Den här novellen publicerade ursprungligen i två delar men eftersom jag är lat så kommer den här i en sammanslagen del.

Esteten

Jag låste cykeln och kontrollerade en gång extra att den var låst och slängde därefter upp skolväskan över ena axeln. Jag tog bakvägen ner till esteternas del av skolan. Valet av bakvägen var lika mycket att det var snabbaste vägen som att jag slapp passera genom atriumet där hela skolan satt och hängde, speciellt skolans ledartrio Alex, Sebastian och Hampus. Det var tre extremt egocentriska och störiga individer som trodde att de var universums mittpunkt bara för att de var stjärnor i det lokala fotbollslaget. De strödde spydiga kommentarer om allt och alla och jag höll mig i möjligaste mån undan för att undvika att bli utsatt.

När jag kom ner i esteternas lokaler så hörde jag Frida och Heidi långt innan jag såg dem. De var klassens och skolans teaterapor, glänsande stjärnor och divor och de konkurrerade om att få stå i centrum av allas uppmärksamhet. Jag slog mig ner i en av sofforna i sällskapsrummet efter att ha nickat lite till några av mina mer tillbakadragna klasskamrater. Både Heidi och Frida var fina. Frida var lite mer utmanande med djupa urringningar och korta kjolar medan Heidi var det lite mer stil på med märkeskläder och perfekt makeup. Båda två attraherade mig då de inte var trådsmala utan kurviga där det skulle vara kurvigt utan att det gick till överdrift. Ingen av dem visade emellertid något större intresse för mig utöver det som klasskamrat och jag vågade inte göra någon ansats att försöka lära känna någon av dem djupare heller.

På väg till matsalen efter förmiddagens lektioner så kom jag bakom Alex, Sebastian och Hampus. Det skrävlade och skröt om hur deras helg varit. För att vara idrottsmän så festade de förvånansvärt mycket och alkoholkonsumtionen var även den hög. De kommenterade och recenserade tjejer där de gick och jag höll mig på ett sådant avstånd att jag skulle kunna höra vad de sa utan att jag för den skull skulle hamna på deras radar.

– Hur går det med Heidi då? frågade Sebastian.

Alex var tillsammans med Heidi och jag kunde för allt i världen inte se vad hon såg i honom. Han var bara en stor översittare.

– Hon är knullgo men lite väl pryd, garvade han.

– Har du rövat henne än? frågade Hampus.

– Nix! Men det kommer. Hon har en jävligt snygg röv som det skall bli en fröjd att få knulla! sa Alex.

– Skall vi betta på det? frågade Hampus.

– Riskfritt! sa Alex självsäkert.

Jag kände mig nästan lite chockad över råheten i deras samtal och jag saktade in lite för att de inte skulle råka upptäcka mig. Jag hade svårt att koncentrera mig när jag åt och Markus fick upprepa sig när jag inte hängde med. Heidi stod och pratade med Nadia innan lektionen och jag bara kände att jag behövde berätta för henne vad jag hört.

– Du Heidi! Får jag ett par ord med dig? sa jag.

Heidi såg förvånad ut eftersom vi inte brukade prata med varandra om det inte rörde skolarbetet.

– Jag gick bakom Alex och gänget till matsalen och om du inte dödar budbäraren nu så bettade dom på att han skulle ta dig i rumpan, sa jag.

Heidi såg förvånad ut innan hon omyndigförklarade mig och gav mig en rejäl avhyvling. Jag kände mig lite tillplattad och sårad för jag tyckte hon behövde veta och att hon reagerat lite otacksamt. I och för sig så var det inte mitt problem men jag tyckte i alla fall att Heidi borde veta vad det var för typ hon var ihop med. Jag höll mig borta från Heidi mer än vanligt bara för att inte behöva ha något med henne att göra. En dryg vecka senare så smög Heidi upp bredvid mig utan att jag märkte henne på en rast.

– Du hade rätt och jag ber om ursäkt för att jag var så dum mot dig, sa hon.

– Det är okej! Jag tyckte du behövde veta, sa jag.

– Jag dumpade idioten ganska snabbt, sa Heidi.

På något sätt så kändes det som om Heidi ändå var tacksam för att jag berättat för henne. Vi stod kvar båda två utan att säga något och när det nästan började att bli pinsamt så ringde klockan in till nästa lektion.

*

Den inriktning av Estetprogrammet som jag gick var inriktad på film. Det innebar att undervisningen fokuserade på alla roller som förekom i en filmproduktion och det var en drömutbildning för en filmnörd som jag. Vår lärare Karin var ansvarig för programmet och hon hade arbetat som producent vid SVT innan hon blev dramalärare. Lärare från andra program undervisade i sina specialämnen. Kerstin undervisade vanligen på stylistprogrammet men höll i vår sminkdel. Per undervisade i film och foto på vårt systerprogram estet bild men undervisade i filmfotodelen på vårt program. På det hela taget så var det en bra uppsättning lärare och de la verkligen ner sin själ i undervisningen.

Den enda roll som jag egentligen avskydde var den roll som innebar att jag var tvungen att stå framför kameran. Karin var visserligen en dramalärare och undervisade oss men den delen avskydde jag. Fördelarna med resten av programmet övervägde dock och jag var inte ensam i min avsmak för att stå framför kameran. Faktum var att majoriteten av mina klasskamrater led lika mycket som jag gjorde. Naturligtvis så älskade Frida och Heidi att stå framför kameran och båda två var dessutom aktiva i någon amatörteaterförening.

Undervisningen bedrevs i form av små filmprojekt där vi växlade mellan de olika roller som fanns i filmskapandet. Varje år så genomfördes en filmtävling mellan alla estetklassernas projekt. Tävlingen avgjordes till Lucia och var ett populärt inslag i Luciafirandet. Vanligtvis så vann givetvis någon av filmerna från avgångsklassen eftersom de lärt sig mest och övat mest. Det var vårt bidrag till Luciatävlingen som vi höll på och arbetade med och ingen förväntade sig att det skulle bli någon vinst eftersom vi bara gick i tvåan. Oavsett så la vi ner kraft och energi på att filmen skulle bli så bra som möjligt eftersom vi skulle bli betygssatta på resultatet.

– Men hallå! Filmen heter ju ”Kyssen” då måste vi ju ha med en kyss, sa Frida.

Frida hade helt rätt men jag var inte riktigt bekväm med att kyssa Heidi och dessutom inte framför kameran. Det var min tur att agera skådespelare och naturligtvis så hade jag blivit det tillsammans med Heidi. Novellen vi använt som inspiration för vår film handlade om just en kyss. Det var dessutom vår dramalärare Karin som valt ut novellen till oss och jag misstänkte att hon valt den bara för att utmana oss.

– Det är för intimt! sa Ella.

– Men vi måste ha med något intimt, sa Frida.

– Bara för att du skulle ha sex framför kameran, sa Markus.

– Det skulle jag inte alls! Men det innebär inte att jag inte gillar sex, sa Frida.

– Ja du är ju skolans lättaste! sa Markus.

Det syntes att Frida blev lite irriterad.

– Bara för att du inte har fått komma till vilket inte kommer att inträffa heller för den delen! sa hon.

Fridas spydiga kommentar drog ner en liten skrattsalva.

– Förresten så är det skönt att bli tagen i rumpan vilket du borde pröva, sa Frida.

Det gick ett litet sus genom gruppen. Så specifik information om Fridas sexualitet hade aldrig luftats offentligt förut. Att hon så att säga var lätt på foten var allmänt känt och hon gjorde inget för att förneka det heller. Frida levde verkligen ut sin sexualitet men hon framstod inte som slampig. Hon var i alla fall helt oberörd och innan någon hann plocka upp tråden så fortsatte hon.

– Nadia! Du får bestämma. Du är ju regissör.

– Kan ni inte bara ta en snabb puss? frågade Nadia.

Jag tittade på Heidi. Egentligen så skulle jag inte ha något emot att kyssa henne för hon var verkligen fin men vi hörde till olika världar. Att Heidi ens skulle titta åt mig var helt uteslutet.

– Okej med mig om det är okej med dig, sa jag.

– Vi testar, sa Heidi.

Som vanligt så kände jag mig stel och onaturlig när vi agerade. Jag kunde inte förstå varför alla tyckte att det var så bra när jag själv var så obekväm. Nadia regisserade oss och bröt några gånger innan vi kommit fram till själva pussen. När vi var framme vi pussen så gled Heidi intill mig och hennes närhet fick allt omkring mig att försvinna. När jag kände hennes händer mot min kropp så rycktes jag med och drog henne intill mig. Jag liksom drunknade i hennes blåa ögon och den inledande trevande pussen övergick ganska fort till något annat. När jag kände Heidis tunga mot mina läppar så flimrade det till och jag kysste henne! Heidi slingrade upp sina armar om min hals och jag höll henne stadigt om midjan medan vi verkligen kysste varandra.

– BRYT!

Jag återkallades till verkligheten av Nadias kommando. Förvirrat så tittade jag upp och insåg vad som precis hänt. Heidi och jag hade kyssts intimt och hett och jag hade låtit det ske.

– Och vinnaren är…, sa Filippa.

– Så djävla hett! sa Frida.

– Vinner vi inte med det här så måste de andra bidragen vara av Oscarskvalité, sa Nadia.

Jag insåg att jag fortfarande stod med Heidi i min famn och jag kände mig plötsligt generad och obekväm. Jag kände mig helt handlingsförlamad men jag höll kvar i Heidi så länge som hon höll armarna om halsen på mig. Frida bröt det hela genom att ge Heidi en kram.

– Så jäkla bra, sa Frida.

Jag kände mig lite undanskuffad av Frida och backade sakta tillbaka.

– Skitbra Hannes! sa Nadia.

Hon var framme och gav mig en snabb kram. Resten av gruppen var också framme och Markus gav mig ett ryggdunk. Mitt i all uppståndelsen så kom jag på mig med att titta på Heidi. Hon stod och tittade under lugg på mig och när hon såg att jag såg att hon tittade på mig så vek hon bort blicken.

*

När jag kom hem så låste jag in mig på rummet. Jag hade funderat på Frida hela dagen och det hon sagt. Efter att jag laddat ner en porrfilm med en tjej som hade analsex som jag bedömde var ganska lik Frida i kroppen så laddade jag upp den i det deepfake program jag hade. Jag hade fått programmet av en filmkompis och vi gjorde små filmer som vi laddade upp på våra sociala medier. Jag laddade ner bilder på Fridas ansikte från hennes sociala medier och efter några timmar så hade jag en film med en någorlunda lik Frida.

Porrmodellen slash Frida red en afrikan med dennes enorma lem långt upp i rumpan! Scenen var brutal och likheten med Frida var slående. Jag var stenhård när jag lirkade av mig byxorna och började att smeka mig själv. Det blev en enorm utlösning och säden pumpade ut i en mängd större än vanligt. När upphetsningen började att rinna av mig så skämdes jag lite. Jag torkade bort all säd och tog på mig byxorna igen. Jag sparade ner filmen på ett USB-minne och rensade bort all historik samt raderade originalfilmen från datorn.

*

När klockan ringde ut lektionen så avslutade Karin snabbt lektionen och alla elever började att packa ihop sina skolböcker.

– Du Hannes! Kan du stanna kvar en stund efter lektionen? frågade Karin.

– Visst, sa jag.

Jag gick fram till Karin vid katedern efter att jag packat ner alla böcker i väskan.

– Har du sökt någon roll än? frågade hon.

Det var någon ungdomsserie som skulle spelas in av SVT i Malmö och Karin hade uppmanat alla i klassen att söka roller. Själv så hade jag inget som helst intresse eller ambitioner att göra det även om jag visste att majoriteten av mina klasskompisar gjort det.

– Nej! Varför det? Jag kommer ändå inte få någon roll, sa jag.

– Tänk så här. Du söker en huvudroll men får den inte. Istället blir du erbjuden en statistroll vilket innebär att du har tillträde till hela produktionen och får verkligen ett gyllene tillfälle att vara med på en riktig filminspelning. Tänk dig vad du kommer att lära dig!

Karin hade egentligen helt rätt! Det var ett gyllene tillfälle att få vara bakom kulisserna på en filmproduktion och det var ju det jag ville arbeta med. Ansökan var inte så svår att göra, en liten videosnutt där jag presenterade mig själv, allt var gjort på en halvtimme och när jag laddat upp den så glömde jag bort den.

*

TV-huset låg i västra hamnen och det var inte svårt att hitta dit. Otroligt nog så hade jag blivit kallad till audition på SVT. Så vitt jag visste så var jag den enda som blivit kallad i klassen och jag hade inte sagt något till någon av mina klasskamrater. Jag hade rejält med fjärilar i magen när jag klev in och anmälde mig i receptionen. Jag blev inskriven och fick ett litet informationsblad och en nummerbricka. En SVT-medarbetare eskorterade mig till en lokal där mina rollkonkurrenter fanns. Det var ett enastående tråkigt och långsamt väntande på att få göra audition. Jag satt och pillade på telefonen varvat med att memorera manuset jag fått.

När det äntligen var min tur så bestod audition i att spela två scener ur manus mot en motspelare som var anställd av SVT. Regissören Maria förklarade hur hon ville ha det och jag försökte göra som hon sa. Varje scen var med en av de ledande rollerna, dels Martin som var seriens nörd dels Max som var seriens absoluta värsting. Martin var enkel för det var i princip jag själv. Max var svårare men jag agerade som Alex eller Sebastian brukade göra i skolan. Jag kände mig rejält styltig och stel och det kändes som om jag överdrev och nästan överspelade.

Jag hade nästan lyckats att förtränga min audition när telefonen drygt två veckor senare ringde med ett okänt nummer.

– Ja det är Hannes! svarade jag.

– Hej! Det är Maria på SVT.

Omedelbart så fladdrade det till av nervositet i magen på mig.

– Hej, sa jag.

– Jag skulle vilja träffa dig. Skulle du kunna tänka dig att komma in till TV-huset? frågade hon

Det kändes lite överarbetat att träffas för att berätta att jag inte fått någon roll men SVT kanske ville ta det muntligt för att kunna erbjuda en statistroll.

– Det fungerar, sa jag.

Vi bestämde en tid dagen därpå och efter skolan så tog jag tåget in till Malmö och TV-huset. Maria var snabbt på plats när jag anmälde mig i receptionen.

– Hej! Va bra att du kunde komma så snabbt, sa hon.

Maria tog mig med till ett litet konferensrum där det redan väntade en helt enormt stor afroamerikan. Han presenterade sig som ”Thomas” medan Maria stängde konferensrummets dörr om oss. Maria bjöd mig att sitta ner i en av stolarna och jag slog mig ner medan Maria bläddrade lite med några papper. Hon tittade upp på mig och log.

– Det är så att vi vill erbjuda dig en av huvudrollerna, sa Maria.

Det susade till lite i huvudet på mig och jag fick ett svagt tunnelseende.

– Din audition var så grym att det egentligen inte var något svårt val, sa Maria.

– Vänta! Vad säger du? sa jag.

– Jag vill att du spelar rollen som Max, sa Maria.

Max! Det var ju värstingen och en av de handfull roller som var absolut mest centrala.

– Men jag kan inte spela Max, sa jag.

– Du gjorde det jättebra på provspelningen! sa Maria.

– Men jag skulle ju bara ha en statistroll, sa jag.

Maria log mot mig och Thomas skrattade mullrande till.

– Du skall inte ha någon statistroll. Karin sa att du var så här aningslös, sa Maria.

Jag fattade ingenting! Var Karin inblandad? När jag tänkte efter så var det ganska uppenbart. Hon hade om inte lurat mig så i alla fall uppmuntrat mig.

– Du är perfekt som Max! sa Maria.

– Jag vet inte, sa jag tvekande.

– Jo! Kom igen nu!

Jag brottades med mina tvivel innan jag gav efter för Marias vädjanden.

– Okej då! sa jag.

Jag befann mig på riktigt djupt vatten men det var trots allt Maria som valt mig så ansvaret föll tungt på henne om och när det blev en stor katastrof.

– Du har ju inte fått läsa hela manuset än men Max roll är ganska fysisk och Thomas här som är vår stuntkoordinator skall hjälp dig med det fysiska, sa Maria.

Maria och Thomas berättade lite om handlingen i stort och om Max roll. Han var fysisk och jag var allt annat än fysisk. Jag var smal som en pinne och kunde inte göra något av det som Max förväntades göra.

– Skulle du kunna tänka dig att låta håret växa? Min bild av Max är lite mer långhårig än vad du är, sa Maria.

– Det är inga problem, sa jag.

– Bra! Det är lite papper som skall signeras och så skall du ha med dig ett kontrakt hem att läsa i lugn och ro och givetvis ett manus, sa Maria.

Efter att jag skrivit på några policydokument så följde jag med Thomas. Maria skulle ordna fram kontraktet och manuset medan Thomas och jag pratade. Han tog med mig bort till en liten gymlokal.

– Då skall vi se vad du kan, sa han.

Thomas hade en charmig amerikansk brytning men övningarna han körde var allt annat än charmiga. Jag hade dålig kondition och ingen styrka att prata om och var helt slut efter Thomas test. Hur jag skulle kunna klara av rollen som Max övergick mitt förstånd.

– Det här löser vi, sa han.

Han satte sig ner och började att skriva på en liten laptop. Efter en sund gick han iväg och kom tillbaka med en liten bunt med papper. Han slog sig ner på golvet framför mig och la ner pappren på golvet.

– Vi skall se till att få dig i form. Har du någon slinga du kan löpträna i i närheten av där du bor? frågade Thomas.

– Bara några hundra meter bort finns en idrottsplats, sa jag.

– Perfekt.

Thomas visade lite styrkeövningar som jag skulle göra. Genomgående var att de var ganska jobbiga och jag bara skulle använda kroppen som belastning.

– Det viktiga är att du löptränar en halvtimme om dagen. Det är oviktigt hur långt eller fort du springer, bara du springer hela tiden. När det gäller styrkeövningarna så kör du så hårt du orkar under två minuter och sen så vilar du i två. Upprepa tills du kört igenom hela passet vilket borde ta en dryg halvtimme. Allt finns beskrivet i träningsprogrammet jag skrivit ut till dig och glöm inte stretchprogrammet, sa Thomas.

Jag nickade och tittade igenom träningsprogrammet.

– Sen så tänkte jag att vi kunde träffas en dag i veckan här i lokalen för lite mer specifik träning inför din roll. Vilken dag föredrar du av lördag eller söndag? frågade Thomas.

– Söndagar är min pluggdag så lördagar får det bli, sa jag.

– Tror du att du pallar tio till fyra? Vi fixar lunch, sa Thomas.

– Det blir bra, sa jag.

– Kör igång med hemmaträningen direkt så syns vi på lördag då, sa Thomas.

Jag kände mig nästan lite överväldigad när jag satt på tåget hem. Det kändes som en stor utmaning med all träning men samtidigt så var jag förväntansfull. Mina föräldrar var givetvis stolta och förväntansfulla över att deras son skulle vara med i en SVT-produktion. De var dock lite missnöjda över att de inte fick berätta något för sina vänner och bekanta. Pappa anammade mitt träningsprogram han med och vi började att tränade tillsammans. Det blev lite av en tävling mellan oss där ingen av oss ville vara sämre än den andra.

Redan efter någon månad så märkte jag att träningen gav effekt. Jag orkade att springa längre och fortare och jag gjorde fler repetitioner på samma tid. Dessutom orkade jag att köra hårdare när jag tränade tillsammans med Thomas. Vi körde sparkar och slag både mot sandsäckar och mot varandra samt brottades och övade fall. Jag hade aldrig tränat någon kampsport tidigare men det var en ganska rolig träning. Thomas var i alla fall bra på att uppmuntra och entusiasmera och jag var oftast helt slut och hade en mördande träningsvärk dagen efter att vi träffats.

Efter några månader så gled träningen mer över i koreograferade kamper utan att för den skull vara styrda. Det var mer kombinationer och drillövningar. När vi brottades så var det mer regelrätt kamp vilket var jobbigt eftersom Thomas vägde så mycket mer och var så mycket bättre än mig.

Framåt sommaren så hade träningen gett sådant resultat att jag blev tvungen att förnya garderoben. Jag hade på något sätt vuxit ur min taniga kropp och fått mer muskler och blivit bredare. Det var ingen tvättbräda men när jag tittade på mig själv framför spegeln så syntes det att jag hade muskler. Jag var senigt muskulös och hade gått upp ganska mycket i vikt. Träningsprogrammet hade jag utökat på eget initiativ för att det inte skulle kännas mesigt. Även pappa var glad och nöjd han med för han hade i princip blivit av med hela sin gubbmage till min mammas stora glädje.

*

Första veckan på sommarlovet så gick träningen in i en högintensiv fas. Thomas och jag träffades i princip vartenda dag och jag började få en bild av att all träning på något sätt hängde ihop. Jag slog mig ner på golvet i träningslokalen innan vi skulle börja och tittade på Thomas.

– Vad är det vi tränat? Det känns inte lösryckt eller hitte på, sa jag.

Thomas log mot mig.

– Vi har rockat, sa han.

– Vadå rockat?

– Det du huvudsakligen har tränat kallas för Jailhouse Rock, sa han.

– Är inte det en låt med Elvis? sa jag.

Thomas gav upp ett av sina rungande skratt och jag kände mig lite dum.

– Jailhouse Rock eller 52 Blocks som det kallas idag är en typ av kampsport som skapades av afroamerikaner hemma i New York på 60-talet. Jailhouse hänvisar till att det är en typ av streetfighting som kåkfarare och gängmedlemmar höll på med. Det är i grunden boxning som kryddats med inslag från andra kampsporter. Jailhouse är egentligen ingen stil utan mer ett begrepp och skiljer stort mellan olika utövare. 52 däremot är mer ett system som utvecklats ur Jailhouse, sa Thomas.

Det visade sig att Thomas växt upp i slummen i New York och han hade en morbror som umgåtts i gängkretsar. Thomas berättade om en ganska hård miljö där den starkes rätt gällde. Morbrorn hade tränat Jailhouse Rock och även tränat Thomas som på så sätt dragits in i gängkretsar han med.

– Min morbror hade lite dåligt inflytande på mig och det kunde ha gått riktigt illa om inte mamma engagerat sig. Jag tog värvningen för att komma bort från gatorna, sa Thomas.

Thomas mamma hade verkligen kämpat för sin son och till slut så hade hon lyckats att få honom ur gängen. Hans väg ut var militären och han hade tagit värvning i marinkåren och legat som Force Recon och han hade stridserfarenhet från både Afghanistan och Irak.

– På en permission var jag i Hollywood och där träffade jag en helt underbar liten blond tjej som visade sig komma från Sverige. Det slog nog lite gnistor om oss och vi blev tillsammans. Hon jobbade i filmindustrin och när jag muckade så följde jag med henne på ett jobb till Hong Kong. Du vet stor afroamerikan är ju perfekt som skurk så jag fick jobb ganska omgående jag med. Att jag dessutom kunde fightas gjorde saken bara lättare, sa Thomas.

Jag nickade imponerat medan han berättade sitt livs historia. Den där lilla blonda tjejen visade sig vara hans hustru Pernilla och hon arbetade vid SVT som sminkös.

– Så för att svara på din fråga så har vi tränat Jailhouse Rock kryddat med kung-fu, ju-jitsu och militärt handgemäng. Men om någon frågar så har vi bara rockat min version av Jailhouse, sa Thomas.

– Okej! sa jag.

Jag hade inte berättat för någon vad jag höll på med om helgerna inne i Malmö. De enda som egentligen visste något var mina föräldrar och de nöjde sig med att jag förberedde mig för rollen som Max.

– Det där vaggande och rullande vi kör, det är det som är rockandet i Jailhouse Rock, sa Thomas.

Det kändes nästan överväldigande att Thomas berättat sin livshistoria för mig. Parallellerna till Max fanns där och jag förstod att träningen tillsammans med Thomas inte var en tillfällighet. En vecka senare när jag kom in i lokalen så var det förutom Thomas en annan ung kille där.

– Samuel, presenterade han sig.

– Hannes, svarade jag.

– Sami här kommer att vara din motståndare när vi filmar. Han är utbildad stuntman, sa Thomas.

Jag tittade nog lite förvånat på Sami för han såg inte ut att vara en dag äldre än mig.

– Kallades babyface länge innan jag lärde mig att slå tillbaka. Fyller 27 i år, sa Sami.

– Du ser yngre ut, sa jag.

Både Sami och Thomas skrattade åt min kommentar. Thomas satte på den vanliga tunga rapmusiken vi brukade träna till och började att värma upp. Musiken speglade verkligen rockandet och jag förstod att rockandet var kulturellt knuten till den miljö där musiken hörde hemma. Om jag anat en röd tråd tidigare så blev den än mer tydlig när Thomas började att koreografera Sami och mig. Sami var klassiskt skolad i japansk kampkonst och det kändes som mitt rockande var betydligt mer smutsig och grov än Samis graciösa Karate.

Träningen gick över i ren koreografi och så även rockandet. Det var helt uppenbart att de effektiva teknikerna inte gjorde sig på film utan att jag fick anpassa mig och bli lite yvigare i mina rörelser. Min grundträning i Jailhouse kom nu till sin rätt och det gick ganska enkelt att anpassa teknikerna efter förhållandena på film. Det var oavsett vansinnig kul och dagarna bara försvann medan Thomas, Sami och jag förberedde oss för inspelningarna.

*

Hela produktionen bodde på Scandic Malmö City, även de som var boende i Malmö och omnejd. Det var för att få en lagkänsla som Maria utryckte det. Vi abonnerade på ett helt våningsplan i hotellet och allas dörrar stod vidöppna och alla kom och gick som de ville mellan rummen. Alla i produktionen var jättetrevliga och professionella. Inte för att jag hade så mycket att jämföra med men det kändes professionellt i alla fall. Maria la ner mycket tid och ork på att svetsa oss samman och få oss att lära känna varandra. Att vi bodde tillsammans var bara en del i det hela.

Produktionens handling cirkulerade runt ett antal individer vars vägar möts och konsekvenserna av dessa möten. Seriens centrala arena var Pildammsparken vilket även var namnet på serien. Max var som jag konstaterat utåtagerande och uttråkad från bra förhållanden. I jakten på att hantera sin tristess drogs han in i dåliga miljöer. Allt gick på ett sluttande plan tills han träffade Fanny som blir hans räddningsplanka.

Fanny spelades av Sophie som jag föll för direkt. Hon var precis samma typ av människa som Frida och Heidi och hon delade ut kramar till allt och alla. Sophie var precis lika kurvig och fyllig som Frida och Heidi även om hon var lite kortare än de två. Vi kom varandra väldigt nära på kort tid och jag uppskattade verkligen förmånen att få umgås med henne.

– De spelar live på KB ikväll. Skall vi inte dra dit? sa Janina en kväll.

Det var flera andra som drog igång och ville hänga med. Det hade hunnit bli lite rutin några veckor in i inspelningarna och allt som bröt rutinen var välkommet. Själv brukade jag smita iväg ibland för att rocka lite med Sami och Thomas.

– Det låter som en bra teambuilding aktivitet, sa Maria.

– Är det live så lär det inte finnas några biljetter, sa Anton.

– Jag fixar det! Jag känner rätt folk på KB. Fixa till er, sa Maria.

– Jag har inga kläder, sa jag.

Jag hade bara tagit med mig vardagskläder och sköna myskläder för jag hade bara räknat med att arbeta med produktionen.

– Prata med Susanne så fixar hon något åt dig, sa Maria.

Det blev lite stökigt en stund innan alla mer eller mindre försvann in på sina rum uppspelta inför att få gå ut på klubb. Jag hade precis kommit ut ur duschen när kostymösen Susanne knackade på dörrkarmen. Hon lämnade över en uppsättning kläder som låg i skyddande plast samt ett par skor i en låda.

– Det är ur ”Max” kollektion så det passar dig. Jag stylar till dig när du fått på dig plaggen. Kom bort till mig när du är redo, sa hon.

– Tack! sa jag.

Jag klädde på mig kläderna jag fått av Susanne och tog mobiltelefonen och bankkortet och gick bort till Susanne. Dörren stod öppen och Pernilla var där och hjälpte till att fixa till Sophie. Jag kunde bara beundra Sophie. Kläderna gjorde henne verkligen rättvisa och den tighta toppen och den korta kjolen lyfte verkligen fram hennes kropp utan att det såg vulgärt eller billigt ut. Hon var kurvig och attraherade mig på samma sätt som Frida och Heidi attraherade mig.

– Din tur Hannes, sa Susanne.

Susanne och Pernilla stylade till mig och Susanne arrangerade min klädsel på ett sätt som jag aldrig skulle kunna komma på själv. På det hela taget så var Max stil något som jag skulle kunna leva med. Däremot så skulle jag aldrig våga att sticka ut på det sättet.

– Skitsnyggt! sa Sophie.

Hon stod och kikade in genom dörren tillsammans med flera av de andra.

– Du ser bra ut du med, kostade jag på mig att säga.

Det kändes lite otippat att jag skulle våga ge en komplimang till en tjej men på något sätt hade jag gått in i rollen som Max och jag kände egentligen inte Sophia så bra än så det kändes riskfritt. Vi promenerade i grupp bort till Kulturbolaget och ganska snart stod vi på gatan utanför lokalen. Kön av folk utanför var enorm och ringlade sig runt hörnet på kvarteret. Jag följde efter i svansen av Maria som tagit täten och vi styrde stegen direkt mot ingången. Det hördes lite knorrande i kön för att vi trängde oss före.

– Öhh Hannes! vrålade någon.

När jag vände mig om så såg jag Alex, Sebastian och Hampus i kön.

– Fan du ser ju ut som en bög!

Jag blev så överraskad av att någon kände igen mig så jag kom mig inte för att säga något. Inte för att jag visste vad jag skulle säga för den delen ändå. Jag kände mig bara felplacerad och långt utanför min normala komfortzon. Plötsligt kände jag hur någon tog tag i min arm och när jag vände mig om så stod Sophia bredvid mig. Hon reste sig lite upp på tå och gav mig en kyss. Hennes tunga letade sig in i min mun och jag smakade överraskad på henne.

– Kom Hannes! Vi väntar på dig nu. Du får prata med dina kompisar därinne, sa hon.

Sophia tog min hand och drog mig med mot entrén och de andra medan Alex och killarna stod och såg ut som fågelholkar.

– De där tre typerna i kön är lite väl överförfriskade och antastade oss, sa Maria till vakten när jag passerade.

Hon pekade mot Alex, Sebastian och Hampus medan vakten öppnade upp repet som spärrade av VIP-ingången och släppte in oss. En av vaktens kollegor gick bort till killarna.

– Ni kan ta en promenad runt kvarteret och ställa er sist i kön, sa han.

Alex började att käfta emot och Sebastian hängde på direkt.

– Nu behöver ni inte ställa er i kön över huvud taget eftersom ni inte skall in här ikväll!

Vaktens avvisande var det sista jag hörde innan vi var inne. Jag höll fortfarande Sophia i handen och jag följde efter henne in i lokalen.

– Varför gjorde du så där? frågade jag.

– De var så dryga dessutom så ville jag, sa Sophia.

Hon höll mig fortfarande i handen medan alla samlades i en liten klunga. Stämningen var hög och jag drogs med. Jag hade aldrig varit en frekvent besökare på nattklubbar och aldrig inne i Malmö så det mesta var nytt. Vi stod alla mitt framför scenen under liveframträdandet och hoppade i takt med musiken. Efter uppträdandet så splittrades vi upp men Sophia och jag följdes åt. Vi stod och dansade lite i utkanten av dansgolvet när Sophia kom lite närmare.

– Om du inte tittar runt nu så är det en ganska söt brunett som har spanat på dig den senaste halvtimmen, sa hon.

Jag motstod reflexen att börja titta mig omkring.

– Hon har ett par svarta kostymbyxor och en blå topp och står borta till höger om baren, sa Sophia.

– Får jag titta? sa jag.

Jag hade ganska bra koll på var jag skulle titta och jag förstod direkt vem Sophia syftade på när jag lite diskret snurrade runt. Hon vara helt klart söt och hon tittade åt vårt håll.

– Gå och prata med henne, sa Sophia.

– Vad skall jag säga? sa jag osäkert.

– Säg vad du heter och fråga om hon vill ha något i baren. Är hon intresserad så löser det sig därifrån., sa Sophia.

Full av tvivel och ångest gick jag bort mot den söta brunetten. Varför jag var på väg och vad som skulle komma att hända hade jag ingen aning om. Hon var ganska lång och slank och hon följde mig hela tiden med blicken. När jag var framme vid henne så la jag upp handen på armen på henne. Hennes hud var varm och jag hoppades att jag inte var kall och våt som en fisk.

– Hej! Det är jag som är Hannes, sa jag.

Hon fnissade till lite.

– Och det är jag som är Wilma, svarade hon.

– Får jag bjuda på något i baren? frågade jag.

– Vad tycker ditt sällskap om det? frågade Wilma.

– Sophia är mest besviken på att du inte spanade in henne, sa jag.

Jag vet inte var jag fick den kommentaren ifrån men jag tror att Max inspirerade mig. Det var helt klart en kommentar som Max skulle kunna ha yttrat.

– Synd om Sophia för jag är inte lagd åt det hållet och nej tack jag vill inte ha något i baren. Men du får gärna dansa med mig, sa Wilma.

Jag nickade och la handen om ryggen på Wilma och tog med henne upp på dansgolvet. Hon kunde verkligen dansa och det kändes som om hon verkligen visade upp sig för mig. När dansmusiken försvann så var hon snabbt intill mig och la upp händerna om halsen på mig. Tacksam la jag upp händerna om Wilmas slanka midja och drog henne intill mig.

– Så varför spanade du in mig? frågade jag.

– Känner inte igen dig och du är finast här ikväll, sa Wilma.

Jag kände mig lite smickrad och jag log nog lite generat.

– Du har rätt i att jag inte bor i Malmö, sa jag.

– Och?

– Bor utanför Malmö och är bara här med ett gäng från SVT, sa jag.

– Skådis?

– Första försöket, sa jag.

– Berätta mer! sa Wilma.

– Får inte berätta så mycket men det är ett ungdomsdrama, sa jag.

– Så vad heter din karaktär?

– Han heter Max och det är faktiskt hans kläder jag har på mig ikväll, sa jag.

– Förklarar varför du ser så stylad ut! Är du och Max lika? frågade Wilma.

– Som dag och natt! Max är en riktigt otrevlig typ som du inte skulle vilja hänga med. Men det ordnar sig givetvis till slut. Du får se mer till jul när serien har premiär, sa jag.

Jag var lite rädd att jag avslöjat för mycket men det jag sagt hade redan börjat att marknadsföras av SVT.

– Första gången jag är med en blivande kändis, sa Wilma.

– Kändis vet jag inte, sa jag.

Jag kände mig inte som någon kändis och jag hade ingen ambition att bli någon heller för den delen.

– Sover du i stan eller? frågade Wilma.

– SVT har bokat en hel våning på Scandic City så jag har ett rum där, sa jag.

– Då blir det nästan som en hotellgroupie då! fnissade Wilma.

– Nja, sa jag.

– Du tror väl inte att jag släpper dig nu, sa Wilma.

Hon gav mig en kyss samtidigt som hon pressade sig närmare mig. Hennes tunga var lång och hård och hon kysste mig aggressivt. Initiativet låg helt klart hos henne och jag bara följde med. Jag hade aldrig följt med någon tjej tidigare och jag oroade mig lite över vad jag gett mig in på.

-Skall bara säga till syrran att jag sticker så att hon inte efterlyser mig, sa Wilma.

Wilma tog mig i handen och jag följde efter henne medan hon snirklade sig fram genom lokalen i jakt på sin syster. Hon stannade till vid en liten grupp tjejer som tittade nyfiket på mig.

– Du Julia! Jag sticker nu. Kommer nog hem först imorgon, sa hon och nickade lite mot mig.

– Okej Wilma! sa en blond tjej.

De var inte speciellt lika för att vara syskon.

– Han är söt, fnissade Julia.

Jag kunde känna hur det hettade lite på kinderna när hela tjejgänget fnissade.

– Berättar mer imorgon, sa Wilma.

Hon gav sin syster en kram utan att för den skull släppa taget om min hand.

– Vi är bonussyskon, sa Wilma när vi gick mot utgången.

Wilma var inte den första tjejen jag var tillsammans med. Året jag fyllde femton hade jag hamnat i samma stuga som min jämnåriga kusin Natalie på midsommarfirandet. Det ansågs tydligen ofarligt att vi fick sova i samma stuga eftersom vi var kusiner. Natalie var adopterad och kom från Afrika. Hon var en exotisk afrikansk skönhet som var lika osäker men nyfiken som jag var. Vi hade inte sovit en blund på hela natten utan istället utforskat varandra. Natalie och jag fortsatte att träffas hela sommaren och jag tror ingen förstod vad som hände mellan oss. Det var först efter sommaren när Natalie flyttade till Stockholm med sin familj som vi fick en vanlig kusinrelation igen.

Sommarnatten var sval och frisk i kontrast till den tunga luften inne på kulturbolaget. Jag gjorde ett litet tafatt försök att orientera mig innan Wilma tog kommandot. Vi promenerade den korta sträckan bort till hotellet hand i hand. Det var tyst i hotellkorridoren när vi kom upp till SVT-våningsplan. Wilma tittade sig nyfiket omkring när jag låste upp dörren med dörrkortet. Hon hängde snabbt ut ”Stör ej”-skylten innan hon drog igen dörren efter oss. Efter att vi tagit av oss skorna så slog Wilma armarna om min hals.

– Skall vi ta en dusch för jag känner mig lite ofräsch, sa hon.

Jag nickade och gav henne en puss på näsan vilket fick henne att fnissa till. Hon sträckte armarna i luften och det tog en bråkdel av en sekund innan jag förstod vad hon ville. Jag drog toppen över huvudet på henne och la plagget på en fåtölj. Wilma hade inget under toppen och medan jag fascinerat betraktade hennes bara små bröst så hjälp hon mig av med kavajen. Med flinka fingrar knäppte hon upp knapparna i min skjorta medan jag höll henne om midjan. När Wilma drog av mig skjortan med varma händer så var jag redan redo och hård. Jag knäppte upp Wilmas byxor samtidigt som hon knäppte upp mina. Det blev nästan som en liten tävling att få av sig de sista plaggen.

Wilma tog mig med in i badrummet och vi kysstes lite medan vi väntade på att vattnet skulle bli tillräckligt varmt. Det blev mer smek och gos än tvagning men till slut så rumlade vi ut ur duschen och efter en något bristfällig användning av badhandduken så tumlade vi runt i sängen. Wilma var het och len mot min kropp och vi kysstes girigt. Jag smekte henne som jag smekt Natalie och vägledd av Wilmas reaktion så förstod jag att jag gjorde rätt.

När Wilma drog i min arm så ställde jag mig till rätta mellan hennes särade ben. Jag kunde inte motstå frestelsen att glida med tungan mellan hennes kladdiga veck och smaka på hennes upphetsning. Wilma stönade högt och uppmuntrande vilket fick mig att fortsätta att glida runt med tungan. Wilma drog hetsigt i mig och när jag kröp upp över henne så greppade hon min lem och förde mig rätt. Jag stönade nog till lite förvånat när jag sjönk in i hennes heta inre. Wilma drog upp knäna och gled upp med benen runt mig.

Vi kysstes samtidigt som jag började att ta Wilma. Wilma rörde sig under mig samtidigt som hon smekte mig och manade på mig. Hon var varm och het mot min kropp och jag kunde känna hur utlösningen laddade upp i min kropp. Jag tog henne ganska snabbt och hårt när jag fick utlösning! Hårt pressade jag mig in i Wilma och började att tömma all säd i henne. Ungefär samtidigt så fick Wilma orgasm och hon skakade till under mig. Tungt sjönk jag ner över Wilma för att sedan tillfredsställd rulla av henne. Jag krånglade lite med täcket innan jag fick upp det över oss. Jag kröp intill Wilma och drog henne intill mig vilket fick henne att fnissa till lite.

– Hotellpersonalen kommer garanterat se vad du gjort i natt, fnissade hon.

– Vill du ha något att torka med? frågade jag.

– Skit i det! Jag vill hellre ligga och mysa, sa hon.

Vi låg och smånojsade och kysstes innan jag långsamt drev in i sömnen. Jag vaknade med ett ryck och för en sekund visste jag inte vad jag var. En arm låg över min höft och jag hann nästan vakna helt innan jag kom på att jag inte var ensam i sängen. Wilma sov tungt bredvid mig och när jag vände mig mot henne så vände hon över i sömnen. Jag gled intill henne och omfamnade den varma kvinnokroppen bakifrån vilket fick Wilma att sucka till lite i sömnen. Wilmas djupa andetag drev mig in i sömnen igen.

Wilma väckte mig på underbarast tänkbara sätt! Det tog en evighet innan vi kom ur sängen och då var det rejält kladdigt. Vi nojsade som fnittriga barn i duschen innan vi sent omsider kunde ge oss ner till frukosten. Sophia vinkade när Wilma och jag kom ner i frukostmatsalen. Det satt ett litet gäng runt ett bord och jag styrde lite generat stegen dit.

– Det finns plats för er här med, sa Sophia.

Hon presenterade alla som satt runt bordet för Wilma som glatt hälsade tillbaka. Wilma slog sig ner bland de andra som om hon kände dem sedan gammalt efter att hon hämtat mat. Hon deltog i samtalet som oss andra och hon fick nog reda på sådant som hon inte skulle ha reda på om produktionen. Efter frukosten så pussade jag henne farväl i hotellets lobby efter att vi bytt snap med varandra. Hon vinkade glatt åt mig när hon försvann in mot centrum.

– Hade du trevligt i natt? frågade Sophia.

Hon fnissade lite medan jag förmodligen såg ganska generad ut.

– Du behöver inte vara generad och jag skulle tro att flera är avundsjuk på Wilma, sa hon.

– Alltså! sa jag.

– Du är fin, sa Sophia.

Hon gav mig en kram innan vi gick ut till bussen som skulle ta oss till dagens inspelningsplats. Jag tog en fönsterplats medan Sophia tog platsen bredvid mig. Jag tittade lite efter Wilma medan bussen gled i väg men jag kunde inte se henne.

*

Sophia och jag skulle ha en av våra stora nyckelscener. Det var en intim sängkammarscen och vi hade arbetat med en intimitetskoordinator för att det skulle bli rätt. Det var helt klart en av de jobbigaste scenerna för mig och jag kände mig inte alls bekväm. Intimitetskoordinatorn Malin var verkligen ett proffs och efter att vi arbetat igenom scenen tillsammans med Sophia och Maria så kändes det som att skulle kunna fungera.

– Du Hannes! sa Sophia.

Vi stod utanför våra hotellrum efter att vi avslutat kvällens middag. Sophia och jag hade suttit tillsammans med Maria under middagen och diskuterat igenom den kommande scenen och det kändes som att det skulle kunna fungera. Filmteamet skulle vara minimalt för att studion inte skulle kännas överbefolkad och för att Sophia och jag inte skulle känna oss uttittade.

– Ja, svarade jag.

– Kan vi inte gå igenom morgondagens scen själva? frågade hon.

– Inga problem, sa jag.

– Skall vi vara på mitt rum? frågade hon.

Jag nickade och följde efter Sophia till hennes hotellrum. Vi läste igenom morgondagens scen tillsammans hållandes i manusen först. Sen gjorde vi om det utan att titta i manusen. Efter att vi repeterat dialogen en stund så började vi att agera. Vi övade ända fram till själva sängkammardelen.

– Vi tar den sista delen med, sa Sophia.

Sophia skulle sitta gränsle över mig med täcket halvt över oss och allt skulle filmas bakifrån. Vi skulle ju föreställa vara nakna så det skulle bli lite bar hud även om täcket skulle skylla det mesta. För egen del så var det inget problem med att bara ha shorts på mig. Jag tyckte däremot lite synd om Sophia som inte skulle ha någon behå på sig utan bara underbyxor. Hon skulle bara få ryggen filmad men jag skulle ha hela ansiktet fullt av hennes bröst. Dessutom så hade Maria fått igenom att jag skulle smeka Sophias bröst samtidigt som vi kysstes. Det fanns ingen bra lösning på det problemet för det såg bara konstigt ut om jag verkligen inte höll om Sophias bröst. Det fanns någon typ av behåkupor som man kunde fästa med lim men Sophia hade avfärdat den lösningen.

– Sluta sjåpa er! Om Hannes skall krama mina bröst så kan vi lika gärna göra det utan något emellan. Det är ju bara han som kommer att se dem ändå, sa Sophia.

Nu när vi repeterade så hade Sophia behån på sig och även om det kändes konstigt så fungerade det att smeka henne utanpå det glatta plagget. Samtidigt som det var lite jobbigt så var jag ändå fascinerad över Sophias stora runda bröst. Natalie och Wilma hade haft betydligt mindre bröst så bara den gungande rörelsen av Sophias bröst i behån drog blicken till sig.

– Vi prövar skarpt också, sa Sophia.

Hon knäppte av sig behån och ohjälpligt drogs min blick mot hennes stora runda bröst! De var otroligt vackra och jag drog nog lite av andan i överväldigande över synen. Sophia tog mina händer och la upp dem om sin byst. Jag höll andan av förväntan och suckade till lite när jag kände den mjuka heta huden under mina händer. Försiktigt började vi att kyssas som det var tänkt att vi skulle göra. Jag kunde känna hur jag blev hård ungefär samtidigt som Sophias bröstvårtor drog ihop sig. Jag kunde känna hur hårde de var mot mina handflator och hur hon gned underlivet mot mig.

Utan att vi slutade att kyssas så drog Sophia i mina shorts. Jag krånglade ner dem och det var befriande skönt att få ha erektion fritt. Sophia greppade min lem med ena handen och drog trosan åt sidan med den andra. Hon drog lemmen fram och tillbaka mellan blygdläpparna några gånger innan hon positionerade sig rätt och sjönk ner över mig. Vi kved till båda två och jag la upp händerna om hennes midja och drog henne djupare ner över mig.

Sophia satt helt stilla med mig djupt inne i sig och vi bara kysstes. Så gled hon ner med huvudet mot min axel och började att rida mig. Det var mjuka långsamma rörelser och hon pep till lite varje gång hon sjönk ner över mig. Jag kunde bara sitta stilla och låta Sophia göra jobbet. Det var frustrerande skönt att inte kunna skynda på och bara känna utlösningen laddad upp i kroppen. Till slut så hävde sig Sophia snabbt upp och ner några gånger och nästan ljudlöst började hon att skaka i min famn. Ungefär samtidigt fick jag min utlösning och jag bet mig hårt i läppen medan säden pumpade upp i Sophia i krampaktiga sammandragningar. Pulsen var rejält hög och endorfinerna rusade när vi satt och höll om varandra i efterdyningarna av våra orgasmer.

– Så här gör vi inte på inspelningen i morgon, fnissade Sophia.

– Tror inte det, sa jag.

– Sover du med mig i natt? frågade Sophia.

Jag svarade inte utan gav Sophia en kram och en puss. Hon fnissade lite när jag brottade ner henne och drog täcket över oss. Sophia krånglade ut våra kläder som fortfarande låg i sängen och kastade ner manusen tillsammans med plaggen på golvet. Hon fnissade till lite när jag drog henne intill mig och passade på att klämma lite på henne innan jag fick en godnatt puss.

*

Vi hade sista reservinspelningsdagen lördagen innan sommarlovet tog slut. Det kändes nästan tomt att behöva lämna hela produktionen för vi hade blivit som en stor familj. Vi hade verkligen lärt känna varandra och många skulle jag fortsätta att vara vän med och umgås med. Sommaren hade gått så fort och det kändes inte som att jag hade haft lov. Samtidigt så kändes det skönt att äntligen få börja sista året på gymnasiet. Erfarenheterna från sommarens inspelningar hade stärkt min uppfattning att jag ville arbeta med film i framtiden. Däremot så hade jag helt svängt i mina tankar om framtida yrkeskarriär. Jag lutade mer åt att söka in på scenskolan för att bli skådespelare istället för att söka film och media programmet.

Jag hade fortfarande Max långa hår när jag gick till skolan eftersom jag inte hunnit boka någon tid hos frisören. I stället för att ha det hängande löst som Max så drog jag ihop det i en hästsvans. Jag tog vägen genom atriumet som var fullt av folk och stannade till vid Heidi, Ella och Jonathan. Heidi var som vanligt brunbränd efter sommaren och håret var solblekt. Hon hade lockat det och hon var jättefin i sin korta sommarklänning. Innan jag hann ge mig in i samtalet så skrapade det till bakom mig och jag kände ett ryck i min hästsvans när någon drog snodden som höll ihop tofsen ur håret.

– Jävla bög!

Jag kunde höra att det var Alex och jag ilsknade till. Jag reagerade definitivt inte som jag brukade utan fortfarande inne i rollen som Max så snodde jag snabbt runt och bröstade upp mig samtidigt som jag knuffade till Alex i bröstet med handflatan.

– Va fan fick du luft ifrån? sa jag aggressivt.

Jag fortsatte att pressa Alex bakåt och jag kunde se hur hans förvirring övergick i något annat. Slaget kom pinsamt långsamt och jag såg det utan problem och jag rockade med en klassisk Jailhouse Rock armbågsblockering. Därefter gick jag snabbt in i clinch och gav honom två kroppsslag för att därefter svepa undan benen på honom. Jag fångade in hans ena arm så att han inte skulle slå huvudet i golvet när han föll och avslutade med att sätta hälen i sidan på honom. Thomas hade blivit stolt över mig för det var precis som vi övat in koreografin och jag träffade inte hårt utan bara markerade. Hade jag träffat med kraft hade jag förmodligen knäckt flertalet revben på honom.

Snabbt vände jag fokus mot Sebastian som måttade en spark. Jag förekom honom med en skrevspark och det såg ut som om han hoppade en halvmeter upp i luften även om jag bara markerade en träff högt upp på insidan av hans lår. När han böjde sig framåt så drog jag honom intill mig med en hand om nacken och satte andra armbågen i sidan av huvudet på honom. Även här så markerade jag bara även om han föll ganska handlöst när jag avslutade med att fälla honom.

Hampus backade snabbt bakåt med händerna lyfta i en avvärjande gest när jag aggressivt vände mig honom. Jag var beredd att rocka och han såg helt klart skakad ut och backade undan tills han slog ryggen i väggen.

– Det är lugnt! sa han.

Jag vände mig mot Alex som fortfarande låg ner på golvet med en arm i luften och såg chockad ut.

– Nästa gång håller jag inte igen utan då rockar jag skarpt så tänk dig djävligt noga för, sa jag.

Utan att ta blicken från killarna så svepte jag upp hårsnodden från golvet och drog ihop håret till en hästsvans igen. Det hela hade tagit kortare tid än det tar att berätta och det var dödstyst runtomkring. När jag backade bakåt mot mina klasskamrater så bröt sorlet lös.

– Vad hände där? frågade Jonathan.

– Jag bara lacka ur! sa jag.

– Och det med besked! sa Ella.

Killarna samlade ihop spillrorna och drog sig undan som skadeskjutna djur. De hade blivit tilltryckta av mig nu några gånger nu och jag hoppades att de skulle lämna mig ifred i fortsättningen. Efter en stund så la sig adrenalinet och jag fick lite mer normal puls. Det var först då som det gick upp för mig vad som egentligen hade hänt. Jag höll mig nära mina klasskamrater när vi tog oss bort till esteternas lokaler.

Det kändes jätteskönt att äntligen få påbörja sista året och jag såg fram emot att få avsluta mina studier. Sommarens inspelning hade som sagt givit mig mersmak på skådespeleriet. Jag kände mig inte lika stel och bortgjord längre framför kameran och jag försökte inte undvika de delarna i utbildningen. Faktum var att intresset mer och mer gled över från tekniska detaljer till skådespeleriet.

Efter Lucia när de första avsnitten sändes i teve så exploderade det. Mitt Instagramkonto formligen kollapsade av alla vänförfrågningar. Jag hade blivit förvarnad av Maria men inte tagit det hela på riktigt allvar. Efter ett försök att administrera kontot så gav jag upp. Mitt flöde bestod till största delen av små filmsnuttar som jag gjort själv varvat med andras filmsnuttar som jag gillade och lite bilder på mig själv då och då. Jag rensade bort det som var mest privat och öppnade upp kontot. Jag gick från dryga femtitalet följare till över femtiotusen följare bara över julhelgen.

Första dagen i skolan på vårterminen kändes nästan surrealistisk. Det tisslades och tasslades överallt där jag gick fram. Alla var framme och pratade och gratulerade och jag kände mig lite bortkommen av all uppmärksamhet. Efter ett tag så blev det ganska uppenbart hur ytligt en del uppförde sig. Jag blev intressant bara för att jag förpassats in i något kändisfack. Det hela resulterade i att jag snarare slöt mig mer till klassen.

– Hej Hannes! sa Frida.

Frida hade nästan varit jobbig den senaste tiden. Hon klängde och var hela tiden på mig. Jag kunde egentligen inte sätta fingret på vad det berodde på.

– Alltså! Vad är det med…, började jag.

Plötsligt så insåg jag vad det var som hände. Fridas intresse hängde givetvis ihop med att jag på något sätt gjort en förflyttning från nörd till något mer attraktivt. Samtidigt så blev jag lite irriterad! Jag dög först när jag blev känd från teve.

– Fan Frida! Du har inte visat något intresse för mig på hela gymnasiet men sista terminen duger jag, sa jag irriterat.

– Alltså! Du har ändrat dig ganska mycket senaste året och helt krasst så har du blivit riktigt het! sa Frida.

Jag blev helt ställd av Fridas rättframma svar! Innan jag egentligen hann fundera något mer så poppade minnet av min deepfake film av Frida upp i huvudet på mig. En primitiv upphetsning grep tag i mig och jag bestämde mig för att se hur långt jag kunde gå med henne. Jag tog tag i Frida och drog henne intill mig vilket fick henne att fnissa till.

– Och vad är det du gått och fantiserat om? frågade jag.

– Det tror jag du redan vet, sa Frida.

Hon pressade sina läppar aggressivt mot mina och när jag kände hennes tunga mot mina läppar så besvarade jag hennes kyss samtidigt som jag drog henne hårdare intill mig.

– Jag är ganska säker på att du fantiserat om hur jag vill bli tagen, sa Frida.

Frida log lite fräckt mot mig som om hon visste om min film med henne. Hon log lite överlägset när jag kände hur det hettade på kinderna.

– Du kan väl komma hem till mig i eftermiddag så kan vi plugga lite, sa Frida.

Hon sa ”plugga” på ett sätt så att det inte gick att tas för att det var skolarbete hon avsåg.

Frida kom från en gård utanför stan och hon hade en egen lägenhet inte långt från skolan. Jag hade aldrig varit hemma hos henne tidigare men hittade dit utan problem. Det var med blandade känslor jag ringde på hos Frida, lika delar rå upphetsning som nervösa flyktreflexer. Egentligen så förstod jag inte varför jag stod och ringde på hos Frida över huvud taget. Frida hade givetvis raggat upp mig så mycket var jag på det klara över även om jag egentligen inte förstått hennes bevekelsegrund.

– Hej! Kom in, sa Frida.

Jag passerade förbi henne in i den lilla lägenheten och hon stängde och låste dörren bakom mig. Frida stod och tittade på mig medan jag tog av mig ytterkläderna. Lägenheten var en lite etta med sovalkov och kokskåp. Hallen var så liten att det knappt gick att vända sig i den men badrummet hade ett badkar. Frida hade förutom sängen möblerat med ett skrivbord, en liten soffa och ett runt köksbord med tre barstolar. Lägenheten var på det hela taget mysig och ombonad.

– Kom! sa Frida.

Hon tog min hand och gick mot sängen.

– Pang på? sa jag.

– Jag vill flera gånger, sa Frida.

Hon fnissade åt min förmodligen ganska dumma uppsyn. Frida började att knäppa upp mina byxor samtidigt som hon kysste mig. Kläderna åkte av med ett rasande tempo och snart så låg vi nakna i Fridas säng.

– Regel ett! Du får inte bli kär i mig! Bara sex! sa Frida.

– Vill du inte bli kär? frågade jag.

– Sådant där kärleksskit orkar jag inte med! Jag vill bara ha sex utan några krav, sa Frida.

– Okej! regel två? sa jag.

– Du får inte komma i mig men gärna över mig, sa Frida.

– Jag förstår, sa jag och nickade.

– Så! Ha det skönt nu, sa Frida.

Hon gav mig en puss i ljumsken vilket fick det att rycka till lite i lemmen. Långsamt gled hon med tungspetsen över min hud och lämnade ett svalt spår efter sig. När hon gled över lemmen så var jag hård på riktigt. Frida fnissade till lite åt mitt kvidande när hon svepte med tungan runt mitt ollon. Det var så utstuderat att jag inte kunde bli annat än imponerad. Långsamt lätt hon lemmen glida in i munnen och jag spände hela kroppen i krampaktig förväntan. Frida omväxlande slickade och sög på min lem och till slut så kunde jag bara slampigt be henne att få komma.

Med två kraftiga runktag så fick Frida mig att tippa över gränsen. Det var med ett stön av befrielse som säden pumpade ut. En kraftig stråle träffade Frida över kinden innan hon fnittrandes slöt läpparna om ollonet. Hon svepte med tungan runt ollonet samtidigt som jag tömde mig på säd. Jag var helt matt när Frida kröp upp och la sig intill mig. Hon torkade bort säden från kinden med pekfingret och slickade utstuderat av det.

– Gott! fnissade hon.

Frida drog en lång nagel runt över mitt bröst och mage. Långsamt kom hon allt närmare min lem och när hon drog fingret över lemmen så ryckte det till lite i den. Frida gav upp ett litet triumfatoriskt leende innan hon gav mig en krävande kyss.

– Din tur, sa hon.

Frida drog i mig och la sig ner på rygg med särade ben. Det glittrade av vätan mellan hennes svullna blygdläppar. Jag var mer intresserad av hennes stora bröst som liksom flöt ut utan att för den skull framstå som fasta och toppiga. Jag smekte mjukt de stora kullarna och de hårda bröstvårtorna. Frida kved till lite när jag sög in en av bröstvårtorna i munnen. Hon pep till och slog armarna om halsen på mig och rullade runt så att hon kom att sitta gränsle över mig. Frida gned underlivet mot min mage och jag kunde känna hur vätan från hennes kön fick det att kännas kallt på min mage.

Jag rullade över Frida igen och la ner henne på rygg och hon fnissade lite när jag krånglade mig tillrätta mellan hennes ben. Jag sjönk lätt och djupt in i henne utan några som helst problem. Det var knappt något motstånd alls och allt som hördes var det slaskande ljudet av våra kön. Ganska omgående så krånglade hon sig loss och ställde sig på alla fyra med rumpan mot mig. Hennes stora tunga bröst hängde ner och den smala midjan övergick i rumpans mjuka rundning. Hon svankade och jag kunde se vätan mellan hennes blygdläppar glittra i det svaga ljuset.

– Har nog alltid varit lite bakmusad så ettan, tvåan eller både och! sa hon.

Jag ställde mig tillrätta bakom Frida och greppade henne om höften och sjönk tungt in i henne. Hon var plaskvåt och min lem blev kladdig av hennes väta. Jag gled in och ut ur henne några gånger innan Frida greppade mig och förde mig rätt. Med ett förvånat stön så gled jag lätt in i stjärten på henne samtidigt som Frida pep till. Frida smekte sig själv och när utlösningen laddade upp så drog jag mig ur henne och pumpade ut säden över hennes rumpa. Jag gled med lemmen mellan hennes skinkor samtidigt som den kvarvarande säden pumpade ut.

Frida smekte sig själv och jag stod fortfarande bakom henne och höll henne om höften när hon fick orgasm. Hon skakade till och föll framåt samtidigt som hon stönade ner i kudden. Tungt la jag mig ner bredvid henne. Frida tittade upp på mig, la upp en arm om min midja och gosade in sig.

När jag gick hem efter att ha lämnat Frida så var det utan några egentliga känslor. Vi hade haft sex med varandra och det hade varit helt okej sex mätt med de erfarenheter jag hade. Frida var verkligen het och nästan lite nymfig så jag kände mig lite skinnflådd och utsliten. För egen del så var jag ganska övertygad om att det inte skulle inträffa någon mer gång även om jag trodde att Frida förväntade sig det. På något sätt så kändes det skönt för jag hade rensat ut känslorna för Frida. Kvarstod känslorna för Heidi. Att jag var kär i henne det hade jag listat ut för länge sedan men jag var definitivt inte säker på vad hon kände.

*

Jag saknade träningen och rockandet med Thomas. Att skava runt i löparspåret och stå och slå på träningsredskapen ensam hemma i källaren blev tråkigt i längden. Det var mycket roligare att träna tillsammans med andra och få interagera lite. När jag kollade efter så fanns det en boxnings- och kickboxningsklubb i stan. Jag gick ner och pratade lite med instruktörerna och var med på några träningspass. Det var helt uppenbart att Jailhouse härstammade från boxningen. Det var ett skönt gäng som tränade och jag kom snabbt in i gemenskapen och beslutade mig för att jag skulle fortsätta med boxningsträningen.

– Du Hannes! sa Christian som var boxningsinstruktör efter en träning.

– Ja!

– Det är uppenbart att du tränat något boxningsliknande tidigare men jag känner inte igen det, sa han.

Jag log lite.

– Jag har rockat, sa jag.

Christian så förmodligen lika undrande ut som jag gjort när Thomas berättat vad jag tränat.

– Jag har tränat Jailhouse Rock eller 52 Blocks om du så vill för en kille inne i Malmö, sa jag.

– Aha! Det har jag hört talas om men det finns ingen klubb jag känner till som håller på med 52 Blocks, sa Christian.

– Nä! Men Thomas är stuntkoordinator och han har tränat mig inför en roll, sa jag.

Christian nickade lite imponerat.

– Kan du inte visa?

– Sure, sa jag och nickade.

Christian vinkade till sig några fler varav ett par kickboxare som stått och tittat på lite på avstånd.

– Vi fajtas lite, sa jag och pekade på Hamid som var en av kickboxarna.

Thomas använde ganska mycket låga sparkar och svep när han rockade. Hans morbror hade tränat karate och inlemmat det i sin version av Jailhouse på samma sätt som Thomas inlemmat sina erfarenheter i sin. Thomas rockande kunde vara ganska hård och direkt med hans bakgrund med militärt handgemäng. Jag hade sett hur Hamid och de andra kickboxarna fightades så jag hade en idé om hur jag skulle förhålla mig.

Efter att vi tagit på oss skydden så körde vi igång. Jag rockade mycket mer markant än när jag boxat med Christian och jag kunde se att Hamid såg lite frågande ut. Han testade lite försiktigt med några slag och sparkar för att försöka få något grepp om mig.

När Hamid kände sig säker så gick han in som en kickboxare och jag blockerade enkelt och klev in nära inpå honom och gav honom några kroppsslag innan jag svepte benen på honom precis som jag blivit lärd. Hamid föll tungt i mattan och jag avslutade det hela med att sätta hälen i skrevet på honom som markering innan jag backade ur.

– Shit! Det där hade jag inte förväntat mig, sa han.

Han kravlade sig upp och gjorde sig beredd på nytt. Den här gången så var han med och jag fick jobba lite mer men till slut så lyckades jag få ner honom på golvet och avslutade med ett armlås. Alla såg mycket imponerade ut och jag var själv lite förvånad över att det gått så bra.

– Hur länge har du tränat? frågade Hamid.

– En heldag i veckan i åtta månader ungefär men då har en del varit ren koreografi inför filminspelningen, sa jag.

– Så kort tid! Jag har tränat i över tio år! Du är antingen en stor talang eller så är 52 överlägset, sa Hamid.

– Formellt så är det inte 52 Blocks utan Jailhouse Rock och hur bra jag är vet jag inte, sa jag.

Att det skulle finnas någon överlägsen kampsportsstil trodde jag inte på utan det var utövaren det hängde på. Jag hade tränat hårt och förutom konditions- och styrketräningen så hade jag använt sandsäckar och ett träningsredskap som Thomas kallat för wooden dummy hemma. Pappa hade hjälpt mig att bygga om gillestugan till gym och jag hade ståt och hamrat på träningsredskapen varje kväll. Thomas som jag sparrat med var dessutom så mycket större och bättre än mig så det var nog någon typ av värsta tänkbara motstånd parat med privatundervisning jag haft och den hade gett resultat. I jämförelse med Thomas så framstod Hamid som en ganska enkel motståndare.

– Alltså! Den här killen du tränat för, kan du inte ordna så att han kommer hit och visar lite, sa Christian.

– Absolut kan jag fråga, sa jag.

Det var en bra idé tyckte jag själv för jag saknade träningen med Thomas. Jag ringde Thomas så fort jag kom hem och han svarade glatt.

– Tjena Hannes!

Han lät uppriktigt glad och vi pratade lite allmänt runt produktionen om hur bra vi tycke att den blivit.

– Du Hannes! Alltså! Jag saknar vårt rockande. Skulle vi inte kunna träffas och rocka lite? sa Thomas.

– Det var egentligen därför jag ringde, sa jag.

Jag berättade om min träning på boxningsklubben och om hur jag sopat mattan med Hamid. Thomas skrattade högt åt min berättelse och han ville jättegärna komma och visa upp sitt rockande.

– Jag kommer jättegärna och rockar lite med er, sa han.

En dryg vecka senare stod vi tillsammans nere på boxningsklubben. Hela lokalen var full av alla intresserade som ville prova på. Christian hade prioriterat alla som gick i fortsättningsgrupper medan nybörjarna satt utspridda längs väggarna för att titta på. Efter en uppvärmning till den obligatoriska tunga rapmusiken så startade Thomas och jag med en uppvisning där Thomas förklarade systemet. Han visade även upp delar som jag inte tränat varav en ganska stor andel vapentekniker. Efter uppvisningen gick vi runt och hjälpte alla att rocka. Thomas och jag försökte hoppa in och rocka med alla deltagare för att de skulle få en känsla för hur det kändes. Efter träningspasset när vi satt och stretchade så satt alla kvar i en ring runt oss och ställde frågor som Thomas försökte svara på efter bästa förmåga.

– Skulle vi inte kunna starta upp en träningsgrupp? Jag tror att många skulle vara intresserade, sa Christian.

– Men visst skulle vi väl kunna dra igång någon träning. Om det funkar för Hannes så kan han tillräckligt mycket för att lära ut grunderna och så försöker jag komma in ett pass i veckan för lite mer avancerad träning om inte så för Hannes skull, sa Thomas.

– Det funkar för mig att hålla ett pass i veckan, sa jag.

I valet mellan boxningen och Jailhouse så valde jag gladeligen bort boxningen även om det innebar att jag fick ta ansvar för träningen.

*

Maria ringde så ofta att jag inte längre blev förvånad utan snarare blev glad för att få ett samtal med henne. Hon hade på något sätt nästan blivit som en storasyster för mig fastän att hon nästan var lika gammal som mina föräldrar.

– Hej Maria! svarade jag.

– Hej Hannes!

Vi utbytte lite mer artigheter och uppdaterade varandra på vad som hänt den senaste tiden innan Maria gick rakt på sak.

– Produktionen har blivit nominerad till Kristallen, sa hon.

– Kul! sa jag.

– Det är kategorierna Årets TV-drama och Årets program. Dessutom så har du blivit nominerad till Årets manliga skådespelare, sa Maria.

– Va!

Att produktionen var nominerad det kunde jag förstå för den hade verkligen blivit bra men att jag skulle bli nominerad kunde jag inte förstå.

– Jag fick precis besked från nomineringsjuryn och det blir officiellt under dagen så jag ville förvarna dig lite, sa Maria.

– Okej, sa jag.

– Vi kommer ju naturligtvis att närvara på galan så jag undrar om du vill ta med dig något sällskap? frågade Maria.

– Hurdå sällskap? sa jag.

– Någon trevlig tjej du vill ha med eller någon annan, sa Maria.

Det fanns bara en som jag skulle vilja ha med mig och det var Heidi och henne visste jag inte om jag vågade att fråga.

– Det finns en tjej, sa jag lite avvaktande.

– Vi betalar givetvis hela resan och boendet, sa Maria.

– Jag vill givetvis följa med men kan jag återkomma om sällskapet? sa jag.

– Givetvis! sa Maria.

Jag kände mig lite omtumlad av Marias besked. Kanske inte så mycket över att jag var nominerad utan snarare över hennes fråga om jag ville ha sällskap med mig. Det fanns någon konstig kemi mellan Heidi och mig sedan ”Kyssen”. Jag kunde inte riktigt ta på den och blev inte klok på vad som egentligen hänt. Vi tillhörde fortfarande olika världar där Heidi verkligen var populär. ”Kyssen” hade bara förstärkt hennes popularitet medan jag inte riktigt hade förstått vad jag befann mig på popularitetsskalan. Efter rollen som Max så hade jag förflyttat mig men jag förstod inte riktigt hur.

Jag gick och drog på samtalet med Heidi hela veckan fram till fredagen och försökte samla mod att fråga henne om hon ville följa med. Hela jag var fylld av flyktreflexer och jag hade en stor klump i magen av ångest. Till slut så började tiden att rinna iväg och efter sista lektionen så tog jag mod till mig och gick fram till henne.

– Du Heidi! sa jag.

Hon tittade frågande på mig och jag fegade nästan ur. Med ett djupt andetag tog jag ett mentalt steg ut i det okända.

– Vill du följa med mig på Kristallengalan? frågade jag.

Heidi såg mest förvånad ut och jag kunde inte tolka vad hon egentligen tänkte.

– Hur kommer det sig? frågade hon.

– Jag får som nominerad ha med mig ett sällskap. Resan och boendet är betalt och du har givetvis eget hotellrum, sa jag.

– Är du nominerad? frågade hon.

– Ja, för rollen som Max, sa jag.

– Grattis! sa hon.

– Tack! sa jag.

Heidi stod och funderade en stund och jag hann nästan att tappa hoppet innan hon fortsatte.

– Som en dejt menar du?

Nu kändes det verkligen som ett svart hål jag klev ut i och jag var nästan så nervös att jag nästan skakade.

– Om du vill! sa jag.

– Jag följer gärna med som din dejt, sa hon.

Vi tvekade lite båda två innan Heidi tog initiativet och gav mig en kram. Jag borrade in ansiktet i halsen på henne och höll om henne samtidigt som jag andades in hennes doft. Vi stod och höll om varandra mycket längre än jag förväntat och ingen av oss gjorde någon ansats till att avbryta. Till slut så gled Heidi ifrån mig lite utan att för den skull släppa taget om mig.

– Du får nog komma hem och visa upp dig för mina föräldrar för annars får jag nog inte följa med, sa hon.

– Inga problem, sa jag.

– Kan du komma i morgon kväll och äta middag? frågade Heidi.

– Fungerar, sa jag.

– Skall vi gå? frågade hon.

– Okej, sa jag.

Jag hade egentligen ingen lust att släppa taget om henne utan hade gärna ståt kvar och fortsätta krama om henne. Heidi gled ifrån mig men när jag kände hur hon trevade efter min hand så blev jag alldeles varm. Tillsammans gick vi hand i hand ut genom skolan. Ute vid cykelställen så skiljdes våra vägar åt.

– Vi syns i morgon, sa Heidi.

– Hej då! sa jag.

Heidi gav mig en snabb puss på kinden innan hon klättrade upp på sin cykel och susade iväg. Jag tittade länge efter henne och innan hon försvann runt ett hörn så vände hon sig om och vinkade. Jag vinkade tillbaka och började med lätta steg att gå hemåt. Jag var osäker på vilken status vårt förhållande hade eller om vi hade något förhållande över huvud taget. Heidi kanske bara ville följa med på Kristallengalan och visat sin uppskattning över att jag bjudit med henne. Hemma ringde jag i alla fall lättad upp Maria och berättade att Heidi skulle följa med. Maria lät inte det minsta förvånad utan hon var mest intresserad av om vi skulle dela hotellrum eller inte.

– Var sitt rum, sa jag generat.

– Det fixar vi, sa Maria.

– Vad är det för klädsel? frågade jag.

– Det är uppklätt som gäller, sa Maria.

– Jag är värdelös på sådant där, sa jag.

– Prata med Susanne så hjälper hon dig med kläder, sa Maria.

– Okej, sa jag.

Det kändes extremt lyxigt att få hjälp med klädseln och jag ringde Susanne direkt. Vi kom överens om att vi skulle träffas inne på SVT på söndagen. Där skulle hon hjälpa mig med att hitta någon passande klädsel.

*

Jag var jättenervös när jag ringde på ytterdörren till huset där Heidi bodde. Det var ett ganska nybyggt tvåplanshus och det såg ut som hus brukade göra i inredningstidningarna. Jag hade provat kläder hela eftermiddagen innan jag kunde bestämma mig för vad jag skulle ha på mig. Till slut så valde jag en skjorta och ett par chinos, det var inte lika stylat som Max men betydligt mer prydligt än jag brukade klä mig.

– Hej Hannes!

Heidi kastade sig om halsen på mig när hon öppnat dörren. Hon kramade mig hårt genom ytterjackan och jag kramade henne tillbaka.

– Hej, sa jag.

Jag hade nästan fått av mig ytterkläderna när Heidis familj dök upp och jag presenterades för Anna och Jonas.

– Och det här är min jobbiga lillasyster Milla, sa Heidi.

Heidis lillasyster Milla var i högstadieåldern och hon kastade sig över mig och jag tog ett förvånat steg bakåt.

– Kan jag få en autograf? frågade hon.

– Lugna ner dig Milla och låt Hannes få komma in, sa Anna.

– Jag vill visa! sa Milla.

Hon kopplade en armkrok på mig och drog mig med in i huset. Jag tittade lite förtvivlat på Heidi.

– Max är hennes stora idol, viskade Heidi.

Milla drog mig med och släpade runt på mig genom huset. Husesynen slutade i Millas rum som var tapetserat med bilder av mig eller rättare sagt av Max.

– Kan jag få Hannes nu? sa Heidi.

Milla såg lite irriterad ut men Heidis tonfall skvallrade om att det egentligen inte var en fråga utan snarare ett påstående. Oavsett så följde jag tacksamt med Heidi.

– Här bor jag, sa hon.

Hon hade ett jättemysigt rum med snedtak och en stor fönsterkupa. När jag tittade ut så såg jag stora delar av trädgården där det fanns en stor pool.

– Har ni pool! sa jag avundsjukt.

– Favvis på sommaren, sa Heidi.

Från nedanvåningen så ropade Anna att maten var klar och när vi gick ut ur Heidis rum så stod Milla utanför och smygtittade. Heidi gjorde en lite irriterad gest mot Milla som inte visade någon ansats till att hålla sig borta. Heidi tog mig hand i hand med till matsalsbordet med Milla i släptåg. Jag slog mig ner vid anvisad plats vid det stora dukade matsalsbordet. Heidis mamma serverade lax och på frågan om jag ville ha lite vin till så tackade jag ja efter att ha tittat frågande på Heidi som nickat. Hela middagen var ett enda långt husförhör och jag försökte svara på frågorna så gott jag kunde. Milla satt med armbågarna på bordet och huvudet i händerna och tindrade med ögonen mot mig.

– Så du vill ta med min dotter till Stockholm? sa Jonas.

– Ja, sa jag lite osäkert.

– Det var på tiden med tanke på hur länge Heidi har tjatat om dig, sa Jonas.

– Pappa! skrek Heidi upprört.

Jag visste inte vad jag skulle säga och Heidi var högröd i ansiktet. Anna styrde smidigt över samtalet till skolan istället vilket jag tacksamt uppskattade. Heidi tittade lite under lugg på mig då och då och jag kunde känna hur det hettade lite på kinderna. Attraktionen var glasklar även för mig och det kändes pinsamt att Heidis föräldrar fattat det långt före mig. Efter middagen smet vi upp på Heidis rum och låste dörren om oss efter att jag signerat några fotografier och planscher åt Milla.

Vi satt i Heidis lilla soffa och tittade på teven samtidigt som vi höll varandra i handen. Efter en stund drog Heidi min arm om sig och hon liksom smälte in i min famn. När kyssen kom så var den precis lika het som den vid ”Kyssen”. Det var med lätta steg jag gick hemåt framåt midnatt. Om jag haft tvivel på statusen på Heidis och mitt förhållande tidigare så var det helt glasklart nu att vi var ett par.

*

På söndagen åkte jag in till Susanne i Malmö. Hon släppte in mig och tog mig med till garderoben där SVT förvarade alla sina kläder och kostymer.

– Hannes! Jag trodde du förstått att Max still passar dig, sa Susanne medan vi gick.

Jag ryckte lite på axlarna. Det där med kläder hade jag aldrig riktigt förstått mig på.

– Du skulle ha sällskap med dig? frågade Susanne.

– Ja Heidi, sa jag.

– Har du en bild på henne?

Vi stannade till och jag visade en bild på Heidi ur hennes sociala flöde.

– Söt tjej! Hade i och för sig inte förväntat mig något annat, sa Susanne.

Hon gick bort till garderoben och plockade runt lite bland Max kläder. Hon hängde fram några kombinationer på ett par provdockor.

– Det här är du Hannes! sa hon.

Susanne visade och förklarade och helt ärligt så förstod jag faktiskt vad hon menade. Men att därifrån kunna köpa in kläderna själv var ett långt steg. Jag visste inte vilka affärer man skulle leta i.

– Okej, jag förstår men jag behöver ändå hjälp med inköp, sa jag.

– Vet du vad Heidi skall ha på sig?

Jag skakade på huvudet.

– Vi gör så här. Jag skulle rekommendera Heidi en glittrig ganska utmanande klänning som visar lite hud. Med hennes kropp så skulle hon slå knock-out på alla med det! Du skall definitivt ha en ledig kostym. Och ingen slips utan uppknäppt och lite utmanande, sa Susanne.

Hon plockade ihop en outfit på en av dockorna och förklarade för mig. Susanne skrev ner lite olika modeller och affärer på en lapp och gav mig.

– Ta med Heidi in till Malmö och handla lite, sa Susanne.

Jag var tacksam för Susannes hjälp och jag tog några bilder på provdockorna för att ha med och visa hemma och i klädaffärerna. Mamma hade redan lovat att hon och pappa skulle betala för nya kläder underförstått att jag inte köpte svindyra märkeskläder. Susanne visade även några bilder på klänningar som skulle kunna tänkas passa på Heidi.

Heidi och jag tog en lördag inne i Malmö. Jag hade lånat familjens bil och pappas kontokort mot att jag inte övertrasserade kortet. Vi gick in och ut ur alla affärer som Susanne rekommenderat och när vi satt i bilen hem så hade vi båda varsin uppsättning kläder till galan. Jag hade dessutom köpt lite extra kläder för att förnya garderoben som jag växt ur. Heidi och jag hade haft jättetrevligt och vi hade skrattat en hel del när vi provat kläder och mannekängat för varandra. Lunch hade vi intagit i en restaurang vid Lilla torg och den hade Heidi insisterat på att få bjuda på. Eller rättare sagt så var det Heidis pappa som insisterat på att få bjuda.

*

Taxin stannade till utanför entrén till Cirkus där en röd matta var utrullad. Mattan löpte upp till entrén och var kantad av folk. Jag kände mig taggad och förväntansfull till max när jag tog mig ur taxin efter Maria. Vi hade tagit ett glas Cava i hotellets bar innan vi åkte och de andra gästerna hade tittat avundsjukt på oss uppklädda som vi var. Fotografernas kameror började att blixtra när jag räckte Heidi handen för att hjälpa henne ur taxin. Susanne hade verkligen lyckats att matcha oss utan att det för den skull såg matchat eller konstlat ut. Min svarta kostym var helt klart i samma still som Max vilket jag förstått även var min stil även om jag inte hade lika långt hår.

Heidi hade gått helt på Susannes rekommendation och hade en tight lång klänning i silver med bara axlar, djup urringning och en lång slits för ena benet. De matchande silvriga skorna hade klack och en rem runt vristen. Håret hade hon dragit ihop till en stram tofs och sminket var glittrigt. Klänningen framhävde verkligen Heidis underbara kurvor och jag kunde knappt slita blicken ifrån henne.

– Då ser vi glada ut och går in, sa Maria.

Hon stannade till lite då och då för att ge fotograferna tillfälle att fotografera ordentligt medan hon gick upp mot entrén.

– Showtime! fnissade Heidi.

Vi kopierade Marias tillvägagångssätt med skillnaden att vi aldrig släppte taget om varandras händer. Känslan var nästan surrealistisk när vi gick genom havet av blixtrande kameror. Väl inne så blev vi avprickade på en lista och upplysta om bordsplaceringen innan vi placerades framför en vägg med Kristallenloggan. Det var en liten mer organiserad fotografering och fotograferna hade sina enorma kameror på stativ och blixtarna blixtrade som i Hollywood.

Som nominerad och relativt okänd fick jag ganska mycket uppmärksamhet. Jag fick mikrofoner upptryckt i ansiktet hela tiden och fotografer skulle ta bilder i tid och otid. Det kändes som att det var Heidi som var min fasta punkt och jag höll henne stadigt i handen nästan hela tiden.

Prisutdelningen resulterade inte i något pris för produktionen och givetvis så kunde jag inte konkurrera med de andra mycket rutinerade manliga skådespelarna om priset heller men det hade jag inte förväntat mig heller. Vi fick otroligt mycket uppmärksamhet ändå och flera etablerade och rutinerade skådespelare var framme och gratulerade och pratade ett par ord. Jag kände mig nästan generad över uppmärksamheten och deras behandling som en like.

Maria kryssade runt med mig och Heidi i släptåg och presenterade oss för profiler i branschen. Jag insåg att det förmodligen var mitt viktigaste mingel någonsin och att min framtida karriär förmodligen startade där och då oavsett vilken inriktning jag valde. Fotograferna svärmade runt oss och jag fick anstränga mig för att hela tiden se glad och tillmötesgående ut.

Jag var helt slut när vi sent om natten anlände till hotellet. Taxiresan hade varit ett elände och jag var ordentligt åksjuk. Det susade betänkligt i huvudet av all Champagne jag druckit under kvällen och jag kände mig sliten och kladdig av allt svett. Heidi såg lika fräsch och fin ut som hon gjort när vi anlänt till galan. Vi hade bokat av ett av hotellrummen eftersom det kändes onödigt att sova var för sig när vi ändå var tillsammans. Jag hade känt mig otroligt generad när Maria bara svarat med kommentaren ”Inte oväntat!”.

Jag mådde betydligt bättre när jag kom ur taxin. Vi stod en stund och pratade på hotellets terrass innan vi drog oss tillbaka till hotellrummet. Jag hängde av mig kostymen och dumpade resten av kläderna på fåtöljen innan jag klev in i duschen. Det var befriande skönt att låta det svala vatten skölja bort all svett. Jag ryckte till lite när Heidi öppnade duschdörren och klev in till mig. Hon var kelig och närgången och det blev efter en stund ganska fnittrigt. Vi rumlade ut ur duschen, borstade tänderna och kröp ner i sängen båda två.

Heidis kropp var het mot min och det gick inte att undgå vad hon ville. Hon fnissade lite när jag smekte mig fram över hennes kropp. Själv var jag så hård att det nästan gjorde ont när jag la ner henne på rygg. Heidi tittade förväntansfullt på mig när jag lutade mig ner över henne. Hon sköt upp höften mot mig och hon kved till när jag satte tungan i henne. Hon var så skamlöst våt och redo att jag inte behövde värma upp henne men jag anade att jag själv skulle få utlösning ganska omgående.

Heidi vred sig under min tunga och när jag började att känna igen tecken på att hon närmade sig orgasm så kröp jag upp över henne. Heidi drog nästan i mig och lite frustrerat förde hon mig rätt. Hon stönade till när jag sjönk in i henne. Jag kände hur utlösningen nästan vällde upp i mig och jag började att ta Heidi snabbt. Vi kysstes slaskigt och hårt och Heidi kved till in i min mun när hon fick orgasm. Heidis orgasmer hade alltid varit ganska tysta och diskreta men nu så gick det inte att missa. Hon kved högljutt samtidigt som hela hon skakade och krängde under mig.

Det blev för mycket för mig och jag fick min egen utlösning. Den välde upp som en våg inom mig och jag tömde mig långt inne i Heidi innan jag tungt sjönk ner över henne. Jag rullade av henne och drog lite i täcket för att få det över mig. Heidi kröp intill mig och gav mig en mjuk kyss. Hon såg lika tillfredsställd ut som jag kände mig. Jag drog Heidi intill mig och somnade in tungt utmattad av dagens intryck efter att ha hållit om henne en stund.

EPILOG

Spotlighten bländade mig så att jag inte såg publiken som applåderade. Fredrik såg jag däremot och jag styrde stegen mot honom. Jag hälsade och slog mig ner i fåtöljen han bjöd mig sitta i. Fredrik log mot mig medan han väntade på att publiken skulle sluta applådera. Han hälsade mig välkommen och vi hade ett litet allmänt samtal om min karriär.

– Det här är nog det första framträdandet vi har lyckats hitta, sa Fredrik.

Man hade letat fram vår projektfilm ”Kyssen” från skoltiden och klippet med mig och Heidi drog ner en liten applåd. Jag skrattade till lite av nostalgi när jag såg det gamla klippet.

– Din stil syns redan där, sa Fredrik.

– Om du visste hur obekväm jag var där. Stå framför kameran var inte min grej och dessutom så var jag kär i Heidi, sa jag.

– Ja du hade inte som ambition att stå framför kameran har jag förstått, sa Fredrik.

– Precis! Jag var en riktigt filmnörd och spelade in små filmer på pojkrummet som jag publicerade på mina sociala medier, sa jag.

– Var du uppmärksammad redan då?

– Jo alla mina femtio följare brukade gilla mina små alster, sa jag med ett skratt.

– Men du är gift med Heidi idag, sa Fredrik.

– Det stämmer. Vi blev tillsammans där i gymnasiet och har hängt ihop sedan dess. Det underlättar att vi är skådespelare båda två, sa jag.

– Men hon är inte lika stor inom filmen som du, sa Fredrik.

– Nej, Heidi står på scen, sa jag.

– Men det gör du med?

– Vi är ju klassiskt skolade båda två på scenskolan och där smäller ju scen högre än film. Att jag har halkat in mer på filmen är nog en tillfällighet för det är kul att stå på scen, sa jag.

– Vilket för in oss på din senaste film, sa Fredrik.

Jag skrattade till lite.

– Precis. Vi är ute och promotar den nu, sa jag.

– Knappast något större behov av att promota, sa Fredrik.

– Kanske inte. Det är ju en stor filmserie som lever sitt eget liv och jag är ju inte den första i den rollen, sa jag.

– Det är ju ett ganska stort ansvar att axla efter en så framgångsrik skådespelare som Daniel Craig, sa Fredrik.

– Så är det ju. Men jag har i alla fall inte utsatts för den hatkampanj som Daniel utsattes för när han fick rollen, sa jag.

– Fansen verkar ha lärt sig, sa Fredrik.

– Beror nog mer på att jag har ett förflutet som actionskådespelare så de kan se mig i rollen, sa jag.

– Du var tidigt i det facket, sa Fredrik.

– Första rollen var som värsting, sa jag.

– Men hur ser du på rollen då? frågade Fredrik.

– Det är väl den största filmroll som man kan ha som manlig skådespelare, sa jag.

– Hur förvaltar du arvet efter Daniel? frågade Fredrik.

– Jag arbetar vidare på Daniels rolltolkning med en lite mer rå och grov karaktär, sa jag.

– Så borta är Roger Moore?

– Den tolkningen kommer nog aldrig tillbaka, sa jag med ett skratt.

– Kan du inte säga det? sa Fredrik.

Jag visste precis vad det var för replik Fredrik ville höra. Det var nog filmhistoriens mest ikoniska hälsningsfras och det var många som hade en relation till den.

– Tyvärr så är jag förhindrad innan premiären, sa jag.

Fredrik skrattade till lite även om jag kunde se att han var lite besviken. Tyvärr så kunde jag inte göra honom till viljes eftersom mitt kontrakt förbjöd det. Oavsett så hade jag vant mig vid repliken och den kändes så naturligt som den kunde bli. Jag kände mig trots alla år som skådespelare fortfarande styltig och stel både på scen och framför kameran och det kändes som om jag överdrev och nästan överspelade. Oavsett så hade jag vandrat en lång väg och rollen som Max eller kyssen med Heidi i ”Kyssen” kändes avlägset.

SLUT