaren att själv välja smak så att säga. ; )

Visst styr vi tack vare stereotyper mot mer killigt – vanligare att killar luras att göra lumpen, vanligare att de är otrogna. Samtidigt försöker vi lite subtilt hinta om homofobi bland prästerskapet men bara så långt vi kunde utan att klä det i direkta ord.

Vi skrev den nog hela tiden med bilden av tre tjejer, men som sagt medvetet neutralt för att utmana oss och skruva till det. Vi hade kanske kunnat döpa den till Tvetydigt men det är ju inte lika vackert som Tvehågsen och lite för uppenbart. 😉

Jag var föst övertygad om att ”jaget” var en man tills slutet. Då började jag fundera över ifall det var två kvinnor som träffats?