Del 3 av 5 i serien Vinterkriget 1939-40
Het längtan i Arktisk kyla.
Kylan var de Finska pojkarna vana vid men inte Ukrainas krigare och kosacker med sommar utrustning när de kom direkt från erövringen av Polen, de hade strids vana men de Finska hade SISU.
Hemskheter. Läses på egen risk.
Martti fick uppdraget att bevaka ryssens aktiviteter vid Juntusranta så som Irma hade förutsett.
Striderna runt Suomussalmi hade börjat hårdna när Marttis grupper skidade in i ödemarkerna mellan Kiantajärvi och gränsen, vis av Irmas taktik att skida på nätterna då flyget inte kunde följa deras spår och ligga stilla på någon höjd för spaning på dagarna så gick färden raskt utan några sammanstötningar med ryssen, när de kom upp till Juntusranta så placerade han halva gruppen där för spaning och åkte med andra halvan till Kulmajärvi, sen sa han att han skulle röra sig mellan de två spaningsposterna på nätterna.
Passande nog så låg Irmas stuga ungefär mitt i spaningsområdet så redan andra natten skidade han dit men redan halvvägs i en nerförsbacke blev han på åkt bakifrån och dök med huvudet rätt ner i snödrivan, någon hoppade upp på ryggen slet av pälsmössan och drog i håret, Martti trodde att nu skulle ryssen skära av strupen för han men strax blev han lätt biten i örat och en ljuv stämma sa att han skulle värna sitt liv bättre om han ville se sina barn och barnbarn.
– Ohhh,, du härliga kvinna så du skrämde mig, har nästan pissat på mig och lider av hjärtklappning.
– Här ska apparaten användas till viktigare uppgifter så palla dig upp och skida efter i mitt spår så tar vi hand om klappningarna i bastun.
Irma stack som en blixt genom mörka skogen men snart var Martti tät efter för han hade färdigt spår och grym lust att få välta ner tösen i drivorna spetsad på hans hårda lem som trängde på svällande i byxan vid tanken på inträngning i Irmas varma hull, Irma hann in med god marginal och när Martti rusade in var hon redan naken i den uppvärmda bastun.
Han fick raskt hjälp med avklädningen och sen tog Irma kommandot över sin erövring.
– Nu får du göra som förra gången här i bastun när du slickade rent det du hade spillt för sen ska jag ta mig en skön ridtur på din ståtliga springare.
Irma lutade sig bak på laven och särade på benen så Martti kunde se springan börja öppna sig i de flämtande ljusens sken, raskt ner på knä och börja slicka och suga från de härliga små brösten ner via naveln medan hon stönade mer och mer intensivt och krökte på ryggen så han fick upp fittan för slickning och sugande tills Irma skrek högt, krampande med en dusch av sin kroppsvätska rakt i munnen på Martti som bara njöt och slickade vidare tills Irma slet i hans hår för att dra ner han på laven och lägga sig över så hon kunde massera hans stenhårda kuk mellan sina lår och styra den sakteliga mot den savande härligheten, nu jobbade Irmas kropp i retsam långsam takt med masserande av kuken samtidigt som hon kysstes intensivt och stönande av glädje och kåthet, när kuken kom in i det varma skötet så var de mycket nära för Martti men Irma anade att han var het som en förladdning till en rysskanon som snart skulle avlossa en salva i botten på hennes vulva, därför gjorde hon allt för att hålla han på gränsen, Martti jämrade sig av kåthet och ville stöta in hårt för att skjuta men Irma saktade in och höll still en stund så han fick be om nåd.
– Snälla älskade låt mig ge dig allt jag har för jag håller på att krevera!
Skrattande vicka hon till med ett par snabba rörelser så Marttis ögon gick i kors och sprutet nästan lyfte på Irma.
Spinnande som en katt låg Irma på Martti och njöt av att smeka på hans muskulösa kropp.
– Så skönt att du äntligen kom för och basta, se här finns en massa mat och dricka förutom min hungriga kropp som kommer att krama musten ur dig innan gryningen, jag har haft så svårt att låta bli överfalla dig på nätterna du legat i skogen med dina soldater.
– Hur vet du var jag varit de senaste nätterna?
– Vad tror du egentligen om mig, att jag sitter hemma med handarbete när du är oförsiktig i skogen och kan bli skjuten, jag har följt dig hela vägen till Suomussalmi och tillbaka hit, det var därför jag hoppade på dig när jag såg att du äntligen tänkte åka hit, de var bara den dan du samlade din grupp som jag tog en liten tur till Raattevägen och fick se att mitt meddelande hade kommit fram till rätt man för där kom en stor avdelning hårda Finska gossar och började stycka upp kolonnerna som var på väg mot Suomussalmi, så vem var översten som du lämnade informationen till?
– Herregud kvinna har du följt efter mig hela tiden?
– Nehej, jag hänger inte efter dig, jag låg oftast före och spanade in dig från höjderna eller från en hög gran, jag hade ju get dig en rutt som jag kunde ligga steget före dig och hålla koll så du inte hamna i något trubbel som du har för vana.
– Min sköna kvinna hur snabb är du om du han med att åka till Raattevägen på en dag!
– Ha,ha,ha jag åker dubbelt så snabbt som du och dina soldater för jag har inte en massa onödigt att släpa på och jag har mycket bättre skidor som farfar har gjort och tjärat.
– Men geväret hade du med!
– Den är bra att ha om du skulle behöva räddas om ni hade stött på ryssen, ni var faktiskt ganska nära en rysk gränsjägarpatrull strax innan Juntusranta, jag hade dom i siktet hela tiden om de skulle hört att ni åkte på andra sidan höjden som de rastade vid.
– Är du verklig eller en skyddsängel som jag fått efter mig. För du verkar vara överallt alltid före och vet allt som händer, jag är helt i ditt våld.
– Ja just nu så har jag full kontroll på dig och tänker att innan vi ska äta så ska jag smaka lite på dig!
Innan Martti han reagera så var Irmas läppar runt hans ollon och började bearbeta med retsamma sugande och slickande just på det känsliga stället vid strängen, resultatet uteblev inte, fröjden hårdnade direkt.
Martti kunde inte förstå att hon hade sånt grepp på hans sinne och kropp att den reste sig när hon så önskade men samtidigt var det så härligt att bli behandlad av henne, hur hon kunde röra sig som en skugga i skogarna för att skydda honom, bara tanken fick han att tåras av ömhet för sin ängel, och samtidigt hårdnade kuken i munnen på Irma som nu njöt hejdlöst av att ha en egen man som kunde tillfredsställa hennes så länge väntande behov, fast hon var ung så hade hon varit mogen som kvinna i flera år och haft sina fantasier om att hitta en jägare i skogen som hon kunde ta hand om, och nu hade hon en i munnen men skulle snart styras in i hennes bultande kön.
Att Martti hade slickat Irmas fitta hade varit så förbjudet skönt att han var salig men han hade aldrig hört att en flicka kunde suga på kuken och på ett sätt som fick han att jubla av glädje och stöna högt.
– Aj aj, gör det ont för stackars översergeanten, behöver den få komma till ro i min svalkande grotta?
– Ja snälla söta för in den även om jag tror att det är het som i en vulkan där inne men jag längtar så mycket att få komma in och krama dig länge och väl, det är all föda jag törstar efter.
– Om du kommer på bakifrån så kan jag börja ordna smörgåsarna och kaffet sa Irma och lutade sig över pallen med maten tryckande upp sin härliga rumpa mot Marttis svajande stång.
Den slank in lätt som en fjäder och Martti kunde börja knulla i ett skönt avslappnat tempo medan Irma langade upp smörgås på sin rygg och höll upp kaffemuggen bakom sig.
– Nu skulle Siilasvou, översten du fråga efter, veta vad hans spaningsgruppschef sysslar med, jag kunde faktiskt bli arkebuserad för desertering och feghet inför fienden när jag trycker har bakom ryggen på dig, dessutom är jag helt säker på att korven på brödet är Rysk medvurst och det betyder att jag även kan fällas för röveri.
Med en korvmacka i munnen och en kaffekopp i näven så ökade Martti takten tills Irmas krampande orgasm fick han att bita av brödet och släppa en sats till i Irmas heta inre, kaffet hade han inte spillt, så med efterdyningarna sprittande i kroppen drack han det goda kaffet och sa:
– Nu kan jag stå ut med krigsrätt och tukthus när jag fått känna på det yttersta njutningen av min sköna kvinna med god korvsmörgås och gott kaffe.
– Nu ska inte min man prata strunt, jag ger inte tillstånd för någon krigsrätt och fängelse för jag tänker behålla min man där han behövs mest och nu behövs han här hos och i mig.
Ja, det brukar bli som Irma säger det hade Martin redan lärt sig så han kände sig helt nöjd med den ordern och njöt av maten kaffet och den keligt kåta lo-katten som hade fångat hans hjärta helt och hållen.
Redan långt före gryningsljuset vaknade han av den numera välbekanta mjuka lilla handen som så enkelt reste upp hans stolthet, hon gjorde som hon ville och hon ville mycket, Martti fick en morgonritt som gjorde han helt salig när Irma efter en häftig ritt krampade och skvätte då det gick våldsamt även för han.
Vid frukosten i stugan så sa Irma att de behövde ge lite stöttning till den Finska gruppen Susi(varg) som anföll söderut från Kuusamo längs landsvägen, de hade stor övermakt mot sig och riskerade bli överkörda, de hade inga reserver och kunde inte räkna med någon hjälp före jul och efter skulle de inte finnas kvar om ryssen fick fram den avdelningen som samlades just nu i Juntusranta.
– Hur tänker du att vi ska kunna hjälpa dom, undrade Martti
– Vi tar med Emma(Irmas erövrade maskingevär) och din första grupp som spanar nära Juntusranta och åker snabbt förbi ryssen och lägger oss i bakhåll på ett bra ställe jag känner till, men nu får vi röra oss raskt om vi ska vinna den skidtävlingen att komma först dit.
– Då kommer jag med för ni lär behöva fler skyttar, sa farfar Henrik, och jag har sprängmedel så i kan spränga av vägen så de inte kommer fram med sina bilar.
Irma och Henrik åkte raka spåret till Muosalmi och förberedde med sprängladdningar i det smala näset mellan sjöarna, gjorde stridsställning på en lite höjd norr om sundet så de hade stora öppna ytor mot ryssarnas framryckning.
Martti hämtade sin grupp och skidade upp till en ås sydost om Muosalmi så de skulle kunna anfalla ryssarna i ryggen när de blev stoppade på näset.
Knappt hade Irma riggat upp Emma när bilarna kom i bra fart på vägen, de två första så tät efter varandra så de sprängdes bägge när de var på den korta bron som Henrik hade minerat och sprängde i rätt ögonblick, direkt när det small tog han upp sitt prickskyttegevär och började skjuta förarna på de följande fyra bilarna, en åkte ner i ån bredvid bron när föraren blev skjuten, två bilar gick ner i diket så det var bara en som stannade på vägen och soldaterna på den var oskadda men inte länge för Marttis grupp började beskjuta dom bakifrån med alla sina Suomi k-pistar samtidigt hade Irma börjat spela med Emma längs vägen på alla som hade klarat sig från sprängning och dikeskörning, Henrik sköt alla som hade en röd stjärna i mössan för de var befäl och politrucker, det blev en hemsk slakt på den lilla ytan utan något skydd för ryssarna, på bara 15 minuter hade hela kompaniet blivit utslagen bilarna sönderskjutna och största delen av soldaterna stupade eller sårade.
– Krig är grymt och det är hemskt att en liten tös som du ska behöva göra sådana grymheter, men nu är de gjort och vi får raska på hem innan deras skidpatruller kommer efter, sa farfar till Irma som var rätt chockad över den hemska synen på vägen, det var många plågade rop på hjälp och mycket smärtfyllt skrikande.
Irma kände sig spyfärdig men var tvungen att sätta fart på skidorna, det var inte tid till att bryta ihop här och nu.
Som överenskommet så Åkte Irma först med släden längs sjön mot öster och Marttis grupp hängde på och sist kom Henrik som sopade det lilla spår som vart på den hårda skaren på isen, de åkte rakt österut till en annan sjö men på den isen svängde de rakt söderut och sopade noga spåren och då den korta dagen började mörkna så försvann de in i skogarna nära gränsen.
När de åkte över landsvägen nära Juntusranta så lämnade Martti sin grupp där de legat tidigare och hängde efter Irma och Henrik, soldaterna hade inte varit nära Irma som hade alltid varit lite före så de hade inte kunnat se att det var en ung flicka som var den berömda maskingevärsskytten som de hade hört talas om tidigare och som de sett meja ner nästan ett helt kompani ryssar.
Irma och Martti skidade direkt till bastun som gumman redan hade värmt upp så for det blivit mörkt, när de klätt av sig och klättrat upp på laven så kröp Irma i Marttis famn och skakade av gråt för detta hade varit riktigt hemskt.
– Älskade Martti älska mig tills jag somnar för jag behöver känna din närhet även i mig.
Martti smekte hennes kropp från håret till fötterna och upp igen, slickade och sög brösten och hela vägen ner i skrevet tills han kände att hon slutade gråta och började gnyende trycka sig mot honom, när han försiktigt trängde sig in och långsamt ökade takten tills Irma krampade och sen stillnade, då var det han som hade tårar i ögonen av rörelse och kärlek för den fantastiska kvinnan som än en gång hade räddat finska liv men till priset av en slakt på dessa Ukrainska krigare som hamnat i detta kalla ödemark i sina sommaruniformer för att dö på julaftonen 1939.
—————————————————————————————————————–
Här får vi låta våra ödemarks krigare sova ut en stund tills Juldagen gryr.
Märks det att det finns intresserade läsare så är inte sagan slut än, och den kan bli grymmare ändå.
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.