Sagor för barn som är vuxna nu – Syndiga Ella och Ass-kungen

Det här är del 10 av 10 i Sagor för barn som är vuxna nu

Visst saknar man när mamma och pappa läste sagor för en som barn? Men de gamla folksagorna av bröderna Grimm och ”Gåsmor” var ju ursprungligen mer barnförbjudna. Både grymmare och sexigare. Så är det inte dags för några modernarnare versioner i den gamla andan? Dags för Sagor för barn som är vuxna nu.

Hur var det egentligen med Askungen?

____________________________

 

Det var en gång en ung flicka som hette Ella. Hon bodde på en stor herrgård med sin styvmor och sina två styvsystrar. Men hon levde ingalunda något lyxigt herrgårdsliv. I stället fick hon hela dagarna slava i hushållet. För styvmodern var elak och styvsystrarna var ännu värre. Så fast herrgården varit hennes nu döda föräldrars, och egentligen borde ha tillhört henne själv, blev hon nu tvingad att städa och tvätta och diska och passa upp dagarna i ända.

Hon fick knappt någon tid över för sig själv. Men när hon fick det, då gjorde hon det mesta av stunden. Då kunde hon inte låta bli att tillfredsställa sig själv på alla de sätt och vis. Hon älskade att smeka sig, både på brösten och mellan benen. Men att smeka sitt bakre hål, det gav henne alltid den största tillfredsställelsen. Hon var helt enkelt en väldigt syndig flicka. Och eftersom hon ganska ofta blev påkommen, så kallades hon helt enkelt för ”Syndiga Ella”.

 

Ju mindre tid Syndiga Ella hade för sig själv, desto mer sällan fick hon sin tillfredsställelse. Så hon blev helt enkelt tvungen att bli mera uppfinningsrik. Därför såg hon nu för tiden alltid till att ha någon leksak instoppad i musen eller i analen. Eller varför inte båda? Och hon hade samlat på sig ett digert förråd. Men det hade naturligtvis hennes retsamma systrar luskat ut. Och så fort de kom på henne med något otillbörligt i hennes håligheter, skvallrade de naturligtvis för styvmodern, och den syndiga Ella straffades med ännu mer sysslor.

 

En dag kom ett besked som gjorde alla både glada och upphetsade. Kungen skulle ställa till med en stor maskeradbal, och familjen hade fått en inbjudan. Strängt taget gällde ju inbjudan också Ella, eftersom hon var av minst lika nobel börd som sin styvfamilj. Ja egentligen ännu mer nobel, eftersom styvmodern var en uppkomling som gift sig till sin ställning, en ställning som hon så nesligen hela tiden försökte beröva Ella. Så också nu.

Inte skulle Ella tro att hon fick gå på balen inte. Det kom inte på fråga. Hon hade ju ett hus att sköta. Och vad skulle hon ta på sig? Nej vet någon vad?

Och styvmodern hade naturligtvis rätt. Redan när fadern dog hade Ella fråntagits alla sina fina kläder, och gick nu bara omkring i lumpor. Och även om hon hade haft kvar någon klänning, var den nu för länge sedan urvuxen. Hon hade varit en liten flicka när hon blev föräldralös, och nu var hon en ung kvinna. Med former dessutom.

För att riktigt försäkra sig om att Ella inte skulle ha minsta chans att gå på bal, ens om hon skulle försöka smita med, fördubblades Ellas sysslor. Modern och systrarna tog varje tillfälle i akt att kalla på henne för än det ena än det andra. Och den ena sysslan var mer onödig och framför allt mer tidskrävande än den andra. Hela vecka stupade hon i säng helt utmattad. Hon orkade knappt smeka sig själv till sömns.

 

När dagen för den stora balen till slut kom, hade Ella givit upp. Hon hade varken ork i kroppen eller kläder att ta på den. Och hon visste med sig att hon aldrig skulle hinna. ”Men vad är väl en bal på slottet”, tänkte hon. ”Dötråkig och trist och alldeles…”.

Då knackade det på dörren till köket där hon satt och deppade. In kom hennes kära gudmor, som alltid brukade kunna muntra upp henne. Men inte ens detta fick Ella på bättre humör.

Gudmodern hade en gång varit flickans mors bästa vän. Hon var nu till åren kommen, men tog sig alltid tid att titta till sitt stackars gudbarn, även om hon insåg att det inte stod i hennes makt att rätta till de orättvisor hon utsattes för. Hon kunde inte göra mer än att skänka lite tröst och mod. Men det var hon å andra sidan bra på.

Men nu verkade inte ens hennes varma leende tina upp Ellas sorgsna hjärta.

– Hur är det fatt min lilla flicka, frågade hon tröstande. Är det den där balen du tänker på?

Jo, nog var det den alltid. Men det var ju ändå ingen idé. Någon bal skulle hon inte komma i väg på. Ella sjönk hopplös ihop över sina armar på det nyskurade köksbordet.

Gudmodern betraktade henne en stund med ett medlidsamt leende. Sedan satte hon med en duns upp korgen hon haft med sig på köksbänken. Ella hoppade till, men sjönk snart ihop igen i förvissningen om att det bara var de vanliga godsakerna hon hade med sig. Och inte ens de skulle kunna muntra upp henne nu.

Men se korgen innehöll inte alls något godis. I stället plockade gudmodern, till flickans stigande förvåning, upp den vackraste klänning hon någonsin sett, och smycken, skor och accessoarer att matcha den. Till slut satt Ella upp både rakryggad och alldeles häpen.

Gudmodern förklarade för den förstummade flickan, att hon hade ordnat så att hon visst skulle få gå på bal. Och nu skulle gudmodern hjälpa henne att komma i ordning.

Så innan Ella ens hade börjat få ordning på sina förvirrade tankar – ”Bal…? Ska jag…? Hur då…? Vad är det här…?” – hade gudmodern fått av henne hennes trasiga paltor, och börjat klä på hennes nu nakna kropp. Först i de mest förföriska underkläder man kunde tänka sig. Ella kände prövande på de silkeslena strumporna, höfthållarna och de mycket avslöjande trosorna, samtidigt som hon fick en lika genombruten och lika vacker bh på plats. När hon sedan hade fått på sig den strålande vackra klänningen i vitt och blekrosa, komplett med långa vita handskar och matchande liten aftonväska, var redan hennes spegelbild så vacker att hon häpnade.

Men det var inte allt. Hon fick även hjälp med hår och smink och en speciell parfym som doftade magiskt förföriskt. Och när till slut de vackraste smycken kommit på plats, så var det en helt annan människa där i spegeln. En som hon aldrig någonsin sett. Äldre och mognare än henne själv, men fortfarande med en ungdomlig fräschör som var oemotståndlig.

Den unga kvinnan i spegeln var till och med längre än henne. Så höga klackar som hon nu hade fått på sig, det hade hon då aldrig haft. Så gudmodern fick ägna en lång stund i att öva henne på att över huvud taget kunna gå igen.

Innan det så var dags för avfärd, fick Ella två presenter till. Dels en vacker och konstfärdig mask, även den i blekrosa och vitt, som dolde halva hennes ansikte, men ändå framhävde hennes vackert sminkade ögon. Det var ju ändå på maskerad hon skulle, och hon fick absolut inte bli igenkänd av sin styvmor.

Den andra presenten var lite mer diskret, men desto mera vågad. Det var en stor analplugg i massivt silver, med stoppen helt prydd av glittrande diamanter. Det var den lyxigaste pluggen hon någonsin sett. Och en av de största med för den delen. Själv hade hon redan en lika stor sedan förut, men verkligen inte så här exklusiv.

– Böj dig nu framåt, Ella lilla, uppmanade gumman, så får jag sätta den på plats. Upp med klänningen.

Till och med den syndiga Ella blev lite ställd av uppmaningen. Nog för att hon brukade kunna tala med gudmodern om allt, till och med sina sexuella böjelser och fantasier. Men hon hade aldrig visat musen eller rumpan så här för henne förut. Men det brydde sig inte gumman om. I stället drog hon bara stringtrosorna åt sidan, och tryckte det ekivoka juvelsmycket på plats.

Sedan stod hon där och begrundade sitt verk, med fingrarna om hakan. Det var något som skar sig i den här bilden, tyckte hon. Det såg inte bra ut med stringen över pluggen. Så innan flickan fick släppa ner sina kjolar igen, drog gumman resolut av henne trosorna igen, och stoppade ner dem i korgen.

– Du behöver dem inte i alla fall, resonerade hon. Det är ändå så varmt i kväll, och med lite tur kommer de ändå behöva åka av innan kvällen är slut.

Men innan den häpna Ella hunnit komma på vad hon skulle svara på det, avbröts de av ett oroväckande ljud. En nyckel som vreds om i ett lås. Förbryllade tittade de på varandra. De kunde väl inte…? Gudmodern gick och kände på dörren. Och jo, det kunde de. Dörren var låst. Och när hon kände även på ytterdörren, den hon själv kommit in genom, var den också låst. När hade detta skett?

Hjärtat sjönk i bröstet på den stackars Ella, medan insikten långsamt gick in. Det skulle inte bli någon bal i alla fall. Precis som hon hade trott. Den elaka styvmodern och hennes hemska döttrar lämnade ingenting åt slumpen. Hon var slutgiltigt besegrad.

Men gudmodern var inte den som gav upp. Vaksamt stod hon och spanade i fönstret, så att ingen skulle vara kvar utanför som kunde se. Vad nu det skulle vara bra för, tänkte Ella. De kommer ju inte ut härifrån i alla fall.

Men det skulle hon inte varit så säker på. För när gumman försäkrat sig om att kusten var klar, fiskade hon upp en nyckel ur förklädsfickan. Den hade hon för länge sedan tillskansat sig, så att hon säkert skulle kunna hälsa på sin skyddsling närhelst det behövdes. Och nu kom den väl till pass.

Med köksporten upplåst, fanns det nu inget att vänta på. Dags att ge sig av. Men hur? Ellas hjärta höll på att åter sjunka av uppgivenhet, när hon insåg att hon ändå inte hade någon vagn att tillgå. Men se gudmodern hade tänkt på allt. För där på köksbacken stod en vacker vagn och väntade på henne, förspänd med en stilig vit hingst.

Medan Ella tog plats i vagnen, försäkrade sig gudmodern om att styvmoderns landå hade hunnit långt iväg. Sedan satte sig gumman på kuskbocken, och det bar av mot det kungliga slottet.

Innan gudmodern släppte av Ella framför slottet, gav hon henne en sträng uppmaning. Det var viktigt att ingen förstod vem hon var. Framför allt fick hennes styvmor och styvsystrar inte få reda på att hon var där. Och hon måste se till att vara hemma innan dem. Gudmodern skulle vänta med vagnen i skogsdungen där borta runt hörnet. Så kom inte för sent.

 

Balen var redan i full gång när Ella anlände. Kungen gick redan omkring och minglade med gästerna, efter att först nådigt stått och låtit alla hälsas välkomna av honom, i en lång och underdånig rad. Men nu kunde han mer ledigt gå omkring och spana på gästerna. Och alla visste vad han spanade mest på.

Den unge och stilige kungen var ungkarl, men hade ett rykte om sig att vara en riktig kvinnokarl. Och då handlade det inte om chevaleresk kurtis och kyska romantiska möten. Nej här var det handfast förförelse som gällde. Och det med besked. Han hade, sades det, alldeles speciella preferenser. Hans favorit var att sätta på damerna i deras bakre hål. Därför hade han i hovkretsar fått ett mindre smickrande smeknamn. Han kallade för ”Ass-kungen”. Ett smeknamn och ett rykte som faktiskt hade letat sig långt utanför hovet.

Men det var inget som kungen brydde sig om. Gott så att alla visste vad som gällde. Då blev det inte så mycket tjafs, och damerna kunde ju komma förberedda, i händelse av att de var intresserade.

Så nu minglade alltså kungen omkring och spanade in potentiella offer. Han skulle gärna ha både en och två, kanske till och med flera, små tête-a-têter i kväll. Men just den här aftonen hade han ett alldeles speciellt syfte. Han kände att det började bli dags att stadga sig. Eller, kanske inte stadga sig. Att pröva nya rumpor tänkte han då inte sluta med. Inte på många år i alla fall. Men nog började det bli dags att skaffa sig en drottning trots allt? Och gärna en som hade samma böjelser som han. Eller åtminstone förståelse för dem. Det skulle kunna bli så besvärligt annars. Och en besvärlig drottning ville han då inte ha.

Han grimaserade åt blotta tanken, men blev avbruten av ett häpet sorl som fyllde lokalen. Och när han vände sig om för att se vad alla sorlade om, blev han bara stående, fastfrusen av hänförelse.

Där uppe på trappan, vid entrén till den stora balsalen, stod en senkommen gäst. Eftersläntraren var den vackraste unga kvinna han någonsin hade skådat. Den strålande känningen bars upp med sådan grace, och den djupa urringningen visade upp en sådan fulländad nacklinje, och sådan förföriska små kullar. När hon så skred nedför den långa trappan, förde hon sig så ljuvligt elegant som om hon vore en prinsessa.

Ingen i salen kunde vara oberörd. Allra minst kungen. Utan att tänka på någon som helst etikett banade han sig väg genom salen. Folket delade sig som Röda Havet för Moses, och när den ljuva skönheten nått botten av trappan, stod kungen där och hälsade henne med en kyss på hand.

Länge stod han bara och drunknade i hennes ögon, som blickade tillbaka med ett misstroget men roat leende och huvudet på sned. Allt medan hela salen höll andan. Det dröjde flera minuter innan kungen till slut lyfte handen i en befallande gest och beordrade musik.

Orkestern som inte skulle ha börjat spela förrän om en kvart tjugo minuter, fick helt plötsligt bråttom att få allt på plats. Men efter en stunds osorterat skrammel, gnissel och blås, kom de till slut i gång med en smäktande vals.

Kungen och den unga skönheten virvlade ut på dansgolvet, helt i sin egen värld. De hade bara ögon för varandra, och lät sig svepas med av stämningen av hänförelse. De märkte inte hur den häpna tystanden övergick till ett hänfört sorl, och sedan till en spontan och rungande applåd. Förutom från de många flickor och damer som hade hoppats på kungens uppmärksamhet för egen del. Däribland fanns naturligtvis styvmodern och de båda styvsystrarna, som nu stod i ett hörn och muttrande undrade vem den där unga vackra häxan var för en. Att det var deras egen Syndiga Ella, hade de ingen aning om.

 

Om Ella hade haft en hand fri hade hon nypt sig i armen. Hände det här verkligen? Hon hade bara suddiga minnesbilder av sin entré, och hur kungen hade mött upp henne. Inte för att hon hade varit på bal på slottet förut. Men något sa henne att han hade gått lite utanför protokollet.

Men nu virvlade hon alltså runt här, till den mest ljuvliga musik, drunknande i kungens klara blågrå ögon, hållen i ett fast grepp av hans starka armar. Det kändes så förunderligt, och samtidigt så rätt. Så tryggt som att det alltid hade varit de två. Som att de alltid hade dansat här, alltid hade haft kropparna tryckta mot varandra. Alltid hade tittat in i varandras själ.

I kungens sinne susade i sin tur tusen känslor omkring. Upprymdhet, upphetsning, förundran, förälskelse, men också ett märkligt lugn. De där ögonen, gröna som det friska fruktköttet hos ett par vindruvor, skänkte även honom en trygghet han inte kunde förklara. Han kände en samhörighet han aldrig trott att han skulle känna med någon kvinna. Och det utan att ens veta vem hon var. Utan att knappt ha pratat med henne. Utan egentligen något annat att ta på, än hennes förtrollande uppenbarelse. Höll han på att bli galen?

 

Ella och kungen dansade hela kvällen. Missnöjet spred sig mer och mer bland gästerna. Här släpar man med sina döttrar för att de ska få träffa kungen, och så får de inte ens en ynka liten dans. Bara den där… slampan. Och nu smiter de ut på terrassen också. Ska väl ”hämta lite luft”. Jo tack, det vet man nog. Maken till fräckhet. Någon borde…

När de väl kommit ut ur den varma balsalen, ut i den ljumma, doftande sommarnatten, fortsatte det förälskade paret till en avskild plats i parken. Bakom några stora buskage, som gav ett visst skydd mot insyn, möttes de i en lång, het kyss, alltmedan deras händer gick på upptäcktsfärd över deras finklädda kroppar. De hade inte ens tid att få av sig några kläder. Däremot letade sig gärna ivriga händer in under skjortor, urringningar och kjolar.  Händer som inte blev mindre ivriga av att känna bristen på underbyxor. Eller bristen på utrymme för vissa organ i de kungliga pantalongerna.

Uppmuntrad av det pockande organets tillstånd, sjönk den syndiga Ella ner på knä på den knaggliga grusgången – tur att hon hade så tjocka kjolar att stödja knäna på – och drog fram de kungliga regalierna. Och den spiran hette duga. Den var både lång och tjock, och Syndiga Ella fick anstränga sig för att få in den i sin mun. Men in kom den, och fuktig blev den. För flickan kunde sina saker, och med slick, sug och en hel del spottande, stod staken snart hård och stolt som aldrig förr.

Nu kunde inte den upphetsade kungen vänta längre. Han drog upp den uppenbarligen mycket kåta flickan på fötter, vände henne om, tryckte ner henne över en lämpligt midjehög häck, och lyfte upp hennes klänning över den nakna baken. Att den var naken och redo hade han ju redan anat. Men den syn som mötte honom, gjorde honom ändå helt ställd. Mot honom, från flickans rumphål, strålade och gnistrade hundratals små diamanter.

Kungen hade varit med förr. Han visste vad han såg. Och han förstod att här hade han med en likasinnad att göra. En som kunde uppskatta lite gott analsex likaväl som han. Och som inte var oerfaren av det.

Men först kunde han inte låta bli. Ofta brukade han gå pang på rödbetan, och penetrera analen direkt. Men nu kunde han inte motstå att få känna på pluggen från det andra hållet. Av den juvelprydda stoppen att döma var pluggen ganska stor. Det skulle förmodligen kännas ljuvligt genom slidväggen.

Så utan några mer krusiduller tog den kåte kungen tag i Ellas syndiga höfter, och måttade in kuken i den fuktiga främre grottan. Ett gemensamt stön kom över deras läppar. Han för att han kände att pluggen nog var ännu större än han hade trott, och för hur fuktigt kramande och skön hennes fitta var. Hon för att hans kuk fyllde upp henne så oerhört skönt, framför allt när den drogs mot den hårda silverpluggen.

Det var nästan så att kungen hade kunnat knulla hennes sköna mus i evighet. Men det var ju inte där han ville komma. Det var inte det hålet han helst ville åt. I stället slog han av på takten, och började dra ut svärdet ur skidan igen. Men inte helt. Analpluggen måste ju ut, och den känslan ville han vara med om. Så med ollonet kvar i den kramande grottan, tog han tag i den glittrande knoppen och började dra. Fascinerande såg han hur hennes anus vidgades mer och mer och mer, medan pluggens rundning aldrig verkade ta slut. Var den ännu större än han hade gissat? Det klämde och spände skönt kring hans ollon, till pluggen till slut lämnade sitt fängelse med ett stort plopp.

Efter sig lämnade den ett stort hål, som sakta och förföriskt slöt sig. Den här rumpan lovade att vara både trång och spänstig, det var då ett som var säkert. Och nu skulle han få njuta av den. Men först att par sista juck i musen, innan han drog ut sin väl uppsmörjda stake. Fast innan han tryckte in den i näst hål, måste han lägga ifrån sig den glittriga och silverglänsande analpluggen – var det verkligen äkta silver tro? – man ville ju inte tappa bort den. Och när han såg den syndiga flickans förväntansfullt uppvända ansikte, fick han en idé. Han tog helt resolut och stoppade in den i hennes mun.

Trots att Syndiga Ella blev lite förvånad över tilltaget, var hon helt med på noterna. I sitt stilla sinne tänkte hon att det var tur att hon alltid var så noga med rumphygienen. Hon gick ju ofta omkring med något instoppat där bak, men ville gärna undvika att det kom ut med otrevliga fläckar på. Så det var ingen fara att ta pluggen i munnen, snarare något hett och upphetsande.

Lika hett och upphetsande var det att nu känna den kungliga kuken tränga in i hennes analöppning. Sakta men säkert banade den sig väg. Den fyllde upp varje skrymsle den kunde hitta, tills den ungefär halvvägs tog stopp. Sedan började den med mer och mer frenesi pumpa i den unga rumpan.

De unga tu stönade i kapp av njutning. Det kändes så oerhört trångt och skönt att tränga in i den unga skönheten. Tänk att hon kunde ta emot så mycket, och samtidigt vara så trång och härlig. Och han då, som gav henne den mest fullmatade känslan hon någonsin fått där bak. ”Jag har inte bara kommit till slottet”, tänkte Syndiga Ella, ”jag har kommit till himmelriket”.

Och inte blev det sämre när kungen plötsligt hittade rätt vinkel, snett framåt vänster, och lyckades tränga in ännu djupare. Ännu högre stönade de, när kuken stöt för stöt letades sig ännu längre in i gångarna. Det här var Ella inte van vid. Hennes extas blandades nästan med oro för att hon skulle spricka.

Men hon behövde inte oroa sig, trots att nu kuken svällde ännu mer, allt medan den kungliga pungen drog ihop sig, och hennes högättade älskare tömde sig långt upp i hennes bakre gångar. Och det var inte bara ett sprut, eller två eller tre. Innan det var klart, och Ella utmattad föll ihop över häcken, hade hon helt tappat räkningen.

 

Det tog inte lång tid för de båda älskande att ordna till sin klädsel igen. I sin iver hade de ju knappt fått av sig någonting. Ella behövde i stort sett bara sätta buttplugen på plats, så var hon presentabel igen. Så innan kungen hade hunnit knäppa byxorna ordentligt, var hon redan på väg tillbaka till slottet och balsalen.

På altanen hann kungen i kapp henne. Närmast desperat tog han hennes händer, innan hon hade hunnit in bland folket igen, och tittade henne djupt i ögonen.

– Kära fröken, började han. Jag vet inte vem ni är. Jag vet inte ert namn. Men jag vill gifta mig med er.

Nu spred sig det där misstrogna men roade leendet över hennes ansikte igen, medan hon än en gång lade huvudet på sned. Men hon hann aldrig svara. För ut på terrassen kom styvmodern med de båda döttrarna i släptåg. Ella böjde snabbt undan huvudet av rädsla för att bli avslöjad. Men det visade sig inte vara nödvändigt. Hennes ”kära” släktingar hade inte den blekaste aning om vem hon var. Allt de såg var kungen, som de nu ville tacka så oerhört mycket för denna charmanta tillställning. Men eftersom klockan nu var midnatt – man hörde redan klockorna ringa i bakgrunden – var det nu dags för dem att åka hem.

Ella gick raskt från att ha blivit lugnad, till att åter få fullt stresspåslag. Nu var det bråttom. Hon måste ju absolut hinna hem innan familjen. När de insmickrande damerna hade lämnat dem, störtade sig så Ella nedför altantrappan. Hon kunde inte fort nog få tag på gudmodern och den väntande vagnen. Så bråttom hade hon att den försilvrade analpluggen, som nu badade i deras förenade kroppsvätskor, gled ur henne och studsade nerför de stenhårda trappstegen. En kort sekund tvekade hon och vände sig om efter den undflyende tingesten. Men det fanns ingen tid. Hon fick inte hindras. Hon måste hem.

Kvar stod kungen och tittade långt efter den undflyende flickan. Så gick han ner för trappan, och plockade upp föremålet hon hade tappat i flykten. Han kände naturligtvis igen det. Förstrött doftade han på pluggen, medan hans tankar malde. Så fick han en idé.

 

När styvmodern och döttrarna kom hem och låste upp köksdörren, satt Syndiga Ella fortfarande där i sina slitna och skitiga paltor, och fick höra tråkningar om hur underbar balen hade varit. Men sedan blev hon direkt skickad i säng. I morgon skulle hon minsann få jobba dubbelt så hårt. Att det berodde på att styvsystrarna var på extra dåligt humör, det sa de inget om, och gav absolut ingen förklaring till det. Men Syndiga Ella log i smyg. Hon visste ju mycket väl varför.

 

Nästa dag gav sig kungen ut på vägarna. Han hade bestämt sig för att han skulle hitta flickan, och han skulle göra det genom att besöka alla sina gäster. Med sig hade han den kvarglömda analpluggen. Den i vars rumpa den passade, den kunde det vara. Och då kunde man gå vidare med fortsatta under-sökningar. Och om den inte passade… Ja, han skulle helt enkelt använda uteslutningsmetoden.

När kungen, efter en lång och fruktlös förmiddag, kom fram till Styvmoderns hus, hälsades han hjärtligt välkommen av den överraskade lilla familjen. Vad förskaffade dem denna ära, efter gårdagens för övrigt underbara bal?

En vid det här laget ganska uttråkad adjutant, rabblade än en gång upp sitt budskap. Kungen sökte den kvinnliga gäst som igår kvarlämnade denna analplugg. – Han visade upp den lyxiga silverpluggen. – Om kungen återfann den rätta flickan, ämnade han gifta sig med henne.

Styvmodern och framför allt styvsystrarna blev alldeles till sig i underbyxorna. Att få gifta sig med kungen! Att få chansen till det som de hade missunnats igår! Det här fick de inte missa. De båda systrarna närmast brottade sig fram för att hävda att just hon var den eftersökta. Inte den tråkiga medsystern inte. Men de fick snart veta att de båda skulle få chansen att bevisas sig. Alla kvinnliga gäster från gårdagen skulle undersökas. Det var kungens uttryckliga order.

Först ut var den yngre systern, som fick vända upp baken och dra ner sina mamelucker. Hennes särade skinkor visade upp ett trångt litet hål, som inte såg ut att ha fått ens ett lillfinger i sig en gång. Men det var inget som avskräckte kungen, även om han inte fick någon känsla av igenkännande. Han skulle genomföra sin plan, hur långtråkig den än höll på att bli. Gäspande tog han pluggen från adjutantens lilla kudde, och försökte trycka in den i den blottade rumpan.

Den var trång. Mycket trång. Och hur mycket kungen än pressade på, kom pluggen inte in många millimeter. Systern gnydde av smärta, men vägrade ge upp när kungen ville avbryta. Hon hävdade bestämt att det var hennes plugg, och att hon bara var lite ovan denna morgon. Så kungen ryckte på axlarna åt det ologiska i detta, och fortsatte att pressa på.

Sakta men säkert öppnades det bruna hålet mer och mer. Ju längre in pluggen kom, desto högre stönade flickan, och desto mer gjorde hon sig illa. Till slut när pluggen var nästan inne, sprack hennes lilla öppning under fruktansvärda smärtor, och hon fick uppgivet vackla bort för att sätta sig och vila. Något som hon raskt insåg inte skulle kunna ske på den närmaste veckan.

I stället fick hon stå och se på när hennes storasyster fick göra samma försök. Denna gång gick det lättare. Pluggen slank in utan några som helst problem, vilket renderade undrande blickar från mor och syster. Vad brukade hon egentligen ägna sig åt i ensamheten? Men när hon som nästa prov fick försöka spatsera runt med pluggen på plats, gled den raskt ur, och landade med ett klirr på det hårda stengolvet. Storasystern var helt enkelt för slapp i röven, även utan att vara uppsmörjd av kungens safter. Det kunde omöjligt vara hon.

Men skam den som ger sig. Även mamman anmälde sig nu för att bli prövad. Men trots sin ålder och erfarenhet, hade hon uppenbarligen ingen erfarenhet av detta. Hon visade sig vara ungefär lika trång som sin yngsta dotter. Och avskräckt av dotterns öde, fick mamman snart ge upp, innan också hon spräckte sig helt.

För att formellt följa protokollet, frågade till slut den uttråkade adjutanten om det fanns några fler kvinnor i hushållet. Och det hävdade ju styvmodern bestämt att det inte fanns. Så hon började skyndsamt bjuda kungen farväl och tacka för den ypperliga nåd han vederfarit dem med sitt besök, när hon blev plötsligt avbruten.

I dörren stod nu gudmodern, och hävdade att det viss fanns fler flickor i huset. Nej, inte hon själv. Tok heller. Hon höll inte på med sådana där lekar. Men det fanns en tredje syster, som kungen absolut borde pröva.

Så ropade hon på sin unga guddotter, som strax kom fram genom en av dörrarna, bakom vilken hon hade stått och tjuvlyssnat hela tiden, men inte tagit mod till sig att ge sig till känna.

Redan när kungen såg Ellas vackra ögon och hennes spjuveraktiga leende, började han ana att han kommit rätt. Nog för att den här flickan var osminkad, smutsig och illa klädd, så tyckte han sig ändå känna igen henne. Ännu mer övertygad blev han när hon retsamt vände rumpan till och drog upp kjolen.

Mellan hennes nakna skinkor stack redan en analplugg ut. En mycket enklare liten sak, än den juvelprydda som han hade med sig. Men ändå. När hon sedan drog ut den, och den visade sig var lika stor som den andra, och hon till och med retsamt stoppade den i munnen. Var det egentligen inget att tveka på. Men för formens skull, och för att han älskade det så, ville han ändå pröva.

Men mycket riktigt, pluggen gled in utan några som helst problem. Och när hon sedan spatserade omkring i rummet, med den nakna baken i vädret, retfullt snuttande på sin egen plugg, stod det helt klart att den här rumpan skulle då inte tappa någon plugg i första taget. I alla fall inte utan en rejäl rundsmörjning.

Men just en sådan var nästa steg i den unge Ass-kungens plan. Bryskt ryckte han ut pluggen ur rumpan, och stack även denna i hennes syndiga mun. Så satte han på henne med full kraft i analen, medan hennes njutningsfulla stön dämpades av snuttandet på de bägge pluggarna. Länge och njutningsfullt pumpade kungen på det kramande hålet, tills han till slut drog ut sitt långa organ, tryckte ner henne på knä, och sprutade långa strålar över hennes uppvända ansikte och pluggfyllda mun.

Helt indränkt av sperma i både hår, ansikte och klänningsbröst, tog Ella ut sina lika kladdiga pluggar, neg nådigast som tack för den sköna behandlingen. Så tackade hon kungen så mycket för att han återbördat hennes glittrande plugg, och gav honom det svar som hon ju var honom skyldig. Ett Ja.

Lyckligt förenades de i en ytterst kladdig kyss.

 

Så fick då den Syndiga Ella gifta sig Ass-kungen, och flytta in i det lyxiga kungliga slottet. Även styvmodern och styvsystrarna fick plats där, men bara som de enklaste av tjänstehjon, som straff för att de tagit ifrån Ella det som rättmätigen varit hennes, och för hur de behandlat henne.

Så levde i alla fall Ella och kungen lyckliga i alla sina dagar.