Familjens husbil kokade och i det fall man inte visste bättre kunde man tro att det berodde på den tryckande sommarvärmen som bultade mot väggarna omkring mig. Men så var inte fallet. Det var inte alls en fråga om varesig klimatförändringar eller väder för huset på fyra hjul kokade nämligen av irritation. Närmare bestämt pappas irritation. Och om inte Jessica dykt upp när hon gjorde hade nästa big bang varit sekunder bort. Det kunde man dock tro. Det trodde åtminstone jag.

”Hur arg är pappa?” undrade min storasyster när hon klämt in sig bredvid mig.

Hon var andfådd och några svettdroppar letade sig nerför hennes rödflammiga kinder. Det rörde sig dock om en annan slags röd än den rödljusfärgade nyans som lös om pappa.

”Vad tror du?” svarade jag.

”Jättearg?” fnittrade Jessica.

”Hur kan du inte komma i tid när du vet hur pappa är”, muttrade jag. ”När du vet hur han är. Eller har du redan glömt?”

Något svar fick jag inte. I stället ryckte min storasyster nonchalant på axlarna och började fumla med bilbältet.

”Tusen”, sa jag när bältet klickat i.

Jessica såg frågande på mig. ”Tusen vadå?”

”Tusen på en skala från ett till hundra. Så arg är han.”

Mer än så hann vi inte reda i situationen. Husbilen startade med en svordom och i nästa ögonblick röt motorn som ett plågat lejon.

Pappa älskade familjens, eller som han uttryckte det, hans, husbil lika mycket som han avskydde den kungliga huvudstaden. Redan innan snön smält undan i Falun hade han börjat mixtra och trixa med husbilen inför sommarens semester. Och nu framförde han sin ögonsten genom Stockholm medan han högljutt deklarerade vad han tyckte om stadens trafik, människor och allt annat mellan himmel och jord.

När vi några barnförbjudna utläggningar och lika många nära-döden-upplevelser senare passerade globen armbågade jag min syster i sidan.

”Inte hjälpsamt”, sa jag.

”Skulle jag hjälpa dig med något?” mumlade Jessica till svar utan att titta upp från sin telefon, varken svettig eller andfådd längre.

”Tja, komma i tid.”

Min storasyster vände upp blicken mot mig. Hennes bruna ögon saknade det där varma glittret som brukade husera där. I varje fall förr i tiden, när hon fortfarande bodde i Falun.

”Är det någonting jag lovat?” muttrade hon.

”Det är något som man gör. Särskilt när man ska på semester med familjen. Vad höll du egentligen på med?”

”Anklagar du mig för någonting?” nästintill fräste Jessica.

Med ens lät min syster bitskt.

”Nej, vad skulle det vara?” svarade jag och ryckte på axlarna.

”Då så”, muttrade Jessica till svar och gjorde det tydligt att samtalet var över genom att återgå till sin telefon.

Lika bra det. Jag hade trots allt mina aningar om varför min storasyster var sen och i den föreställningen ingick en viss pojkvän. Det vore trots allt bara konstigt att gräva vidare i saken. Även om jag inte kunde släppa tanken.

Utanför Nyköping stannade vi för lunch på en bensinmack med utsikt över E4. Samma mack som alltid, bara ett annat klockslag än vad vanan sade. Så klart på grund av min syster. För om hon inte flyttat till Stockholm hade inga cirklar rubbats, vilket pappa grumset påtalade. Jag förstod faktiskt inte varför pappa var så pass tjurig som han var. Jessica var ändå med och det var trots allt några år sedan sist. Han borde vara glad, kunde man tycka. Som mamma var.

Mamma delade ut smörgåsar inslagna i plastfolie som hon förberett kvällen innan. Idag var de smetiga då osten och gurkan liksom smält samman till ett nytt slags livsmedel. Men de smakade bra. Allt smakar gott när man avverkar timme efter timme på en motorväg.

Efter lunch tog mamma med Jessica på en promenad runt bensinmacken. Man kunde anta att mamma ställde tusen frågor och inte fick ett enda tillfredställande svar tillbaka. Det var på sätt och vis både synd om min syster och mamma. Mer än så hann jag inte tänka på saken innan pappa hojtade något om kylarvätska.

Sedan bar det av igen. Förbi Norrköping ner mot Västervik där vi stannade för kaffe och snack om väder och vind (det var fint väder) och vidare ner mot Oskarshamn. Någon timme därefter väntade Kalmar. Vid det här laget kände jag vill vägen som rinnande vatten och norra Öland var alltid vägs ände.

En kvart senare sträckte Jessica på sig. 

”Jag är stel som en pinne”, förklarade hon utan adressat samtidigt som solen svepte in henne i ljus.

Hon såg bra ut, min storasyster. Någon blandning mellan blond och brunett, jag visste inte vad nyansen kallades, med söta fräknar och snygga drag. Just fräknarna ogillade hon själv medan jag tyckte de var klädsamma. Inte för att jag vanligtvis tänkte mycket på den saken. Särskilt inte sedan hon flyttade ut. Ändå slog tanken mig nu. Kanske hade det något samband med mina tidigare funderingar, om varför hon var sen.

”Hallå? Hallå!”

”Vad?” yrade jag nyvaket

”Vad glor du på?”

”Ingenting”, mumlade jag och skruvade på mig.

”Ingenting? Tycker du alltså att mina bröst är så små?”

Med ens lyfte jag upp blicken och mötte en missnöjd storasyster. Jessica skakade förebådande på huvudet innan hon snabbt mjuknade upp. Till och med log.

”Sedan när blev du en snuskhummer?” fnittrade min syster.

Jag sneglade mot mamma och pappa i förarhytten. De verkade upptagna av vägen respektive korsord.

”Tim”, påminde Jessica mig.

”Jag tittade på din tröja”, muttrade jag utan att möta min systers sökande blick. ”Var har du köpt den?”

”Du har fortfarande inte lärt dig ljuga, märker jag” påpekade Jessica roat.

”Lägg av!” snäste jag.

”Det är du som ska lägga av att glo på mig. Särskilt på mina tuttar.”

”Jessica!” fräste jag igen.

”Jag kanske skulle ta och höra av mig till din flickvän”, fortsatte hon retsamt. ”För du har väl en tjej, brorsan?”

”Kanske det”, muttrade jag.

”Kanske är ganska tvetydigt”, kvittrade min storasyster.

”Klart jag har. Nu ska jag lyssna på musik!”

Jessica hade flyttat till Stockholm för att plugga marknadsföring eller något i den stilen. Något plugg hade det inte blivit tal om. I stället jobbade hon som bartender när hon inte extraknäckte som modell för ett företag och sålde dyra badrockar och handdukar och just modellandet oroade mamma sig för lite alldeles extra. Och med all rätt. Det var just genom modelljobbet som Jessica träffat sin kille. En jävla fjant eller cirkusapan med tatueringar som pappa omnämnde honom. Mamma nöjde sig med att referera till honom som en man med kvaliteter som snart visar sig och nervöst försvara sin dotter med att hon var ett tusenbitarspussel som inte går ihop. Själv varken förstod jag mammas liknelse eller gillade min syster kille. Den sistnämnde utan att riktigt förstå varför. Jag hade knappt träffat honom.

Efter Kalmar väntade Ölandsbron och därefter fortsatte husbilen norrut igen genom den solstinna eftermiddagen. Och en stund senare förkunnade pappa:

”Så har jag lugnt och säkert tagit er hit i år igen.”

Det enda som saknades var ett höhö för att framstå som Långben på julafton. Men innan vi han bälta loss oss han Jessica protestera:

”Det är inte hit vi brukar åka.”

Med en ninjas kvickhet vände sig pappa om. ”Om inte den här campingen duger för dig kan du ta cykeln tillbaka till Struntholm.”

Med det förkunnandet klev vi stelbenta ur husbilen.

”Visste du?” frågade Jessica när hon och jag slagit oss ner varsin solstol och låtit sommarkvällen omhulda oss.

”Att vi skulle åka till en ny camping?”

”Precis”, sa min syster. ”Vet du varför?”

”Färre Stockholmsfjollor och mer riktiga människor här”, svarade jag.

Jessica sköt upp sina stora solglasögon i pannan och vände sig mot mig. ”Sen när blev du pappa?”

”Det är pappas ord”, flinade jag samtidigt som os från grillen letade sig runt husbilens baksida.

Något var åtminstone som vanligt. Pappa grillade och mamma sysslande med något mammigt inne i husbilen. Troligtvis sallad.

”Gud, jag är fortfarande stel som en pinne”, gäspade årets nyhet, campingen borträknad, och sträckte på sig. ”Minns inte att husbilen var så obekväm.”

”Du ska nog inte klaga på husbilen när pappa är runt hörnet”, sa jag.

Jessica gav mig ett finurligt leende innan hon satte tillrätta solglasögon. ”Tack för påminnelsen, brorsan. Är du med på ett snabbt dopp innan maten?”

Det kunde jag gå med på.

När vi kom tillbaka från stranden blängde pappa ner oss hela vägen till Kina. Dels för att maten redan stod på bordet men också, gissade jag, för Jessica inte hade något annat på sig än bikini. Det fick jag snart också bekräftat.

”Gör dig anständig kvinna”, muttrade pappa till min syster.

”Det är semester”, försökte mamma.

”Det här är inte u-landet Stockholm”, förklarade pappa.

Jag sneglade försiktigt åt min systers håll när hon lämnade bordet för husbilen. Det var inte den första blick hon fått, varesig från mig eller någon annan. En hel hög med blickar av varierande diskretion hade hon dragit till sig på stranden. Och det gick att förstå varför för min systers hår glittrade i tusen nyanser av koppar och henne former hade satt sig sedan hon lämnat Falun och, som jag kunde konstatera, var hennes bröst inte små. Kanske inte heller stora. Men definitivt inte små.

Efter maten begav sig pappa och mamma i väg på promenad för att insupa kvällen, som pappa sagt. I själva verket handlade det om att pejla in grannarna. Det gjorde de alltid. I varje fall pappa. För man vet inte vilka sjuka jävlar som finns i krokarna.

”Vad pratade du och mamma om”, frågade jag Jessica när vi slagit oss ner i solstolarna igen för att slicka i oss den sista kvällssolen.

”Vad menar du?”

”På bensinmacken, under er promenad.”

”Jaså då”, svarade hon utan att titta upp. ”Inget särskilt.”

”Ljög du?”

”Ljög om vad?”

”Tja. Som att du börjat plugga?”

Min storasyster kikade upp över sina solglasögon.

”Jag har inte ljugit om något”, sa hon sammanbitet innan hon sköt upp solglasögonen igen.

”Bra att veta”, sa jag.

”Och vad menar du med det?”

Den här gången knuffade Jessica upp solglasögon i pannan och borrade in blicken i mig.

”Ingenting”, sa jag och harklade mig.

Min syster lyfte på ett ögonbryn.

”Hur står det till med dina lögner då?”

”Vad snackar du om?” sa jag uppriktigt förvirrad.

”Har du flickvän eller inte?”

”Ja”, svarade jag. ”Klart jag har. Har jag sagt något annat?”

”Du vara ganska svävande innan.”

”Fast jag ljög inte.”

”Halvljög kanske man kan säga?” flinade Jessica. ”Får jag se?”

”Se på vad?”

Min storasyster rullade med ögonen. ”Henne, så klart. Har du flickvän så har du bilder på henne i telefonen.”

”Jo. Ja. Det har jag väl. Vänta lite … Sluta, Jess! Det hjälper inte om du rycker i telefonen … Här är hon.”

Jag scrollade med ena handen medan jag motade bort min syster med den andra innan jag till sist höll upp telefonen alldeles intill hennes nyfikna näsa.

”Hon är söt”, sa Jessica glatt när hon justerat avståndet till telefonen. ”Vad heter hon?”

”Värst vad du är frågvis”, muttrade jag.

”Hon är alltså namnlös?” fnittrade min storasyster.

Nu var det jag som gjorde en grimas. 

”Nå?” hetsade den lika otåliga som självutnämnda förhörsledaren i solstolen bredvid min.

Jag suckade djupt. ”Hon heter Lina. Nöjd?”

”Nöjd”, konstaterade Jessica och lutade sig tillbaka igen. ”Kul för dig, brorsan.”

I samma veva uppenbarade sig våra föräldrar och förklarade att de skulle dra sig tillbaka för kvällen.

I husbilen fick fyra personer samsas om två sovplatser. I dubbelsängen längst bak och i sovalkoven ovanför förarhytten. Där bak sov mamma och pappa medan Jessica och jag trängdes i alkoven. Den uppdelningen hade vi haft sedan hedenhös och den gällande tydligen fortfarande.

Efter tandborstningen och för att råda bot på eventuellt tvekan förtydligade min syster som det var grundlagsstadgat:

”Du sover längst in.”

”Fast numera är jag längre än dig, Jess”, protesterade jag.

”Traditioner är traditioner”, förklarade min syster förnumstigt som den storasyster hon var. ”Upp med dig nu.”

Som svar blängde jag lönlöst på henne innan jag bet i det sura äpplet och klättrade upp för den rangliga stegen till sovalkoven.

~~~

Nästa morgon var Jessicas sida tom. Jag låg kvar en stund i brist på bättre. Dessutom var jag fortfarande trött. När vi var små hade jag upplevt alkoven som en enorm grotta men numera var den trång på alla ledder. Särskilt längst in. Dessutom hade min systers söta och salta doft och kittlande hårtestar hållit mig vaken. Och det som snurrat i mitt huvud. Som vår korta brottningsmatch om min telefon. Och annat. Det försökte jag snabbt skjuta undan.

Jessica kom tillbaka samtidigt som jag klev ut från husbilen. Svettig och dan i tights och linne slog hon sig ner bredvid mig vid campingbordet och försåg sig med frukost. Nu doftade hon mest salt och surt som hon gjort i går när hon störtade in i husbilen och förr när hon kom hem från fotbollsträningen. Det fanns värre dofter, kunde jag konstatera.

Efter frukosten begav sig mamma och pappa iväg på cykeltur medan min syster och jag gick ner till stranden för en dag med sol och bad. Så förlöp också dagen. 

”Jag hänger med imorgon”, sa jag när Jessica krånglat sig uppför stegen.

”Flytta längre in”, fick jag till svar.

”Hörde du?”

”Då får du gå upp i tid”, sa Jessica uttryckslöst medan hon försökte få ordning på sitt täcke.

”Du behöver inte vara otrevlig”, muttrade jag.

”Det är jag inte”, sa min syster kort. ”Lite längre in kan du.”

”Du”, fortsatte jag. ”Om du vill se har jag fler bilder på Lina.”

Till svar fick jag ett halvt leende.

”Inte?” sa jag.

”Sov gott, brorsan. Kul för dig med Lina.”

Sedan vände hon ryggen mot mig.

~~~

Vi sprang norrut på en smal grusväg som inte var mycket mer än en stig längs med Ölands västra kust. Än så länge hade inte solen gjort sitt och den kyliga luften doftade av ljung eller något annat, i varje fall den doft som jag förknippade med Öland.

Jessica sprang först och hennes prydliga hästsvans svängde fram och tillbaka i takt med tempot. Ett ganska högt tempo, tyckte jag. Fast jag bet ihop. Hängde på.

En halvtimme senare stannade min syster vid en grund vik. I sanningens namn var det mer av en inbuktning än en vik men nästan i linje med havet fanns åtminstone en sammetslen grå stock som troligtvis legat där den låg i några hundra år. Där slog vi oss ned. 

”Trött?” frågade Jessica med andan i behåll.

”Inte det minsta”, flämtade jag som en golden retriever.

”Bra, för vi springer lika länge till innan vi vänder”, sa min storasyster marigt.

Jag studerade en segelbåt i väntan på att få tillbaka andan. Vilken frisk människa begav sig ut på havet så här tidigt? Något svar hann jag inte komma fram till.

”Okej, då fortsätter vi”, sa Jessica hurtigt och reste sig upp.

”Inte än”, flåsade jag och sneglade upp på min storasyster.

Hon såg inte endast bra ut i bikini. Också i tights och linne. Och luftig sommarklänning som hon haft i går kväll. Jag undrade om det fanns något som inte Jessica klädde i.

”Hallå? Tim?”

Ett ryck befriade mig från mina tankar.

”Nu glor på du på mig igen”, sa min syster anklagande.

”Ehm … jag trodde att du titta på havet …” sa jag och kände mig genast dum.

”Gör det saken bättre?” sa Jessica med ett snett leende.

”Uhm … Varför börjar du aldrig plugga?”

Min storasyster höjde på ett ögonbryn. ”Nu låter du som mamma.”

”Det gör jag inte”, protesterade jag. ”Trivs du med din kille?

Jessica suckade. ”Du låter fortfarande som mamma.”

Segelbåten hade inte rört sig en millimeter. Och hur mycket jag än blängde på den vägrade den röra på sig.

”Här kan du inte sitta hela dagen”, sa min syster plötsligt vänligt. ”Nu springer vi.”

”Jag kan berätta om Lina, om du vill höra.”

Jessica tittade roat ner på mig.

”Vad vill du berätta?”

”Vad vill du höra?”

Nu himlade hon med ögonen. ”Det var du som tog upp Lina …”

”Jess …”

”Ja?”

Jag vände bort blicken. ”Det är en grej …”

”Det förstår jag”, sa min syster otåligt.

”… Som du säkert kommer skratta åt.”

Jessica kikade nyfiket på mig. ”Klart jag inte kommer skratta. Jag är pålitlig och det vet du om.”

Lika pålitlig som en politiker, tänkte jag. För att använda pappas ord.

”Skit i det då”, muttrade Jessica och vände sig om för att gå.

”Vänta!”

Min syster vände sig om igen.

Jag tuggade några sekunder på läppen. Sedan svalade jag. ”Alltså … Jag …”

”Kan du prata fullständiga meningar, tack?”

”Jo … Ja … Alltså, jag har svårt att hålla mig …”

”Så det är därför du vill ligga ytterst i alkoven?”

”Va?”

”Ja, så du hinner i väg till toaletten.”

”Nej!” snäste jag. ”Jag kissar inte på mig längre!”

”Nähä, vad gäller saken då?”

”Jag kommer för fort. Du vet, med Lina. När vi har …”

”Jag förstår vad du tänker säga”, avbröt Jessica mig.

”Gör du?”

Min storasyster harklade sig. Gjorde några grimaser. Gjorde några till grimaser för att släta över de första innan hon började fnittra hysteriskt som tusen fingrar kittlade henne.

”Fy fan för dig!” fräste jag. ”Du lovade att inte skratta!”

”Jag skrattar inte”, fnittrade Jessica förtjust.

”Det gör du visst och du är precis lika elak och opålitlig som du alltid varit!”

”Vänta, brorsan!”

Jag var redan på väg. Bakom mig hörde jag min systers snabba steg knastra i gruset.

”Vart ska du, Tim?”

I nästa ögonblick fick jag en hård tackling så jag tappade balansen.

”Vad fan gör du?!” vrålade jag.

”Får stopp på dig”, flämtade min syster. ”Förlåt! Det var dumt av mig att skratta. Okej? Dumt. Jag är dum. Förlåt?”

”Jävligt dumt”, morrade jag när jag fått ordning på mina ben.

”Kom här.”

Innan jag visste ordet av kramade Jessica om mig som hon menade det och hon var varm och mjuk och svettig men doftade gott och plötsligt var allting bättre. Mycket bättre.

”Du, jag förstår om det känns jobbigt.”

”Mmm”, mumlade jag.

”Se på mig.”

Min storasysters ögon var lika varma och mjuka som hennes kropp var mot min.

”Det går över. Okej?” sa hon och bet tag om läppen. ”Jag lovar.”

”Dina löften är ganska svaga, historiskt sett”, muttrade jag.

Jessica lade huvudet på sned och försökte se söt ut, vilken hon också lyckades med. Sedan kramade hon om mig igen och släppte inte taget förrän segelbåten tagit sig vidare åtminstone några centimeter.

”Det finns knep för sånt där.”

”Vill inte prata mer om saken”, morrade jag.

”Hört talas om knipövningar?”

”Är inte det för tjejer?” muttrade jag.

”Sluta larva dig”, sa min syster uppfordrande och spände blicken i mig. ”Det går till så här. Du drar lite i … den … och när du känner att du kommer komma slutar du och kniper ihop. Och så håller du på, om och om igen. Och till sist, voilà, kan du hålla på hur länge du vill.”

”Hur vet du det här?” frågade jag misstänksamt.

”Är månen gjord av ost?”

”Klart den inte är.”

”Och hur vet du det som aldrig varit där? Vissa saker vet man bara”, sa Jessica som hon var professor.

”Jaha. Mmm. Okej. Nu springer vi”, sa jag.

Efter löprundan var min syster ovanligt tillgiven. Hon hämtade vatten åt mig och kunde plötsligt säga mer än tre meningar i rad utan att vara dryg. Dessutom packade hon strandväskan åt oss båda.

Vi lät havet tvätta bort svetten och blev sedan liggande på stranden. Luften började bli varm. Några enstaka moln seglade förbi. Då och då förde en lätt bris min storasysters hår på villovägar och ibland kittlade det mitt ansikte till hon jagade reda på sina lockar. Det var en ständigt pågående syssla för henne. Men på det hela taget hade dagen utvecklats bra.

”Har Lina klagat?” sa Jessica när solen börjat närma sig zenit.

”Kanske lite.”

”Det ordnar sig, brorsan. Gör bara övningarna så blir det bra.”

Jo tack, tänkte jag.

Efter lunch spelade hela familjen minigolf utan några som helst incidenter. Vilket var något av ett mirakel eftersom både Jessica och pappa syster deltog och dessutom i motsatta lag. Sedan bar det av mot stranden igen. Den här gången hade min syster en något mindre och lite mer genomskinlig bikini än den svarta i förmiddags.

Trots sin nyfunna vänlighet gav inte min storasyster upp platsen längst ut i sovalkoven. Det tar väl ändå ett tag att komma upp i nivå, tänkte jag, särskilt om man börjar på en väldigt låg sådan. Eller så var platsen ytterst helig för henne, som julafton är för var och varannan svensk.

~~~

”Vad håller du på med?”

Jag ryckte till. Höll andan. Sedan andades jag. Lugnt och försiktigt även om jag var allt utom lugn.

”Tim?”

Allt var lugnt och tyst. Inuti husbilen. Utanför. Förutom min storasyster.

”Säg inte …” fortsatte Jessica långsamt och dovt.

Jag pressade ihop ögonlocken. Försökte andas som jag sov vilket inte var helt lätt, inträngd i en trång sovalkov med en blodtörstig tiger till syster mellan sig och friheten.

”Jag vet att du inte sover.”

Hon doftade gott, som alltid. Sött, lite blommigt. Kanske också vanilj eller var det kokos. Även hennes andedräkt var söt om än på ett annat sätt. Så nära var min storasyster mig.

”Runkar du?” väste Jessica i mitt öra.

Inte längre.

”Du runkade, Tim. Visst gjorde du?”

I det hade hon rätt. Men borde hon inte ge sig snart? Vända sig om igen. Kanske tjura en stund för sig själv innan hon somnade om.

”Jag pratar med dig!”

”Inte så högt … Du väcker mamma och pappa …” pep jag till sist.

”Jaha.” Min syster väste fortfarande som en stridslysten orm. ”Då inser också de hur störd du är. Ligga och runka bredvid sin syster. Fy fan.”

”Jessie … jag … trodde att du sov …”

”Gör det saken bättre? Nästan värre skulle jag säga.”

”Snälla, skrik inte …”

”Jag skriker hur mycket jag vill. Särskilt när min lillebror runkar bredvid mig”, fräste Jessica mellan sammanbitna tänder.

”Jag … runkade inte …”

”Jag såg att du runkade. Jag är varken blind eller dum.”

”Jag övade.”

”Övade?”

”Ja, som du sa.”

”Inte bredvid mig! Det förstår väl till och med du!”

”Sch …”

”Du hyschar inte mig! Inte när du nyss legat och runkat bredvid mig.”

”Det fungerar ändå inte …”

”Vad funkar inte?”

”Övningen. Det är inte samma sak att öva själv, som att ligga med Lina.”

Jessica tystnade. Allt var tyst. Även husbilens bakre del. Jag tror aldrig en campingplats på Öland varit så tyst som nu.

”Jaha”, sa Jessica till sist. En smula mindre giftig den här gången. ”Det är ditt problem och inte mitt. Nu sover vi. Med händerna på täcket.

~~~

Nästa morgon stannade jag kvar i alkoven till nödens lag inte längre gick att förhandla med. Förhoppningsvis hade resten av familjen begett sig av någonstans vid det här laget. Det var i varje fall tyst på andra sidan dörren.

”Dags för runkaren att vakna”, hälsade min storasyster så fort jag öppnade dörren.

Hon satt i en solstol med ryggen vänd mot mig.

”Kul …” muttrade jag.

”Ganska kul”, svarade Jessica neutralt. ”Men också äckligt.”

”Var är mamma och pappa?”

”På socialen. De har nämligen fått nys om att deras son runkar bredvid deras dotter.”

”Är du allvarlig?” kraxade jag och sjönk ner några decimeter i gräsmattan där jag stod.

”Varför skulle jag ljuga om en sådan sak? Det finns frukost kvar på bordet om du vill ha. Alla är värd en sista måltid.”

”Är inte hungrig …”

”Ät”, uppmanade min syster mig.

Jag skruvade på mig både en och tre gånger innan jag slog mig ner vid bordet, noggrann med att undvika Jessicas sökande rovdjursögon.

”Är mamma och pappa … arga?” sa jag med blicken fastklistrat på den slitna bordsskivan i mörkt fanér.

”Inte direkt arga. Mest besvikna. Lite ledsna och sådär. I alla fall inte imponerade.”

I nästa ögonblick brast min systers röst och fnitter rann ur henne som en översvämmad vårälv någonstans i Norrland.

”Fy fan!” morrade jag och spände blicken i min storasyster som mest av allt framstod som en retsam lillasyster. ”Så jävla elakt av dig!”

Jessica försökte säga något med bubblade fortfarande av skratt. Allt jag uppfattade var någonting om jordgubbar.

En stund senare, när min syster samlat sig förklarade hon att hon skulle ner till stranden och undrade om jag ville följa med. Det ville jag inte.

Resten av dagen undvek jag min syster men varje gång vi råkade springa på varandra gjorde hon en löjlig grimas eller formade en cirkel med tummen och pekfingret och skakade handen ackompanjerat av en tramsig min som troligtvis skulle föreställa en orgasm. Samma gest gjorde hon när hela familjen slagit sig ner för middag, dock när mamma och pappa var upptagna med annat.

Det blev grillat till kvällsmat som smakade ingenting och efteråt jordgubbar med grädde som var lika intetsägande. Jessica tycktes däremot trivas som en sill i salt vatten. Bubblade glatt om allt och inget och fick till och med pappa att både dra på smilbanden och brista ut i gapskratt vilket drog till sig en hel del blickar från omgivningen.

”Hur mår du, Tim?” frågade mamma till sist efter den femtioelfte oroliga blicken som hon gett mig.

”Tror han åt för fort”, svarade min storasyster åt mig och tog sedan en djup klunk från sitt vinglas. ”Han brukar ha bråttom med det mesta. Eller hur, brorsan?”

Jag försökte förgifta min syster med blicken, fast det verkade mest få motsatt effekt. 

”Somliga har så bråttom att de tar av sig skorna innan de kommit in genom dörren”, kvittrade Jessica och tog en klunk till.

När kortleken kom fram smet jag från bordet. De måste spelet länge för jag sov nästan när min syster slamrade med stegen till alkoven.

Jessica stökade länge och väl med täcke och kudde och fan och hans moster innan hon lade sig till rätta och skramlade igen gardinen in mot sittgruppen.

”Sover du?” viskade hon.

”Hallå? Jag pratar med dig” fortsatte hon en stund senare och petade på mig med en kall tå. ”Hunnit runka än?”

”Lägg av, Jess”, väste jag.

”Om du inte runkat hade jag inte haft något att reta dig för”, närmast sjöng Jessica.

”Skit ner dig, Jessie.”

”Jaja, jag frågade inte för att vara elak”, sa min syster oberört. ”Mest så jag vågar lägga mig. Fast om du inte är färdig kan jag ta en promenad. Du behöver väl ändå inte så lång tid på dig?”

Jag svarade med tystnad.

”Hur snabbt kommer du egentligen?”

”Önskar att jag aldrig sagt något till dig”, muttrade jag.

”Två minuter?” envisades min syster.

”Jag vill sova …”

”En minut? En halv?”

”Godnatt, Jessica. Och du, dra åt helvete.”

Plötsligt kittade min storasysters andedräkt min nacke. Hela jag ryckte till.

”Du”, sa hon oväntat mjukt. ”Jag kunde inte låta bli att reta dig. Förlåt. Okej?”

”Inte okej”, mumlade jag samtidigt som jag njöt av Jessicas retsamma andedräkt.

”Du låter inte längre sur”, fortsatte hon.

”Vad vill du?” sa jag med en suck.

”Hjälpa dig, sa jag ju”, svarade min storasyster förvånat.

”Hur då?” mumlade jag trött. ”Jess … Jessica? Vad gör du?”

Med ens kände jag mig inte längre trött. Och samtidigt kände jag en varm hand på min höft.

”Vad gör du, Jessica?”

”Hjälper dig, som jag sa.”

”Men …”

Min storasysters mjuka hand kittlade under några ögonblick min sida innan jag förstod varför.

”Jessica, du är min syster”, sa jag och svalde.

Min mun var snustorr. Min systers hand innanför boxershortsen.

”Det här är hjälp, brorsan. Så du förstår det. Hjälp och ingenting annat.”

”Okej …” pep jag.

Sedan flämtade jag till och min puls flög upp genom taket.

”Säg stopp så stannar jag”, viskade Jessica i min nacke.

”Okej …”

Det var inte sant. Det kunde inte vara på riktigt. Ändå, lika overkligt som det var, omfamnade min syster mig. Stilla, utan en rörelse, innan hon började röra sin hand.

”Går det bra?”

”Mmm …” frustade jag.

”Inte ett ord till någon.”

Som om jag inte förstod.

Jessica kröp tätt intill mig. Min storasysters värme smittade lika mycket som hennes mjuka hand.

”Glöm inte säga stopp …” viskade hon ömt.

”Stopp.”

Med ens stannade allt. Allt var tyst. Sedan hörde jag min andhämtning. Snabb och tung. Sedan min systers, långsam och nätt. Några långa ögonblick senare rörde hon handen igen.

”Stopp. Stopp!”

Jessica stannade upp igen. ”Du, nyp mig i armen nästa gång. Så vi inte väcker någon. Det vore dumt …”

”Okej … du kan fortsätta nu … om du vill.”

Min syster fnittrade till. Sedan fortsatte hon och så förlöp tiden. Min systers försiktiga rörelser. Ett nyp i armen. Tålmodigt väntande. Rörelse igen. Om och om igen till jag nöp till min systers arm utan att hon sluta röra handen. Jag nöp igen. Hårdare. Och igen.

”Stopp!” pep jag till sist.

Jessica stannade inte. Sedan kom jag. Jag kom i min storasysters hand. Allting snurrade. Eventuellt hörde jag ett tyst godnatt. Eller inte. Jessica vände i varje fall sig om och när hon somnat låg jag vaken till småtimmarna.

~~~

När jag lämnade ur husbilen nästa morgon satt min syster och mamma lutade över en karta som de slagit upp över hela campingbordet.

”Godmorgon, gubben”, hälsade mamma.

”Morrn”, mumlade min storasyster utan att titta upp från kartan.

”Jessica och jag ska cykla ner till Borgholm idag. Girls only, du får hålla till godo med pappa.”

”Jaha”, mumlade jag och sneglade på min syster som verkade oerhört intresserad av kartan.

”Din syster har googlat fram ett trevligt lunchställe och ett fik. Så vi blir borta hela dagen”, fortsatte mamma glatt.

Glad kunde hon allt vara. För hon visste ingenting. Det gjorde däremot Jessica och var det därför hon betedde sig som hon gjorde?

”Ska vi?” sa mamma och vände sig till Jessica som nickade till svar.

Dagen med pappa blev ungefär som jag tänkt mig. När mamma och Jessica vinglat iväg undersökte vi först husbilens motor. Sedan däcken. Och sist gasbehållaren.

”Jävla fin bil”, sa pappa. ”Nuförtiden tillverkas bara skit. Det ska du veta.”

”Just det”, nickade jag frånvarande

”Moderna bilar är stora åbäken. Går knappt att styra. Men den här rackaren är både smidig och rymlig på samma gång. Eller hur?”

”Väldigt bekväm”, instämde jag.

”Dessutom är den välisolerad”, fortsatte pappa.

Något jag verkligen hoppades att den var.

”Går det bra att sova med Jessica?”

”Ehm. Uhm. Jadå”, kraxade jag.

”Se bara till att hålla henne på stången. Hon har minsann blivit odräglig sedan hon flyttade till Stockholm.”

”Jo”, hostade jag. ”Det ska jag göra. Nu måste jag på toaletten.”

Väl tillbaka gick vi igenom husbilens olika vätskebehållare innan jag smet ner till stranden. Stranden var full men samtidigt tom utan Jessica. Jag låg en stund och glodde på moln, badade, blängde på fler moln. Varför ignorerade min syster mig?

Samma känsla fick jag leva med när Jessica och mamma var tillbaka. De skulle laga kroppkakor som de köpt i Borgholm och under middagen såg min syster knappt åt mig. Var hon sur på mig? Beskyllde mig för vad som hänt? Hon hade trots allt druckit några glas vin. Om det ens hänt någonting, det vill säga. Jag började bli osäker på just den saken. Det var kanske därför jag knappt var närvarande under partiet Monopol som rundade av middagen.

”Jessie”, började jag innan hon ens lagt sig till rätta.

”Vänd dig om”, fick jag till svar.

”Jag vet inte …”

”Vänd dig om, sa jag.”

Några ögonblick senare kände jag hennes varma kropp mot min och kort därpå smög en hand innanför resårbandet till mina boxershorts.

”Vi borde prata …”

”Orkar inte. Är trött”, sa Jessica och kvävde en tydlig gäspning innan hon började röra handen.

”Mmm …” stönade jag.

”Sch”, hyschade min storasyster mig. ”Knip mig i armen när du vet vad.”

”Men …” kved jag medan min mage kittlade som aldrig förr.

”Vill du inte?” viskade Jessica.

”Jo, men …”

Med ens blev min systers rörelse längre.

”Ahh …” flämtade jag och nöp Jessica i armen.

Först när jag andades lugnt fortsatte hon. Om och om igen till jag kom i hennes knutna näve.

~~~

Så fort frukosten var avklarad drog jag min storasyster åt sidan.

”Vad?” sa hon närmast irriterat och tittade oförstående på mig. ”Du frågade efter hjälp och jag hjälper dig. Är det så konstigt?”

”Det är jättekonstigt”, mumlade jag.

”Då är det inte konstigare än vi slutar”, sa Jessica kort.

”Jag menade inte så”, svarade jag snabbt.

”Inte? För det lät så. Nu ska jag till stranden. Vill du följa med eller är det också opassande?”

~~~

När jag nöp min syster i armen stannade hon upp.

”Jessica”, sa jag innan hon hann börja röra handen igen.

”Vad är det nu?” undrade min storasyster med en suck.

”Jess …”

”Du behöver inte påminna mig om vad jag heter, Tim”, sa Jessica och rörde sin hand igen.

”Jag tänkte mest …” kämpade jag fram.

”Du tänker för mycket.”

”Jag tänkte fråga om vi … kan pröva en annan övning.”

Med ens stannade hon upp utan ett nyp i armen.

”Säg inget dumt nu, Tim”, väste Jessica i min nacke.

”Nej, alltså, jag tänkte inte be om … Mmm … Du vet vad … Om det är vad du tror. Jag tänkte mest om jag kan gnugga mig mot dig.”

”Gnuggade dig mot mig?”

Jag slog vad om att hon höjt ett ögonbryn.

”Ja, jo, mot din rumpa.”

Jessica harklade sig bakom min rygg. 

”Varför det?”

”För det är mer … realistiskt?” mumlade jag.

En kompakt tystnad svepte in i sovalkoven. Sedan hörde jag min syster prassla och dona.

”Vad väntar du på?”

”Du menar?” började jag och vände mig om.

Jessica låg med ryggen mot mig och med ansiktet vänt över axeln. Hon gav mig en snabb blick som jag inte kunde tyda innan hon vände bort huvudet.

Min systers rumpa var både fast och mjuk men framförallt varm. Het som en bastu. Gudomlig i brist på bättre ord att gnida sig mot.

”Är det som du tänkt dig?” frågade hon utan att se sig över axeln.

”Bättre”, frustade jag.

”Glöm bara inte bort att det är träning …”

Det hade jag gjort. Jag gnuggade mig hårt mot hennes rumpa med en hand om hennes höft samtidigt som hon höll emot. Eller till och med mötte mig. Hon protesterade i varje fall inte, inte ens när mina boxershorts halkade ner. Och när jag kom hade jag en hand om hennes bröst.

”Jag hoppas det var realistiskt nog”, mumlade hon uttryckslös när jag skjutit in min sista stråle innanför hennes skrynkliga t-shirt.

Sedan föste hon bort min hand. ”Godnatt, brorsan.”

~~~

När jag satt mig ner vid frukostbordet förklarade mamma att min syster gett sig i väg på en löprunda. För ganska länge sedan, som hon uttryckte det, en smula oroligt. Och när hon kom tillbaka blev jag orolig. Jessica såg inte glad ut.

”Vart ska du”, flåsade jag efter att jag jagat ikapp henne.

”Vart tror du?” muttrade min syster och stegade vidare mot stranden.

”Du frågade inte om jag ville följa med.”

”Ska bara ta ett snabbt dopp. Och det är inte bara svett som jag ska skölja bort”, sa Jessica torrt.

”Är du sur på mig, Jess?”

”Det är ganska schysst att räcka över något som man kan torka av sig med till den man sprutat ner.”

”Varför har du inte sagt något?”

”Du kan väl tänka själv”, fräste min syster tillbaka.

”Så inga fler övningar?” sa jag trevande.

Med ens vände sig Jessica mot mig. ”Det har jag inte sagt.”

Jag förstod ingenting.

~~~

”Jag har tänkt på en sak”, sa min syster när hon krupit ner bredvid mig och dragit för gardinen. ”På det här med variation. Det kanske ändå är bra.”

”Jaha?” svarade jag lika förvånat som jag kände mig förvirrad.

”Men få för den sakens skull inte för dig något.”

Innan jag hann svara försvann hon ner under täcket. Några ögonblick senare lättade dimman och ett annat töcken sköljde över mig.

”Sch”, väste Jessica som lättat sina läppar om mig. ”Dra mig i håret när du behöver paus.”

I nästa ögonblick slöt sig min storasyster varma, mjuka, blöta läppar om mig igen. Jag andades knappt och snart därpå sögs min mage ihop till ett russin och jag spände tårna. I panik slet jag tag i min systers hår.

”Aj!”

Jessica kikade upp från täcket och blängde bitskt på mig, det kunde jag urskilja i det svaga ljuset.

”Inte så hårt”, muttrade hon.

Sedan försvann hennes rufsiga kalufs ner under täcket igen.

Nästa gång drog jag mjukt i min syster hår. Och nästa. Även nästa. Sedan hårdare. Ännu hårdare till jag inte vågade dra mer. Sedan kom jag. Jessica väntade tålmodigt med sina läppar om mig till jag var uttömd. 

När hon dök upp underifrån det skrynkliga täcket såg hon ut som hon var en katt som just avslutat sitt livs slagsmål. Söt och sexig med lockarna huller om buller. Jag betraktade min syster till mina kinder brände av något som jag trodde var skam innan jag mumlade fram ett tack. Som svar fick jag ett snett leende. Jag trodde i varje fall det rörde som ett leende. Fast det var svårt att avgöra i det dunkla ljuset.

”Papper?” erbjöd jag till sist. Det hade jag trots allt kommit ihåg.

Men i stället för att ta emot den utsträckta papperstussen skakade min storasyster på huvudet och blängde på mig under några ögonblick innan hon svalde. ”Tack, men det är för sent.”

~~~

”Idag packar vi. Imorgon åker vi”, sa pappa när jag klev ur husbilen.

Hans ord var som ett hårt slag i magen.

”Redan?” fick jag till sist fram.

”Det ska väl bli kul att komma hem till Lina”, sa min syster glatt.

”Roligt att du har haft trevligt”, lade mamma till, lika uppåt. ”Men man ska alltid åka hem när man har som roligast.”

”Uppstigning klockan sju och uppsittning kvart i åtta”, konkluderade pappa samtalet. Sedan tog han en stor klunk kaffe.

Efter frukost begav sig Jessica och jag till stranden. Fast idag badade jag inte. Det var trots allt mulet och dessutom kyligt. Inget sommarväder alls att tala om. Min syster badade inte heller. I stället redde hon omsorgsfullt ut tova efter tova i sitt hår med en borste till alla spår av gårdagen var urborstade.

Vad rörde sig egentligen i min syster huvud? Och vad som snurrat runt där inne hela veckan. För även om hon vägrade prata borde hon tänkt, och känt. Kände och tänkte gjorde åtminstone jag.

”Jessica …”, började jag när jag bedömde att min syster var färdig med sitt åtagande.

”Ska simma”, avbröt hon mig.

Varför ville hon inte prata? Det är väl exakt sånt tjejer gör. Pratar om allt till förbannelse och sedan lite till. Men inte Jessica. Hon var atypisk tyst som en mussla.

”Du, vi måste prata”, sa jag när min syster var tillbaka.

Jessica tittade oförstående på mig. ”Vi måste fixa lunch. Har du glömt det?”

Min syster lämnade stranden före mig, mycket för att jag tröttnat på hennes förnekelser eller vad det nu rörde sig om. Det var uppenbarligen kalla handen som gällde. Berlinmuren och så vidare.

När jag kom tillbaka stod Jessica i pentryt iklädd en rosa sommarklänning med vida volanger och förberedde vad som verkade bli pastasallad.

”Behöver du hjälp?” frågade jag mest av ren artighet.

Då Jessica skakade på huvudet och omsorgsfullt fortsatte tärna gurka, satte jag mig ner i soffan.

”Vad glor du på?” undrade min storasyster en halv gurka senare utan att lyfta blicken från skärbrädan.

”På dig”, sa svarade jag kort.

Med ens avtog hackandet. Sedan fortsatte det.

”Du är snygg, Jessie”, fortsatte jag.

”Det sägs så”, Jessica torrt och övergick till att klyva cocktailtomater.

Jag vet inte om hon rodnade eller vad det rörde sig om, men med ens blev luften i husbilen tyngre. Kanske sötare. Som någon sprayat vaniljparfym genom luftintaget.

”Jag kan hacka klart om du behöver gå på toaletten”, sa jag.

Min storasyster kastade en snabb blick på mig. ”Vad menar du med det?”

Jag ryckte på axlarna. ”Tänkte att du behöver gå på toaletten eftersom du inte kan stå still.”

Som svar fick jag ett pfft innan Jessica böjde sig fram för att rota med något i kylskåpet och med det gled klänningsfållen uppför hennes lår. Med ens svalde jag. Min systers rumpa var från en annan värld. Jag vände och vred på mig en stund innan tystnaden blev för kompakt.

”Jag kan tärna osten”, kraxade jag. ”Sätt dig du.”

”Behövs inte.”

”Sluta tjafsa”, muttrade jag och reste mig upp.

Jag ställde mig bakom min syster och väntade på att hon skulle maka på sig. Vilken hon inte gjorde. I stället konstaterade jag att saltet inte sköljt bort hennes söta doft.

Sedan ryckte jag till.

”Vad är det där?” frågade jag gällare än jag önskat mig.

”Vad för något?” svarade Jessica lojt.

Jag stirrade på den guldfärgade foliebiten som låg på diskbänken bredvid skärbrädan.

”Jaså, den”, sa min storasyster efter en stund. ”Det är en kondom.”

”Ja, mmm, jag ser det”, instämde jag så samlat jag kunde. ”Varför ligger det en kondom på diskbänken?”

”Min klänning har inte fickor”, svarade Jessica och började förvandla oststavar till tärningar.

Med ens blev jag tjock i halsen och kämpade med andningen.

”Jag förstår inte …” stammade jag.

”Tror jag nog att du gör”, sa Jessica och föste samman ostkuberna i en hög. ”Tänker du ta på den eller inte?”

”Nu?” kraxade jag.

”Mamma och pappa är på promenad”, sa min storasyster lugnt som om samtalet handlade om vilket diskmedel som gav mest valuta för pengarna.

”Du vill alltså … att jag … uhm … kommer in i dig?”

Jessica som fortfarande stod vänd från mig och rättade till högen med ost ryckte på axlarna. ”Vill och vill. Men jag tänker inte hindra dig.”

Det var alltså fritt fram. Ändå stod jag fastfrusen på fläcken. Verkligheten hade aldrig känts så overklig och också verklig som nu, och då hade ändå ett och annat hänt under veckan. Min storasyster kunde inte mena allvar. Kunde hon verkligen det?

Det gjorde hon. Jessica rörde sig inte en millimeter när jag gled in i henne. Sa heller ingenting. Inte ett ljud. Det var först när jag nådde hennes botten som hon flämtade till. Trots att jag befann mig där jag ville, i min varma, blöta, trånga storasyster kände jag mig vilsen. Skamsen tror jag.

”Tim”, viskade Jessica som hon läst mina tankar. ”Du tänker för mycket.”

Sedan såg hon sig över axeln. Min systers mjuka ögon och söta fräknar lyste av värme. 

Min storasyster gnydde dämpat på min väg tillbaka och flämtade till när jag letade mig längre in igen. Ibland skälvde hon till som någonting inuti henne tog ett skutt och när jag tryckte till henne med kraft mötte hon mig med rumpan. Varje gång. Jag stötte hårdare.

Jessicas flämtningar blev till stön, högre stön när jag omfamnade hennes bröst och jag hade just förlikat mig med stunden när Jessica pep till.

”Mamma och pappa kommer.”

Jag kikade över min systers axel, ut genom den lilla fönsterrutan ovanför pentryt, och där var de, våra föräldrar.

”Skynda dig”, mumlade min storasyster. 

Ofrivilligt drog jag mig tillbaka från henne men kände snart en bestämd hand på mitt lår.

”Inte på det sättet”, väste Jessica. ”Skynda dig och kom.”

”Kan inte”, flämtade jag. ”Inte med kondom.”

Min syster slängde en bitig blick över axeln. ”Ta av den då.”

Jag protesterade inte. Men tvekade. Sedan gjorde jag som jag blivit tillsagt. Med ens var Jessica varmare och mjukare. Blötare men trängre. Jag kände varje millimeter av henne, varenda liten vinkel och vrå.

”Skynda dig”, gnydde min syster och kastade en mer bedjande än bestämd blick över axeln.

Nu tog jag i från tårna medan Jessica flämtade fram kvävda stön. ”Kom. Du måste komma nu …”

Till sist kom jag. Djupt i min storasyster som klamrat sig fast i diskbänken.

Jessica väntade tålmodigt in mig men så fort jag var klar trängde hon sig förbi mig. Vid dörren vände hon sig om med en utmanade blick innan hon ryckte på axlarna. ”Du kommer i alla fall inte för fort längre. Om du någonsin gjort det, det vill säga.”

Vi åt överkokt pastasallad till lunch och ägnade eftermiddagen åt att packa och stuva husbilen. Det blev en märklig eftermiddag. För varje gång jag såg Jessica blev jag påmind om vad hon hade i sig. Det jag fyllt henne med. Ändå vek hon badlakan och kläder med mamma som ingenting hänt.

~~~

Stegen skramlade och i nästa ögonblick kröp min syster in i alkoven jämte mig. Hon puffade till sin kudde och rättade till sitt hår innan hon krånglade sig ner under täcket som om hon var ensam i det trånga utrymmet.

”Jessica?”

”Tim”, svarade min storasyster med en suck.

”Är du sur?”

”Sur på vadå?”

”Mig?”

”För vad?”

”För det du sa, när jag … vi … var färdiga?”

Jessica suckade igen innan hon vände sig mot mig. ”För att du ljög, menar du?”

”Mmm.”

”Verkar jag sur?” viskade min syster och lyfte på ett ögonbryn.

”Jag har ingen aning! Det är därför jag frågar dig.”

”Sch … Väck inte mamma och pappa.”

”Så … Hur … När, förstod du?”

Min storasyster ryckte på axlarna. Sedan glittrade hennes ögon till och till sist smög ett litet leende fram på hennes läppar.

”Ganska tidigt.”

”Och ändå sa du ingenting. Och … och fortsatte. Jag förstår inte.”

”Du är bra korkad du”, fnittrade Jessica.

Jag blängde lika surt på min syster som jag kände mig arg på mig själv.

”Du visste alltså att jag inte kommer för tidigt och ändå fortsatte du med våra övningar.

Jessica nickade.

”Varför?” forsatte jag ifrågasättande.

”Eftersom jag inte visste vad du ville.”

”Är inte det uppenbart?”

”Mmm”, sa min syster och sög en stund på läppen. ”Det är uppenbart att du vill ligga med mig. Men inte om du vill något mer.

”Så klart jag vill!”

”Sch.”

”Det har jag ju berättat för dig!”

”Tim, du har inte sagt ett ord till mig om någonting som spelar roll.”

”Det har jag, Jessica!”

Nu skakade min storasyster på huvudet och i samma stund insåg jag hur rätt hon hade. Jag hade inte berättat något alls för henne. Förutom lögner.

”Varför sa du inget till mig, då?” muttrade jag.

”Som vadå? Tim, kom och ligg med mig för jag är kåt på dig. Vore inte det konstigt sagt?”

Det kunde jag instämma i.

”Så jag spelade med i dina lögner”, fortsatte Jessica.

”Lögn, inte lögner.”

”Lögner, Tim. För du har ingen flickvän.”

Antingen var jag en lika dålig lögnare som min storasyster påstod eller så var hon världens bästa detektiv.

”Skit samma”, sa Jessica lugnt. Sedan kysste hon mig. ”Jag tycker om dig, brorsan. Älskar dig, faktiskt. Fastän du ljuger för mig. Så var det sagt.”

”Du har också ljugit för mig”, mumlade jag surt utan att tänka först.

Jessica höjde på ett ögonbryn. ”Tim, det är nu du ska säga att du också älskar mig. Annars har jag gjort bort mig något ofantligt.”

Jag krånglade mig över min syster vilket var enklare sagt än gjort i den snart trettio år gamla husbilen. 

”Sch, försiktigt …” hyschade Jessica mig och sneglade ut genom en glipa i gardinen, innan hon vände sig mot mig igen med glittrande ögon.

”Nu får du styra dina egna pauser”, fnittrade hon och grävde ner handen mellan oss.

Jag hann precis himla med ögon innan jag var i min storasyster igen. Jessica andades ut medan jag smög djupare upp i henne.

”Stanna kvar längst in”, mumlade hon.

Min syster inre kramade om mig lika hårt som hennes armar om mig. 

”Jag älskar dig, brorsan”, viskade Jessica. Sedan kysste hon mig och släppte aldrig taget om mina läppar.

~~~

Det var fortfarande skumt och tyst ute. Ungefär vad man kan förvänta sig av en mindre camping någonstans på norra Öland några minuter efter fem på morgonen. Det kan däremot inte kan förvänta sig är en tidig promenad med en syster som man älskad med till klockan fyra och därefter fått en ynka timmes sömn.

En kall bris slet tag i min systers lockar när vi slagit oss ner på stranden.

”Vad gör vi nu?”

Mörka vågor sköljde in strandkanten med ett dovt brus.

”Jag har ingen aning”, mumlade Jessica och lutade en varm kind mot min axel.

”Du borde veta. För du är min storasyster och storasystrar vet”, sa jag trotsigt.

Jag insåg förstås att jag greppade efter halmstrån.

”En vecka tillsammans är bättre än ingen vecka alls”, mumlade Jessica och borrade in sin kind djupt i mig.

”Jag vill mer”, muttrade jag. ”Mycket mer. Jag vill vara med dig för …

”Jag vet, Tim”, avbröt min syster mig. ”Men jag tror vi ska vara glada för det vi fick.”

Jessica sov redan innan gruset rasslade under däcken medan pappa styrde ut från campingen. Det är en bra dag för vägen, som mamma sa om sådana här dagar. Kallt och mulet. Det var som om pappa och mamma förutspått vädret med fem månaders framförhållning.

Vid Borgholm landade de första regndropparna på framrutan och när vi körde över Ölandsbron vräkte regnet ner. Hela husbilen mullrade. Den var tydligen inte så pass välisolerad som pappa gjort gällande. Fast vad fan spelade det för roll. Det som spelade roll var det min syster sagt innan vi lämnade stranden. Början kom lika hastigt som slutet, i korta ordalag.

Flera timmar senare rullade vi in på samma bensinmack i Nyköping som vi stannat vid en vecka tidigare. Efter avklarad tankning dukade mamma upp kaffe och kanelbullar runt bordet i husbilen medan pappa raljerade om den kommande Stockholmstrafiken. 

”Vilken jävla myrstack. Värre än en myrstack eftersom myror åtminstone har vett att inte köra bil. För att inte tala om …”

”Fast vi behöver inte köra in i Stockholm”, avbröt Jessica. ”Jag följer nämligen med hem till Falun, för Tim och jag tänkte fråga om vi kan låna husbilen och åka norrut. Jag vill gärna se Höga Kusten igen. Vore det okej?”