Det hade blivit ganska sent på lördagskvällen i den lilla sommarstugan. Middagen med två uppkorkade flaskor vin hade avslutats för en dryg timme sedan, och nu satt de alla kring det lilla soffbordet med varsitt halvfyllt glas rött och småpratade.
Hanna hade trott att det skulle kännas avigt att ha sin mamma med sig på tjejfesten, men någon hade ju varit tvungen att köra ut dem till stugan, och dessutom hade modern ju dragit fram vinflaskorna när de hade satt sig vid middagsbordet.
’Tänk om min mamma var så cool som Carin’, tänkte Sofie och tog ytterligare en sipp av vinet, medan hon såg sig om. Kring glasbordet satt totalt fem personer: Carin satt i en av de två fåtöljerna, bekvämt tillbakalutad och skrattade åt nåt skämt. En kvinna i övre trettioårsåldern med korpsvart hår och jämn solbränna – ett nästan sydländskt utseende trots att hon vuxit upp i Märsta. De bruna ögonen glittrade, både av vinet och av den tilltagande värmen i stugan. Salma Hayek hade fått allvarlig konkurrens…
De övriga var tjejkompisar från samma klass i nian, som nu hade haft kräftfest i den lilla timmerstugan. Augustidagen hade börjat bra med strålande solsken och närmare 25 grader i skuggan. Men precis när de hade dukat på den rymliga altanen ner mot sjön, hade det blåst upp en vind och strax hällde regnet ner. Det var bara att flytta inomhus.
Och här satt de nu.
Hanna var lik sin mor i många avseenden: samma bruna ögon och mörkbruna hår, men hon var inte lika solbränd som Carin, och (än så länge) inte lika kurvig under linnebyxorna och den ljusrosa moderiktiga t-shirten. Hon hade pigga ögon och alltid ett soligt leende på läpparna. På Hannas högra sida i soffan, mellan mor och dotter, satt Katrin, i en stickad grågrön tröja som räckte ner över låren, och nedtill ett par svarta tights. Hon däremot var kurvig! Utan att på något sätt vara tjock eller otränad var Katrin otroligt välproportionerad, om man säger så: brösten var 85 E, Sofie hade kikat på etikettera i omklädningsrummet efter gympan, och höfterna svängde utåt på det mest iögonfallande sätt. Hade hon inte varit så blyg och försiktig socialt, hade Katrin kunnat plocka killar till höger och vänster i stora klasar – en gång förra året hade en magister gått in i en pelare i matsalen när han hade passerat Katrin och inte kunnat släppa henne med blicken. Denna incident var fortfarande omtalad och läraren ifråga hade blivit saftigt parodierad på avslutningsspexet.
Katrins ansikte var docksött med långt lockigt blont hår, stora blå ögon och fylliga naturligt röda läppar mot en mjölkvit hy. På andra sidan Hanna i soffan satt Katrins raka motsats, om man så vill. Anna var smal, på gränsen till mager, med stora mörkbruna rådjursögon och långt kolsvart hår uppsatt i en hästsvans. Iklädd moderiktigt blekta jeans och en mörkblå blus i nåt glansigt material var hon som vanligt både proper och sensuellt lockande på samma gång. Hennes chokladbruna hy framhävde ögonvitorna och en tät vit tandrad när hon delade de mörkröda läpparna i ett leende. Adopterad från Madras i sydöstra Indien var hon nog ändå den vackraste i sällskapet, åtminstone om Sofie hade nåt att säga till om. Synd bara att hon skulle vara så smal…
Carin satt mitt emot Sofie och såg hur den sensuellaste av Hannas kompisar sneglade på sina allt fnittrigare klasskamrater. Femtonåringen var absolut inte medveten om hur vacker hon var. Som längdskidåkare på juniorelitnivå var hon vältränad men ändå kurvig för sin unga ålder. Inte riktigt så kurvig som Katrin, men bra nära. Brösten var nog snarare C än D-kupor, men rumpan var god för Jennifer Lopez vilken dag som helst. Liknelsen var inte så dålig faktiskt: Sofie var vackert solbränd över den kurviga kroppen och hade brunt lockigt hår och mörkblå ögon. Leendet visade stora vita tänder, som hon hade blivit retad för när hon var yngre. Nu hade resten av kroppen hunnit ikapp, och ingen kom längre på tanken att jämföra henne vid någon av de svenska gnagarna.
”Finns det mer vin?” frågade Hanna.
”Jag har en flaska till men den öppnar jag inte förrän vi har bestämt vad vi ska göra.”
”Jag ska i alla fall gå å kissa!” sa Katrin och reste sig på rätt ostadiga ben. Hon hade nog druckit lite mer vin än de andra flickorna, och blivit märkbart pratigare, mer än någon av dem kunde minnas. När hon försvunnit in i badrummet, ställde Carin frågan igen.
”Spela kort?” föreslog Anna.
”Näe” sa Hanna. ”Förresten tror jag inte vi har nån kortlek här, åtminstone inte nån som är hel.”
”Ska vi köra Sanning eller Konka?” slank det ur Sofie, innan hon märkte vad hon föreslagit och blev pionröd i ansiktet, med blicken generat flackande mellan borddukens fåll och Carin tvärs över bordet.
”Brukar ni leka det?” frågade Carin nyfiket och lite retsamt.
”NEJ!” protesterade Anna och Hanna i kör.
”Inte nu längre i alla fall” förklarade Hanna.
”Det finns ju variationer på den leken…” sa Carin underfundigt, mest för att se hur tjejerna skulle reagera. Efter en kort generad tystnad började samtliga kring bordet skratta. Hanna samlade sig först och ställde förvånat en fråga till sin mor:
”Brukade du leka den leken med dina kompisar?”
”Ja” svarade Carin efter en kort paus. ”Vi hade lite olika varianter” fortsatte hon, ”mer eller mindre fräcka!” Hon inväntade nya reaktioner från femtonåringarna kring bordet, men de satt alla knäpptysta och bara stirrade på den mer än dubbelt så gamla kvinnan vid kortändan.
’Det får bära eller brista…’ tänkte Carin och skulle precis säga något när Katrin kom in från toan.
”Blir det nåt mer vin eller?” Hon slog sig ner i soffan med en viss svårighet, märkbart berusad av vinet hon redan druckit. ”Har ni bestämt nån lek än?”
”Carin skulle precis föreslå en innan du klampade in och avbröt henne!” sa Anna lite irriterat, även hon lite sluddrig på rösten.
’Jag tror jag väntar ett tag med det där vinet’ tänkte Carin, men högt sa hon:
”Vi körde lite varianter på Sanning eller Konka när jag var i er ålder, mer eller mindre fräcka. Vågar ni er verkligen på att pröva en, min personliga favorit faktiskt?”
”Ja!” svarade de fyra flickorna osäkert. Vad skulle hon föreslå.
”Vi hade en version på leken vi kallade Kyssleken…” började Carin.
”Ja?” manade Sofie, och blev åter röd om kinderna.
”Den går helt enkelt ut på att man kysser varandra enligt vissa regler och mönster…” Tystnaden var fullständig kring bordet. Ingen av femtonåringarna verkade reagera avvisande vid nämnandet av kyssar. ’Vad hade de pysslat med egentligen?’ tänkte Carin. Högt sa hon:
”Har ni kysst någon nån gång?”
”Klart vi har!” sa Hanna, ”I alla fall jag…”
”Jag har kysst killar några gånger” sa Sofie, som verkligen började bli nyfiken på vad Carin skulle säga härnäst.
”Räknas familjemedlemmar?” frågade Anna lite tveksamt. Om hon rodnade under sin chokladbruna hud var omöjligt att säga, men hon slog liksom generat ner blicken.
”Nej, familjen räknas inte” konstaterade Carin. Hon tvekade lite innan nästa fråga, mest inför vad hennes dotter skulle svara…
”Har ni kysst nån tjej nån gång?”
Tystnaden blev om möjligt ännu fullständigare. Ljudet av regndroppar mot fönstret hördes för första gången sedan de satt sig kring soffbordet.
”Mamma, vi har lekt Sannig eller Konka!”
”Och Ryska posten!” fyllde Katrin i.
”Riktig tungkyss?” frågade Carin.
”Inte på någon tjej” sa Sofie med vad som nästan kunde tolkas som förhoppning i tonfallet. Åter blev hon blossande röd i ansiktet, liksom Katrin och Hanna, och troligen även Anna.
”Jag har det…” pep Hanna och vågade inte lyfta blicken från vinglaset på bordet.
Carin reagerade inte som hon hade tänkt sig.
”Har du?! Eller… jag menar, har du?”
”Ja…” svarade dottern. Hon bet ihop, lyfte blicken från glaset och sa med nästan stolthet i rösten. ”Jag har tungkysst Petra i vår klass, när vi lekte Sanning eller Konka på Johans femtonårskalas!”
”Samma fest som du försvann in i gästrummet med Per…” flinade Anna.
”ANNA! Är du inte klok?” Hanna var på väg att sopa till den mörka lilla flickan över armen, men hejdades av sin moders röst.
”Jag har nog förstått att du legat med killar under våren… Det är ingenting att skämmas för.”
Carin såg sig om kring bordet. ”Är Hanna ensam om att ha haft sex med någon?”
Flickorna skruvade besvärat på sig.
”Sofie har…”
”Hanna!” avbröt Sofie sin kompis nära avslöjande, väsande mellan sammanbitna tänder. ”Du lovade ju…”
”Så så flickor!” manade Carin. ”Det är helt oviktigt egentligen vem som har legat med vem. Bara för att avdramatisera eventuella debuter kan jag ju tala om att jag knullade första gången när jag var fjorton år. Han hette Bosse och gick i en parallellklass. Vi hade skoldans och smet in i killarnas omklädningsrum där han tog mig stående i duschen.”
Flickorna blev med ens ivriga att höra mer, men Carin försökte istället styra tillbaka samtalet till Kyssleken.
”Det är en ganska fräck version av leken, men ni verkar kunna hantera det, eller…?”
Fyra nickande huvuden väntade nyfiket på att Carin skulle dra reglerna. Modern märkte att hon börjat andas tyngre, och sneglade mot Sofie i den andra fåtöljen. ’Hoppas det blir hon…’
”Kyssleken går till så här: Man sitter i en ring på golvet, blandat killar och tjejer. Men det behöver vi inte tänka på här. Genom lottning avgörs vem som ska börja. Denna person bestämmer riktning genom att kyssa personen på sin högra eller vänstra sida. På munnen. Denna person kysser nästa i ringen och vidare till man är tillbaka på den som började.”
Av någon anledning hade alla lutat sig in mot mitten av bordet, och fyra par ögon glänste i stearinljusskenet mot Carin. Hon kände dofterna av vin och billiga parfymer från de unga flickorna och log invändigt vid tanken på kvällens troliga fortskridande.
”Sedan blir det lite annorlunda. Den lottade personen får nu bestämma om hon vill byta riktning eller fortsätta som det är. Sedan kommer själva leken…”
”Det var bara nån slags ’uppvärmning’, eller?” frågade Anna, och Carin nickade. Hanna kunde inte tro att hennes egen mamma satt här och berättade såna intima saker, än mindre att mamma hade gjort det hon berättade. Samtidigt var den stigande känslan av upphetsning tilltalande, och hon tyckte sig ana, vid en snabb blick kring bordet, att hennes väninnor kände något liknande. Sofie satt till och med och strök sig på insidan av låret, helt omedveten om vad hon gjorde. Hanna flinade och fortsatte lyssna på sin mor.
”Ja det skulle man kunna säga” fortsatte Carin som svar på Annas fråga. ”Sen blir det lite mer avancerat: Först ska den kyssande bestämma VAR hon ska kyssa nästa på tur. Sedan ska den kyssta också bestämma ett ställe att bli kysst på, och dessutom ska den nyss kyssta bestämma ett tredje ställe…!”
Nu var andhämtningen hos de fyra flickorna märkbart kraftigare. Carin såg Sofies smekande hand, men också hur Anna och Katrin gned sig omedvetet på halsen och på bröstkorgen ovanför bysten, med den enda skillnad att Annas hand var innanför blusen hon bar och Katrin masserade utanpå sin stickade tröja. Hanna mötte moderns blick och avslöjade en kåthet i blicken, som hon måste ha blivit medveten om i sin moders ansiktsuttryck, för i nästa ögonblick slog hon generat ner blicken och föll tillbaka mot soffans ryggstöd, med ett litet förläget gny. Carin gladdes åt reaktionerna hon väckt och såg än mer fram mot själva leken.
”Här kan man variera leken lite efter tycke och smak. Aldrig mer än en kyss får dock vara på munnen. Pussar är förbjudna – alla kyssar måste ske med mjuka sugande läppar, som en riktig kyss.”
”Måste det vara med tunga?” Nu var det Katrin som frågade.
”Tja, det – och andra nya regler – får man också bestämma efter varje fullbordat varv, men man brukar alltid öka ’svårighetsgraden’ allt eftersom…”
Carin lät flickorna smälta reglerna ett ögonblick. Hon reste sig för att hämta den tredje vinflaskan ur systemkassen i köket. När hon återvände med den uppkorkade flaskan, var samtalet kring bordet i full gång.
”Är ni med på leken?” frågade hon när hon satte sig.
”Jaa…” svarade Sofie. ”Vi har bara några frågor först…”
”Shoot!”
Hanna tvekade lite innan hon ställde den första frågan.
”Vad menas med ’olika ställen’?”
”Olika delar av kroppen helt enkelt. Och alltid på bar hud. Eventuella täckande klädesplagg måste tas av, eller åtminstone knäppas upp för att blotta hudpartiet, men leken är till sin natur entropisk…”
”Entra… vadå?” frågade Hanna.
”EntROpisk – den går alltid bara i en riktning. Man får inte ta på ett plagg man tvingats ta av, och en regel som man inför kan inte tas bort. Entropi är ett begrepp inom naturvetenskapen som till exempel kan belysas med att ett glas som man tappar i marken aldrig kan bli helt igen – allting går mot ett större och större kaos, bundet i tiden…”
”Eh?” Nu var det Annas och Katrins tur att inte fatta.
”Förlåt, men jag blir sån ibland, när jag inte tänker mig för, och faller in i mitt yrkes jargong.”
”När du blir full menar du!?” flinade Sofie, och de brast ut i ett förlösande skratt.
”Nä, flickor. Det bästa sättet att förstå reglerna är helt enkelt att leka leken. Är ni med på det?”
”Ja, vi gör väl ett försök…”
De tog sina glas och den nyöppnade flaskan och satte sig på den mjuka mattan mitt på rumsgolvet. Stugan lystes endast upp av en fotogenlampa på köksbordet och ett tiotal stearinljus spridda i rummet. Solljuset var i princip försumbart vid den här tiden och i det väder som alltjämt rådde utanför stugfönstret.
Det föll sig så att de fem kvinnorna satte sig på golvet i samma ordning som de suttit kring bordet. Hanna såg sig omkring och gladde sig åt att hon inte skulle behöva kyssa sin mor. Hon hade nog hellre velat kyssa Sofie än Anna, men insåg att det inte skulle spela någon roll. Hon skulle hur som helst få kyssa människor hon tyckte mycket om. Mer än hon vågade erkänna för någon.
Katrin var, trots att vinet lättat upp hennes sinne, inte alls särskilt entusiastisk. Hon hade aldrig kysst någon. Ja, visst hade hon pussats god natt av föräldrar och syskon, men någon riktigt blöt kyss, allra minst med tungan, hade hon aldrig fått. Hon var inte helt säker på att hon skulle klara det här.
”Är ni säkra på det här nu?” undrade Carin och tittade på de vackra ansiktena i ringen. ”Tänk på det att ’Den som sig i leken ger, får leken tåla!’”
En antydan till tveksamhet syntes i flickornas blickar, mest hos Katrin och Anna. Men till slut nickade alla och leken kunde börja.
Med hjälp av en tärning skulle det avgöras vem som skulle börja. Om det blev en sexa skulle man slå om. Lotten föll på Sofie…
”Då ska du bestämma riktning först och främst” sa Carin. ”Ska du börja med att kyssa mig eller Anna?”
Sofie tvekade länge, men vågade inte vara så framfusig att hon kysste Hannas mamma som första person.
”Jag börjar med att kyssa Anna…” konstaterade hon tveksamt. Sen hände ingenting. Sofie visste inte vad hon skulle ta sig till. ’Kyssa en tjej!? Inte för att jag har något emot Anna, hon är ju söt och snäll och så…’ Snabbt vände sig Sofie mot sin mörka klasskompis och gav henne en puss som i princip missade hela munnen.
”Hallå där!” protesterade Hanna. ”En riktig kyss skulle det vara, på munnen!” Sofie blängde ilsket på Hanna, och sedan urskuldande på hennes mamma, som nickade och log uppmuntrande.
”Första varvet är alltid lite pinsamt och tveksamt” förklarade Carin. ”Se det hela som träning inför era framtida liv – det gjorde vi… Kom igen nu Sofie: släta av henne ordentligt!”
Alla skrattade lite spänt men förlösande åt Carins ordval. Sedan tog Sofie Annas huvud mellan sina händer, slöt ögonen och kysste den vackra indiskan mitt på munnen.
Ett jubel och applåder följde på den perfekt genomförda kyssen, och Sofie bockade sig teatraliskt mot de andra på mattan. Smaken av Annas mjuka fylliga läppar fanns fortfarande kvar på hennes egna, och hon kunde konstatera att ’Det där var ju inte så farligt’.
Nu var det Annas tur att kyssa Hanna. Denna kyss gick smidigare: de vände ansiktena mot varandra och med mjukt plutande läppar utbytte de en behaglig sensuell kyss. Nya applåder, och sen vände sig Hanna mot Katrin.
Katrin ryggade först instinktivt tillbaka när Hanna närmade sin mun hennes läppar. Därefter utbytte de en tveksam, men enligt reglerna helt korrekt kyss, som även den följdes av uppskattande applåder. Hanna strök den nu rödblossande flickan över armen.
”Det var väl inte så farligt…” Och sen, med en finurlig blick ”Vänta du till nästa varv!” Alla skrattade utom Katrin som insåg att härnäst var det hon som skulle kyssa Carin… Hannas mamma! Innerst inne kände hon sig fantastiskt lycklig över att ha hamnat mellan de två kvinnor hon ansåg vackrast i hela världen. Det som gjorde henne rädd var de känslor som dessa båda kvinnor väckte hos henne. De senaste två åren hade hon varit hemligt förälskad i sin klasskamrat, och det var delvis osäkerheten inför dessa känslor som gjort henne så blyg och avvisande mot andra människor, i synnerhet killar. Hon visste inte hur hon skulle reagera om, eller snarare när, dessa känslor skulle uppenbaras, för att inte tala om de andras reaktioner – och Hanna.
”Ta det bara lugnt och försiktigt” sa Carin. ”Låtsas att jag är Brad Pitt, eller nån annan snygging…”
Katrin log ’Om du bara visste…!’ Hon slöt ögonen, plutade lite med munnen och lät sina läppar komma i behaglig beröring med den mer än dubbelt så gamla kvinnan vid sin sida. Hon tänkte inte på någon annan än den hon just nu kysste…
Plötsligt började det höras harklingar och protester. Katrin bröt kyssen och såg sig oförstående omkring.
”Ta det lugnt Katrin!” manade Sofie med retsam min. ”Spara lite till senare…” Katrin förstod med ens att kyssen måste ha varit lite väl lång – hon hade helt tappat kontrollen på tid och rum. Rodnande gömde hon huvudet i händerna. Hon kände flera tröstande händer stryka henne över håret och ryggen.
”De andra har någonting att lära från dig, Katrin” försäkrade Carin, och gav flickan en lätt kram. Sedan viskade hon i Katrins öra: ”Är du säker på att du inte kysst någon förut?”
Katrin blev med ens stolt i sinnet. Hon log mot sin kysspartner och torkade de tårar som sakta hade börjat bana sig väg nerför kinden.
”Nu är det bara min tur att kyssa Sofie, sen har vi avslutat det första varvet.” konstaterade Carin när alla hade samlat sig. Sofies ögon tindrade av illa dold upphetsning när de sakta lutade sig mot varandra, och Carin bestämde sig för att ta en chansning. När deras läppar möttes väntade hon någon sekund innan hon för ett kort ögonblick lät sin tungspets glida in mellan flickans läppar.
Sofies ögon spärrades upp när hon kände den lena tungspetsen mot sin tandrad, och strax spärrade de övriga upp sina ögon när de förstod vad Carin hade gjort.
”Mamma!” förebrådde Hanna, men kände snarast ett sting av svartsjuka mot modern. Eller fascination. Det var första gången hon sett sin mamma kyssa någon annan än hennes pappa, och första gången hon sett modern utföra en tungkyss. Och dessutom på en tjej – hennes egen kompis!
”Hoppas inte du tog illa upp, Sofie, jag kunde bara inte låta bli att retas lite – som hämnd åt Katrin…” Hon blinkade mot sin passionerade kysserska.
”Så, då blir det fas två.” konstaterade Carin. ”Vi börjar väl med tre kyssar varav minst en ska vara på munnen. Nu är bara frågan vilket håll vi ska gå. Sofie?”
Sofie tvekade ett tag, men bestämde sig snart för att de skulle fortsätta åt samma håll de börjat. Turordningen var att först skulle den kyssande bestämma vart första kyssen skulle ske, och utföra den, därefter skulle den kyssta bestämma den andra kyssen och sist skulle den nyligen kyssta bestämma den tredje kyssen.
”Okeej… Jag börjar med att kyssa Anna på munnen igen…” sa Sofie och gjorde så. Denna gång blev kyssen riktig vid första försöket. Anna bestämde sen att Sofie skulle kyssa henne på ena kinden, varvid Sofie gav henne en riktigt blöt kyss precis under vänstra ögat, till allas jubel. Sen var det Carins tur att bestämma.
”Sofie, du ska kyssa Anna på halsen precis där nyckelbenet slutar…” Ett sus gick genom stugan, men strax hade Anna blottat ena sidan av halsen mot sin kysspartner. Sofie böjde sig fram, vek med handen undan blustyget vid halsen och pressade sina läppar mjukt, men förvånansvärt passionerat mot den inbjudande halsen.
Anna kände sig omtumlad efter Sofies heta kyssar. ’Det här var ju kul!’ tänkte hon i det att hon vände sig mot Hanna.
”Först kysser jag Hanna på munnen.” sa Anna och gav sin klasskompis en rejäl kyss mitt på munnen. Carin förvånade sig hur snabbt kyssarna fått riktigt god kvalitet. ’De är minsann inte buskablyga för varandra’. Det var Hannas tur att bestämma nästa kyss.
”Nu ska du kyssa mig på munnen igen – med tungan!” En ny flämtning bland de samlade i stugan, och efter en viss tvekan böjde sig Anna fram och kysste Hanna på läpparna, samtidigt som hon tveksamt lät tungspetsen leta sig in mellan läpparna. Hon kände Hannas tungspets mot sin egen och drog instinktivt bort huvudet från sin kompis. Det var den första tungkyssen hon hade gjort, och hon visste inte om hon hade gjort rätt, men Hannas leende och folkets jubel undanröjde hennes farhågor.
”Okej, Anna: kyss Hanna bakom örat!” ’Det var en lätt en’ tänkte Anna samtidigt som hon lyfte Hannas pageklippta hår och kysste henne ömt bakom ena örat.
Hanna i sin tur, kysste Katrin på munnen som första kyss, den här gången utan att den vackra blondinen ryggade tillbaka det minsta. Snarare såg Katrin lite besviken ut efter första kyssen.
”Jag vill också ha en tungkyss!” Och utan att tveka levererade Hanna en sådan, till allas stora glädje. Stämningen var nu otroligt uppsluppen i den lilla stugan. Nästan passionerad.
Anna levererade kvällens första överraskning när hon sa:
”Som tredje kyss ska Hanna tungkyssa Katrin – i naveln!”
”Näe!” protesterade Katrin. ”Får hon verkligen det?!” Hon tittade vädjande på Carin, men hon fick bara en nick till svar.
”Det är bara att dra upp tröjan så att naveln blottas” sa hon. Katrin protesterade en gång till men gav till slut med sig, och drog först upp den stickade polotröjan och därefter det linne som var nedstoppat i tightsen.
”Det är kanske bäst att du lägger dig ner i cirkeln, så blir det lättare för Hanna och dessutom ser vi andra bättre att det blir rätt gjort!”
Nya protester, men de övriga tjejerna tog tag i Katrin och drog ner henne på rygg på golvet i cirkelns mitt. Katrin fattade om de båda tygstyckena och drog upp dem mot bröstkorgens nederkant. Den vita vackert rundade magen låg nu blottad för allas betraktande ögon, upplyst av stearinljusflammor från alla håll. Och dessutom för Hannas läppar…
Hanna hukade sig på golvet intill sin vän. Med handen på magen spände hon huden lite med en lätt smekning.
”Är ni beredda?” frågade hon och fick bifall. ”Är du beredd, Katrin?” undrade hon sen men Katrin låg blickstilla på golvet med hopknipna ögon och andades tungt, så att naveln och bröstkorgen hävde sig. Sakta böjde sig Hanna fram, och Katrin kunde känna pagefrisyren stryka mot hennes nakna mage innan läpparna obönhörligt nådde sitt mål och Hanna gav henne en markerad kyss, mitt över hålet. Strax följdes läpparna av en tunga som sakta snirklade sig ner i den lilla gropen. ’Det smakar salt…’ konstaterade Hanna för sig själv innan hon reste sig upp och satte sig på sin plats i ringen.
Katrin låg kvar i några sekunder, utan att röra sig. Känslorna var så många och så heta att hon inte vågade röra på sig, eller säga något. Till slut tog hon mod till sig och återvände med nerslagen blick till sin plats mellan mor och dotter.
”A a ah!” sa Anna förmanande. ”Var inte en av reglerna att en blottad kroppsdel inte fick återtäckas? Det där entro… nånting.”
”Entropi” sa Carin, ”just det. Katrin måste se till att hennes mage är blottad resten av leken. Och för övrigt, Anna, din hals ska också vara blottad!” Hon pekade uppmanande mot Annas blus som effektivt dolde hennes nyligen kyssta hals. Med skamsen blick knäppte Anna upp ett par knappar i den mörkblå blusen och drog isär kragen så att nyckelbenen väl syntes.
”Bra så?” log flickan och rättade teatraliskt till kragsnibbarna.
”Utmärkt!” bekräftade Carin .
Hon tittade nu åter på Katrin som hade stort besvär med att hålla upp de båda plaggen så att naveln syntes. ”Hur går det?”
”Den bara glider ner igen hela tiden!” suckade den blonda flickan.
”Får jag föreslå att du tar av dig tröjan, du har ju linnet under eller hur?” Katrin protesterade först men insåg att skulle reglerna följas så var det det enda som kunde göras. Dessutom hade det blivit så varmt i den lilla stugan att hon ändå behövde ta av den. Med tveksamma rörelser drog hon den stickade tröjan över huvudet och satt så med kvällens första avtagna klädesplagg i handen. Det ljusblå linnet var av modell flimsigare, med tunna axelband och bred spets längst upp över bysten. Den kraftiga sport-bh:n under linnet stack fram både här och där, och en rejäl klyfta bildades i dess ovandel. Med en enkel knut i sidan fick hon slutligen fason på det tunna plagget och kände sig mer än redo att överta kyssandet.
Carin tittade förundrat på den vackra blondinen vid hennes sida. Trots de dubbla tygen över den enorma bysten kunde hon skymta två alltmer styvnande bröstvårtor genom plaggen. ’Dem vill jag se innan kvällen är slut’ bestämde hon tyst medan de väntade på vart Katrin skulle kyssa henne först.
”Det var roligt med tungkyssar!” log flickan och utan att tveka tog hon Carins huvud i sina händer och gav henne en långt ifrån perfekt men väl så passionerad tungkyss mitt på munnen.
”Den där får du allt öva på!” sa Carin och pekade leende på sina nykyssta läppar, som åter igen täcktes av Katrins. Den här gången gick det bättre… Carin kunde inte låta bli att pressa sig lite mer än nödvändigt mot de enorma brösten, i förhoppning om att känna de hårdnande vårtorna.
”Är du avundsjuk?” frågade Katrin när kyssen bröts.
”Va?”
Katrin tog till allas förvåning ett grabbatag från båda sidorna om sin byst och pressade lekfullt de båda brösten mot varandra. ”Du försökte ju pressa dig mot dem!”
Nu var det Carins tur att rodna, de andras tur att skratta och Hannas att bli generat förvånad över sin moder.
”Hanna?” undrade Sofie efter ett tag. ”Hur ska Katrin kyssa din mamma härnäst?” Hanna funderade länge på vad hon skulle säga. Hon kände att hon ville testa gränserna för spelet, och sin moder. Skulle hon våga vara fräck, utan att genera Katrin ännu mer? Hon tittade på Carin som log uppmuntrande, men alltmer oroligt åt sin dotter. ’Det får bära eller brista!’
”Det var spännande att kyssa i naveln…”
Först var det ingen som reagerade, men sen drog alla efter andan, när de märkte vad som höll på att ske.
”Då måste du ta av dig KLÄNNINGEN!” utbrast Anna chockat.
Det prekära med hela den uppkomna situationen var att Carins klänning var i princip det enda plagg hon hade på sig. Förutom ett par trosor och en spets-bh var den lätta blommiga sommarklänningen allt som täckte hennes brunbrända kropp.
”Ojdå, det var en rejäl utmaning!” skojade Carin. ’Vad har jag givit mig in på? Klä av mig inför min dotter och hennes kompisar, som värsta strippan…’ Hon tittade på de unga förvånansvärt förväntansfulla flickorna. Katrin stirrade nervöst på Carins spetsprydda klänningsfåll, som hade glidit högt upp på låren där hon satt på den mjuka mattan. Plötsligt började lårmusklerna spännas orytmiskt och hon väcktes ur trancen för att se hur Carin ställde sig upp på knä.
”’Den som sig i leken ger…’ var det visst nån som sa, tror jag…” sa Carin och med korslagda armar grep hon tag om klänningstyget och krängde det raskt över huvudet. Med ens stod hon med tyget i handen och lättsärade ben endast iförd vita spetstrosor och matchande bh. Flickorna drog ljudligt efter andan.
”Vad vacker du är!” sa Sofie, men rodnade knappt. De andra femtonåringarna instämde en efter en, så även Hanna. ”Hoppas jag har så fin kropp när jag blir 40…!” sa hon.
”Hörrödu! Sakta i backarna. Jag är faktiskt bara 37 än så länge…!”
”Det kan man absolut inte tro…” kom det från Katrin.
”Å, gulle dej!” Carin gick på knäna mot mitten av cirkeln, nynnandes en Cabaret-dänga, och skakade samtidigt försiktigt på sina lätt hängiga bröst genom spets-bh:n. De mörkare bröstvårtorna avtecknade sig svagt genom bh-tyget, liksom en mörk triangel framtill på trosan. Sen fattade hon position på alla fyra, svankade hastigt – och gav den fascinerade Katrin en snygg vy av sin spetsklädda rumpa, innan hon sjönk ner på mattan och rullade över på rygg, men benen ganska hårt sammanhållna.
”Jag trodde inte du skulle kunna förvåna mig, mamma, men du visar upp nya sidor av dig själv som jag aldrig vågat föreställa mig fanns…!” utbrast Hanna, märkbart imponerad av sin moders lilla uppvisning.
”Du är verkligen skitsnygg!” sa Anna. ”Och att du vågar! Det skulle jag aldrig kunna göra… sådär.”
Katrin hade redan börjat närma sig den utsträckta kvinnan, vars mage låg brunbränd och lockande framför henne. Utan att tveka böjde hon sig fram och lät tungspetsen göra ett fuktigt spår från alldeles nära resåren vid höften och upp in mot navelgropen. Den var inte lika djup som hennes egen, men tydligt markerad och nog så lockande. Tungspetsen följdes strax av ett par varma läppar, och Carin kunde inte undgå att undslippa sig en ljudlig flämtning av välbehag. Vid det laget var Katrins mun framme vid naveln och tungan letade sig i en spiralbåge snabbt ner i den lilla gropen. Munnen slöt sig om öppningen och hon gav den en ljudlig kyss, restes någon decimeter och dök sedan ner på naveln igen i ännu en blöt och girig kyss.
”Så, hörru! Nu räcker det…” sa Sofie.
”Ha-aah! Jag tror någon vill bli kysst!” sa Carin, och satte sig upp på armbågarna. Hon tittade ner på det blonda huvudet som svävade rufsigt ett par decimeter ovanför hennes mage. ”Om du är klar vill säga…?”
Katrin drog sig tillbaka, medan hon rättade till håret runt sitt mörkröda ansikte, och fick en uppmuntrande strykning över ryggen av Hanna. Hanna kände sig väldigt kluven kring hur den här kvällen artat sig: dels var hon både imponerad och lite skrämd av sin mammas dittills dolda talanger, dels bromsades hon i sin iver av vad hon skulle vilja göra av mammas blotta närvaro. Fast å andra sidan, om någon verkade ta kommandot här och nu så var det ju hennes mamma, hennes alltmer störtcoola mamma! Hon ville verkligen se vart detta barkade…
Carin vände sig från liggande till på knä och hasade över till Sofie och gav flickan en blöt kyss mitt på munnen, med tunga och allt.
”Ap ap ap! Man måste säga först!” rättade Hanna.
”Jag kysser Sofie på munnen!” konstaterade Carin med ett leende.
”Vi såg det!” sa Anna.
”Och nu” avbröt Sofie, ”ska Carin kyssa mig… i urringningen!”
Den lilla cirkeln av kvinnor tömdes snabbt på luft när alla samtidigt häpet drog efter andan. Vakuumet medförde även en komplett tystnad i stugan. Alla väntade på att någon annan skulle bryta tystnaden, och till slut …
”Carin, du ska kyssa mig i urringningen, sa jag.” Sofie knäppte sakta upp knapp efter knapp i sin blus och drog isär den så att hennes stora upp-pushade bröst blottades. De jämnbruna kloten svällde upp ur den vita bhn och lämnade endast en mycket smal glipa mellan dem. Bröstkorgen hävde sig tungt, droppar av svett lossnade och skapade små bäckar, som trevande försvann ner i dalen mellan brösten.
”Precis här…” Ett finger följde rännilarna ner i klyftan, vände upp igen och försvann in mellan Sofies läppar.
Carin, som stod kvar på alla fyra mitt i cirkeln, med ansiktet endast ett par decimeter från den hävande bysten, lyfte blicken och sökte Sofies glansiga ögon. En rörelse framåt fick alla att åter dra efter andan, och Carin att le åt den lätt tillbakaryggande Sofie.
”Jag bits inte!” flämtade hon. ”Jag vill bara smaka dina salta svettdroppar…” Sakta rörde hon sig åter framåt. Sofie kände Carins varma andetag allt närmare sin hud, och märkte hur hennes egna andetag skapade små tillrufsningar i kvinnans lugg. Doften från en kvinnlig parfym och nytvättat hår fyllde hennes näsborrar. Plötsligt höll hon andan och slöt ögonen när Carins kinder för första gången kom i kontakt med hennes bröst.
Carin fick pressa sig in i det trånga mellanrummet mellan de hoptryckta brösten för att komma åt huden däremellan. Vid varje inandning kände hon doften av söt billig parfym, svett och hormoner avdunsta från den unga flickan. Retfullt stannade hon upp endast någon centimeter från sitt mål. Sedan sträckte hon ut sin tungspets och lät den försiktigt göra ’first contact’. Smaken var omedelbar av salt och värme. Strax därpå anslöt sig hennes läppar till den varma salta huden, som med en tung suck släppte efter den inhållna andan. Bröstkorgen hävde sig som efter ett sprinterlopp. Läpparna mot urringningen släppte inte taget. Sofies hand om Carins nacke hade förhindrat det om de försökt.
Carin spred en snabb serie kyssar mellan och en bit upp på de svällande brösten. Till slut lät hon sin tunga vandra upp ur urringningen och följde en svettlinje till Sofies halsgrop. Handen om hennes nacke föll sakta tillbaka och hon satte sig åter på knä mitt i cirkeln.
Tystnaden var åter närmast total. Hade någon i rummet inte haft blodet dunkande i tinningarna hade hon märkt att regndroppar inte längre smattrade mot rutorna. Under de senaste tio minuterna hade regnet gradvis avtagit. De effektivt nerblötta baddräkterna på nylonlinan mellan altanen och den stora björken skulle nu få en chans att torka till morgondagens första dopp. En uggla hoade från andra sidan sjön, ikapp med en skällande hjortbock, vilket var vad som krävdes för att bryta den spända tystnaden i stugan.
”Du ska kyssa mig en gång till…” Sofie flämtade fram sin begäran som i ett töcken av känslor och flammande upphetsning. Den sexuella spänningen var inte bara antydd utan nu rejält påtaglig i cirkeln på stuggolvet. Med blicken mot Anna bredvid Sofie och i ögonvrån skymten av dottern Hanna, fick Carin bekräftelse på vad hon kände. ’Hur ska det här sluta?’ tänkte hon för sig själv. ’Jag vet vart jag vill ta dessa underbara tonåringar, men min egen dotter…’. Carin slöt ögonen för att samla sig, innan hon vände sig helt mot Katrin för att få den tredje kyssanvisningen. Blondinen satt med ena handen mellan sina lår och den andra instucken i halsen på det tunna linnet, omisskännligt smekande det ena bröstet.
”Katrin?”
Flickan slog upp sina ögon, blev medveten om de andra i rummet och vad hon gjorde med sig själv, men upphörde inte med sitt smekande. Istället log hon mot det vackra ansiktet mitt i cirkeln, slöt ögonen igen för några sekunder, innan hon viskade: ”Kyss henne på svanken…”
Ingen sade något, men Sofie vände sig knästående helt om och tog samtidigt av sig den uppknäppta blusen, och lät den falla till marken. Carin slet blicken från den njutande Katrin och såg i tur och ordning på de andra flickorna. Hanna stirrade på sin blonda kurviga väninnas förehavanden, märkbart exalterad hon med. Anna tittade inte så mycket på Katrin som hon såg på Carin, och hon vek inte undan med blicken när kvinnan mötte hennes nästan svarta rådjursögon. De gled istället långsamt upp och ner över Carins brunbrända spetsklädda kropp och stannade till än på brösten där vårtorna var synbart styvnade, än på det trostäckta skötet. Carin kände att hon rodnade av den unga flickans blickar, men blev samtidigt stolt av att bli beundrad på ett så ogenerat vis.
Slutligen var hon åter vänd mot sitt kyssobjekt. Sofie satt och väntade på den tredje kyssen, med skräckblandad iver. Plötsligt kände hon en mjuk och varm hand mot ryggen som försiktigt pressade henne framåt. Sofie blev tvungen att sätta sig på hälarna och ta stöd med händerna på knäna för att inte förlora balansen och trilla framåt. Handen på ryggen gled nu sakta neråt och stannade vid hennes byxlinning.
”Du måste nog knäppa upp byxorna lite, annars kommer jag inte åt att kyssa din svank, Sofie…”
Mekaniskt lät hon fingrarna hitta knappen i midjan, knäppa upp den och dra ner blixtlåset. Carins hand tog tag i linningen på Sofies jeans och drog ner dem några centimeter, tillräckligt för att blotta det översta av flickans svarta stringtrosor. Huden på alla sidor av den svarta tygbiten som höll samman de tre smala banden på trosan var jämnbrun, utan märkbara nyanser. ’Hon solar i string… eller naken…’
Carin märkte med ens hur de andra tjejerna hade makat på sig för att bättre se vad som var på väg att ske. Hon lät sin hand sakta vandra över det nyblottade hudpartiet, och drog ut och släppte den svarta trekanten så att den klatschade mot Sofies skinn.
”Å, förlåt mig, gumman. Jag menade inte att det skulle göra ont. Vänta så ska jag kyssa bort det onda…” Carin böjde sig sakta framåt, och följdes av tre nyfikna flickor. Hanna hade lagt ena handen på sin mors axel för att inte förlora balansen när hon lutade sig för att kunna se bättre. Anna hukade vid hennes sida med uppspärrade ögon och ett förväntansfullt leende på läpparna, ovetande om att hennes sittställning nu gav nästan fri insyn i den uppknäppta blusen till de små bh-lösa brösten. Katrin låg och tryckte sig ganska ogenerat mot Carins högra lår och stödde sig på armbågen för att kunna se över knäets rundning. Carin stannade upp för en sekund.
”Ser alla bra nu?” frågade hon lite retsamt. Tre långsamt nickande huvuden och ett dovt ”A-aa…” uppfattade aldrig det retsamma utan väntade ihärdigt på Sofies tredje kyss.
Med händerna vilande på Sofies höfter lutade sig så Carin de sista decimetrarna och placerade en kyss mittemellan de små skrattgroparna som prydde var sin sida om svanken. Hakan gneds lätt mot den trekantiga tygbiten i hennes trosor när läpparna slöts om den varma huden och sög in den i munhålans vakuum. Med ett ljudligt smack släppte de så taget och Carin satte sig upp igen, omgiven av fyra vackra unga flickor.
”Sådär, då var det dags för varv tre!”
Sensommarkväll
- Sensommarkväll – del 1
- Sensommarkväll – del 2
- Sensommarkväll – del 3
- Sensommarkväll – del 4
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.