KK en novell

”Pling.” Sanna kunde inte låta bli att snegla på mobilen, trots att hon stod och höll en föreläsning för studenterna. ”❤️ U” står det på skärmen. Hon blev varm inom sig när hon tänkte på Janne. Det var så likt honom att sända små meddelanden i tid och otid. Ibland även bilder, bilder som hon absolut inte ville skulle ses av någon annan.

Efter ett litet, nästan omärkligt uppehåll fortsatte hon med föreläsningen i externredovisning. Hon var glad att hon fått en tjänst vid universitetet i Kalmar efter sin doktorsavhandling om ekonomistyrning i offentliga projekt. Nu kunde hon andas ut och börja tänka på framtiden utan stressen att bli klar med sin avhandling. Det var på en AW hon hade träffat Janne, och de hade blivit ett par efter bara ett tre träffar. Sedan hade de flyttat ihop efter ytterligare två månader i en lägenhet i Oxhagen, bekvämt cykelavstånd från universitetet.

Sanna är trettiofem år, kortklippt ljust hår, gröna ögon och ett litet ärr i ena mungipan. Janne är snickare och jobbar på olika byggen. Han är lång och mörkhårig, ett lite pojkaktigt leende, speciellt när han ser på Sanna. Axlarna är breda och han är muskulös efter att ha jobbat med händer och kroppen sedan skoltiden. Många tjejer ser både en och två gånger på honom. Deras vänner hade alla sagt att de passade varandra, både till ålder och läggning. De skrattade ofta när de var tillsammans och spred en god stämning runt omkring sig.

Sanna fortsatte med föreläsningen och tog frågor på slutet. På väg tillbaka till sitt rum gick hon in på toaletten, krängde av sig lite kläder och tog en bild, som hon sände till Janne. Den skulle tända honom, det visste hon. Hon såg fram mot att komma hem till honom efter jobbet. De hade ett bra liv, hade hittat saker att göra tillsammans, och det intima fungerade, men ibland gick hennes tankar till en annan man, som hon hade umgåtts med lite från och till. Janne hade svårt att tillfredsställa henne. Även om han var stor och muskulös, var han liten för övrigt. Bredvid sängen hade hon en skönt formad leksak, lite guldfärgad, som hon använde, och det var då tankarna kom.

Janne slutade alltid tidigare än Sanna, och hade ofta maten färdig när hon kom hem runt sex. Ibland passade hon på att göra olika ärenden på vägen hem. Den här dagen ville hon hitta en ny topp, som hon kunde ha när de skulle gå bort i helgen.

”Herregud det är ju Sixten!” tänkte Sanna när hon såg mannen inne i butiken. Hon blev samtidigt helt varm inom sig, han såg ut som vanligt fast det var snart ett år sedan de senast hade träffats.

”Men… hej, vad roligt,” Sixtens ögon vidgades och hans ansikte sprack ut i ett stort leende när han såg henne.

”Sixten, hej, long time no see.” Sanna slog ut med armarna och fångade in honom i en kram. De höll om varandra längre än normalt. Ingen ville riktigt släppa den andre. Till slut särade de på sig, och bara såg in i varandras ögonen. Tysta, bara tog in stunden.

Sixten var tunnhårig, men hade klippt ner håret till bara någon millimeter. Han var en bra bit över 70, vältränad efter många besök på gymmet. Överkroppen var muskulös liksom benen efter många timmar på cykeln. Liten gubbmage, men knappt så det märktes. Nu var det hans intensivt blå ögon som betraktade henne, de hon fallit för en gång. Minnet av deras möten gjorde att allt bubblade upp inom henne igen.

”Vad roligt, men…” sa de samtidigt, avbröt sig och började skratta.

”Helt galet, var har du varit?” Sannas huvudet var lätt lutat åt vänster och blicken snett uppåt, hon var bara 165 centimeter mot hans 175.

”Hemma, men nu är jag här en vecka. Kom in till stan för ett par nya jeans. Och du? Länge sedan, hur har du det?” Sixten bodde i Stockholm men hade ett ställe utanför Kalmar, som han besökte då och då.

”Bra, jag har det bra. Jobbar och är liksom sambo nu. Du?”

”Fortfarande gift, men du vet hur det är. Mer kompis och trevligt men saknar, ja du vet…”

”Mmm, jag minns… minns mycket. Oh My God, visst minns jag, och har tänkt på dig.” Sanna rodnade, när hon tänkte på deras möten och hur han var då. ”Undrar om han fortfarande har det?” tanken fladdrade förbi i hennes huvud.

”Jag med, tänkt på dig alltså. Faktiskt längtat, men det har inte varit lätt. Härligt att se dig…” Sixten såg osäker ut, som han tänkte ”vill hon fortfarande, vill han?”

”Har du hittat något? Blå jeans?”

”Mmm. Kanske de här?” sa han och höll upp ett par.

”Prova dem, ser fina ut”.

Sixten tog jeansen och gick mot ett provrum. Sanna följde efter, stod utanför, såg när han tog av sig och sedan drog på de nya, som satt perfekt. Han snurrade runt så hon kunde se.

Sanna undrade inom sig vad som var på väg att hända. Ville hon träffa honom? Bjuda hem honom? Vad skulle Janne säga.

Det var trots allt ett tag sedan de hade setts och umgåtts. Sanna hade berättat för Janne om sitt och Sixtens förhållande, men att det var ett tag sedan de hade träffats. Hon hade varit lite drygt trettio och fallit för både hans ögon och ålder och … ja det han hade. Han hade varit spännande, inte alls som alla andra män hon träffat. De hade inlett ett förhållande, eller mer ett ömsesidigt behov. Till och från, vänner med fördelar.

Allt blev lite dimmigt i hennes huvud.

***

”De blir bra, du är snygg i dom,” sa hon. Han krängde av sig de nya. De satt tight, så tight att hans boxers drogs ner. ”Oh My God, du är stor…” Sanna satte handen för munnen samtidigt som hennes ögon var fixerade.

”Tack, men är väl som vanligt.” Han såg generad ut.

Sixten fick på sig sina gamla jeans och gick ut för att betala de nya. Sanna stod och vägde på fötterna, flackade med blicken, skakade på huvudet. När Sixten var klar, gick hon fram till honom. Tog tag i hans axel, vände honom mot sig.

”Följ med hem, Janne, min sambo, är nog hemma, men kom med och ät en bit. Vill höra allt om dig…”

”Är det bra? Jättegärna. Vill höra om dig med.”

När de kom hem till Sanna möttes de av Janne. Han såg på Sixten sedan på Sanna.

”Hej Janne, det här är Sixten. Du vet som jag berättat om.”

”Hej, jo Sanna har berättat. Trodde att du försvunnit ur hennes liv. Vad, hur, ehh?” Janne såg osäker ut.

”Jag har bjudit in Sixten på lite mat. Hoppas det är OK med dig. Så roligt att se honom igen.”

Janne sa att maten var i stort sett klar, kanske tjugo minuter kvar. Han trodde nog det skulle räcka för Sixten också. Sanna föreslog att han skulle slå sig ner i soffan, hon behövde bara byta om lite. Janne gick ut i köket och fortsatte förberedelserna.

 

 

Sanna undrade vad som skulle hända, pirret i kroppen ville inte gå över, snarare tvärt om. Hon gick in i sovrummet, och tog av sig alla kläder och tog på en kroppsstrumpa. Den satt åt på alla ställen och framhävde hennes former. En snabb blick i spegeln, hon puffade till brösten lite och gick in i vardagsrummet.

Sixten satt i soffan, Janne i fåtöljen mitt emot.

”Sanna har berättat om er, och hur hon var lockad av en äldre man.” Sanna hörde Jannes trevande ord när hon kom in vardagsrummet.

”Ja, och jag av en ung tjej. Vi träffades ju bara då och då, hann aldrig tröttna på varandra, i alla fall inte jag. Sedan blev det inte av att vi sågs.”

”Jaha, och nu har ni råkat på varandra…?”

”En ren slump, jag skulle köpa ett par byxor och då stod hon bara där.”

”Hur är det? Ni ser ut som två matadorer, färdiga att bekämpa en tjur. Nä, det var en dålig liknelse. Men Janne, du ska veta att jag älskar dig, vad som än händer. Sixten? Jag är jätteglad att få se honom igen.” Sanna satte sig bredvid Sixten, la en hand på hans lår och såg på honom med ett leende. Sedan vände hon sig mot Janne.

”Och jag vill… Jag vill nog…” hon kom inte längre, handen på Sixtens lår rörde sig, smekte honom och hon kröp närmare honom.

Att kyssas var något Sanna inte gjorde. Hon hade sagt att det var något hon ville spara till den dag hon verkligen visste att hon träffat den RÄTTA. På något sätt hade hon ändå kysst Sixten. Det hade skett precis när hon hade ridit honom och en otrolig orgasm, en på tusen. Han hade böjt henne ner och kysste henne i det ögonblicket.

Sanna vinklade sitt ansikte mot Sixten som lite tveksamt placerade sina läppar mot hennes. Först bara i en puss. Efter två små pussar fastnade läpparna och de kysste varandra djupt, och mitt framför Janne, som bara kunde sitta och se på. Efter en lång stund bröt de kyssen och såg på varandra. Just då fanns bara de två, Janne var glömd. Sanna tryckte sig mot Sixten, lät handen på låret arbeta sig uppåt, och kände hur hon kom åt något mjukt, men samtidigt hårt. Samtidigt kände hon hur Sixtens ena hand smekte hennes kind och han la näsan i hennes hår och andades in.

”Du luktar Sanna, samma schampo, så underbart,” mumlade han i hennes öra. Hennes hand blev lite intensivare, smekte hans utbuktning, kände hur den blev större, hårdare.

”Mmm, det var förrätten. Nu är nog maten klar.” Med ett ryck tog hon bort handen, reste sig upp och gick ut i köket. Efter en stund ropade hon att de skulle komma. Hon såg på de två männen, bägge verkade gå lite stelt.

Sanna höll i gång samtalet under middagen, männen gjorde sitt bästa, men verkade disträ. Sanna såg på dem, alla verkade undra hur den här kvällen skulle sluta. När de ätit upp och var klara, lutade sig Sanna fram, såg först på Janne och sedan på Sixten, och så tillbaka till Janne.

”Janne, som jag sa tidigare, vill jag att du ska veta att det är dig jag älskar. Men i kväll, behöver jag Sixten. Det har inget med känslor att göra, bara ett mycket djupare liggande behov. Kan nog inte förklara det på något annat sätt. Vill du vara med Janne, får du vara tyst och helt passiv, inte röra mig eller Sixten, om du inte blir ombedd. Men jag förstår om du inte vill vara med, göra något annat. I morgon är jag din igen.”

Sanna reste sig upp, gick in till vardagsrummet igen, lämnade bara allt på bordet. Sixten följde efter och de satte sig i soffan. Janne började ta hand om disken, de kunde höra hur han stökade i köket.

”Kyss mig nu, Sixten. Kyss mig ordentligt.” Sanna hade krupit upp mot honom och höll upp sitt ansikte. Sixten kysste henne. Hennes tunga letade sig in i hans mun, hittade hans. Hennes händer smekte hans bringa, kände på hans muskler samtidigt som kyssen blev alltmer intensiv.

Till slut bröt Sixten kyssen och lutade ansiktet mot hennes hår, kysste hennes öron och ögon. Vidare ner mot nacken och sidan på halsen. Sannas händer knäppte upp hans skjorta, och smekte hans bringa, lekte lite med håret där och knådade lätt en av hans bröstvårtor. Sixten undslapp sig en suck av njutning.

Sanna drog upp skjortan från byxorna och tog av honom den, fumlade med bältet och knapparna till jeansen. Grävde in händerna i öppningen och kände hur hård han blivit. Sakta smekte hon honom, märkte hur blodet pulserade rytmiskt. Hon sjönk ner på knä framför honom. Tog tag i byxorna och drog av dem tillsammans med hans boxershorts. Bara strumporna var kvar. De fick göra sällskap med resten av hans kläder på golvet.

Hon stod kvar på knä framför honom, såg på hans nakna kropp. Håret på bröstet, de håriga armarna och benen. Allt kändes så bekant och samtidigt så spännande. Hon lutade sig fram över honom, drog in hans kroppslukt. Han hade inte hunnit duscha, men doften var som ett afrodisiakum för henne. Hon höll näsan intill hans lår, kände hur hans hårdhet vilade mot pannan. Hon lyfte upp ansiktet, betraktade den. Den var både skrämmande och vacker, ådrig och stor. Hon tog tag om den, drog bak huden, blottade toppen, som såg ut som ett plommon. Stort och lite mjukt men samtidigt stenhårt inuti, som att det hade en kärna, precis som plommonet. Hon såg hur det hade sipprat ut en liten droppe, den glänste i ljuset från fönstret, där solen höll på att gå ner.

Det var lockande, hon ville smaka, och sträckte ut tungan, fångade den lilla droppen och lät den följa med in i munnen. Hon öppnade munnen mer, lät ollonet glida in mellan läpparna och förbi tänderna. Doften och smaken av salt, han hade inte hunnit tvätta sig. Hade det varit Janne, hade hon bett honom gå ut och tvätta sig, nu bidrog det bara till att hon blev ännu våtare.

Sanna ställde sig upp, tog ett steg bakåt och betraktade Sixten. Minnena från hur de hade älskat, ibland hela nätter för genom hennes huvud. Hur de hade rullat runt i sängen, hur de hade sporrat varandra, provat nya sätt att tillfredsställa den andre. Hon kände hur en liten droppe rann nerför hennes ena lår. Nu ville hon åter känna hans armar runt henne, hur de förenades och blev en, hur de utforskade varenda vrå på varandras kroppar. Hon tog hans hand och drog med honom in i sovrummet. Sängen var som de hade lämnat den på morgonen, ingen av dem brydde sig.

”Du ville alltid klä av mig. Gör det nu,” sa hon och Sixten tog tag i hennes kroppsstrumpa och drog upp den över hennes huvud. Nu var hon lika naken som han, och sjönk in i hans famn. Hon kände hans kropp mot sin, hon pressade sina bröst mot hans håriga bringa, ville känna hur håret skrubbade mot hennes bröstvårtor, som var stora och hårda. Hon gnuggade höfterna mot hans hårdhet, ville få den att vila mellan hennes ben, trots att hon var lite kortare än han.

Han la ner henne på sängen med benen utanför, särade på dem och la huvudet i hennes sköte. Hon hörde hur han andas in hennes doft. Hon var ordentligt blöt, ville att han skulle ta tungan och slicka i sig av hennes safter, hon ville känna tungan mot sina läppar, känna hur den särade på dem och slickade i sig av det som rann ur henne. Hon tog tag om hans huvud, pressade ner det mot sig. Han följde med och sträckte ut tungan, som började bearbeta hennes öppning, trängde sig in och upp mot hennes värkande, längtande knapp. Hon smekte sina bröst, nöp lite försiktigt i den ena bröstvårtan.

I ögonvrån såg hon hur Janne stod i dörren och såg på dem. Han verkade både vilja se och inte se. Åsynen av honom fick det att välla fram en våg av saft från hennes inre, saft som Sixten skickade i sig. Hela situationen gjorde henne kåtare än hon varit sedan förra gången de hade träffats. Med Sixtens tunga som bearbetade henne och Janne som stillatigande smygtittade blev hon helt besatt. Nu ville hon ha honom inne i sig, nu ville hon att han skulle fylla hennes väntande, längtande hål. Känna hur han sakta töjde ut henne, så som hon länge längtat efter. Hon tog tag i honom, drog honom upp för sin kropp, rullade runt med honom, kom ovanpå och riktade in honom i sig.

En ljuv musik i henne, det blev blått och sedan skirt grönt, så blått igen, vartefter han kom längre in. Det fanns inte en nervtråd som var oberörd, alla hjälptes åt att ge henne den där lyckliga känslan att vara ett med honom, att bli fylld, kroppsligt och andligen. Hon blundade och det var som ett fyrverkeri i hennes huvud, färger och ljus som uppstod, dog bort och kom tillbaka i nya konstellationer. Någonstans hörde hon hur hon skrek ut, gnydde och skrattade om vartannat. Hon var lycklig, fylld av lycka och den obeskrivliga fulländning som han gav henne.

Hon böjde sig ner och kysste honom, ville äta upp honom, helt utan tanke på något bordsskick, smaka, nafsa, kyssa, knulla, bit för bit. Hon var helt i en annan värld, en värld hon hade upplevt så många gånger tidigare, som varit försvunnen och nu, äntligen, blivit återfunnen.

Han kastade ner henne på mage, hon putade ut med rumpan och han tog henne i besittning med ett djuriskt läte. Fyrverkeriet i henne exploderade allt på en gång när han med kraft tryckte sig in i henne, så långt in det var möjligt. Hon skrek till när luften pressades ur henne, gnydde av glädje i takt med hans långa drag, ena stunden helt inne, sedan nästan ute, för att en knapp sekund senare vara helt inne igen.

De rullade runt, bytte ställningar, testade och provade, njöt och klöste, sög och smackade, ljudet av när deras kroppar möttes blandades med deras skrik, stön, gny och olika ord som pressades fram i extasens virvlar. Till slut, hamnade Sixten under och Sanna ovanpå. Hon var koncentrerad, ett sammanbitet uttryck i ansiktet när hon rörde sig ovanpå honom. Hon såg hur Janne stod i dörröppningen, oförmögen att göra något, men synen sporrade henne. Hon stannade upp i rörelsen, för att sedan snabbt röra sig igen, upp och ner i ett rasande tempo. Hon stelnade till, såg ut som hon fastnat i en rörelse för att i nästa sekund kasta sig fram, skrika till och falla ihop ovanpå Sixten. Hon sökte hans mun, låg stilla och bara kysstes. Svetten rann på dem båda två.

Sanna slet sig loss, kände hur han fortfarande var inne i henne och hon började gråta. Tårarna rann nerför hennes kinder. Tårar av lycka, tårar av tillfredsställelse.

”Hur vill du, Sixten?” mumlar hon lite lågt. Funderar en liten stund medan hon kysser honom igen. ”Vill du att Janne suger av dig? Det skulle jag vilja se.”

En dörr som slog igen. Janne var borta, stod inte kvar. En våg av skam och rädsla. ”Han får inte lämna mig!” tanken får henne att börja skrika.

”Janne, Janne, stanna, stanna!”

***

”Vakna Sanna, vakna, det är bara en dröm, älskling.” Sakta började Sanna vakna, insåg att allt bara hade varit en dröm. Men så verklig samtidigt som detaljerna bleknade bort fanns känslan kvar. Känslan av att ha fått uppleva Sixten igen. Tillfredsställelsen i drömmen blev till en längtan.

”Åh Janne, jag hade en både fantastisk och hemsk dröm. Drömde att du lämnade mig, smällde igen dörren och lämnade mig.”

”Sanna jag lämnar dig aldrig. Oavsett vad som händer finns jag här för dig, det vet du.”

”Lova mig det, Janne, lova mig.”

Janne lovade att han alltid skulle finnas där för henne, oavsett vad som händer. De låg och höll om varandra en stund, tills Janne var tvungen att gå upp för att börja dagen.

”Jag gör frukost åt dig, sedan går jag och lägger mig en stund igen. Jag behöver inte vara på jobbet förrän klockan tio.” Sanna gick ut i köket kokade ett par ägg och satte fram frukosten. De sätter sig och äter.

”Jag glömde berätta att jag råkade träffa Sixten i går i köpcentret. Jag har bjudit honom på middag i kväll. Hoppas det är okej för dig.”

”Älskling, det är okej. Vad vill du bjuda på? Jag kan göra en kycklinggryta.”

Sanna tyckte det lät utmärkt. Sixten skulle komma vid sex.

”Åh, det var magiskt att se honom igen, jag ser fram mot att ha honom här. Jag har faktiskt saknat honom. Du vet att jag älskar dig, men han är något speciellt för mig. Lova att inte bli arg om jag gör något dumt. Lova mig det.”

Janne lovar återigen att inte bli arg, men han ser alltmer obekväm ut.

”Kanske har jag något för mig i kväll, går ut ett tag…” säger han.

När Janne gått till jobbet, gick Sanna tillbaka till sängen och tog fram sin guldglänsande kompis. Hon behövde den mer än någonsin. Tanken på Sixten fanns hela tiden, och som vanligt tog det lång tid innan hon lyckades tillfredsställa sitt uppdämda behov.

När hon steg upp sände hon ”❤️ U” till Janne, men hon fick inget svar.