(Första gången publicerad på Den Erotiska Bubblan den 23/2-23)

Hänt I Veckan

Fredag kväll. Jobbveckan var över, men framför allt, regeringen hade lyft bort de restriktioner som styrt allas vår tillvaro i närmare två års tid.

Pandemin var visserligen inte över, men de lättnader som införts och helgens inträde skulle definitivt firas med en grundlig AW, nu när man fick träffas och umgås igen .

Vi var ett gäng, Mia, Annika och Josefine, Micke, Bertil, Stefan och jag, som hade samlats på ett hak i centrala stan. Ölen stod på bordet och stämningen var hög och förväntansfull. Utgångspunkten var att ha en stunds trevligt och avslappnat umgänge, nu när det äntligen var tillåtet igen, och givetvis närde de flesta av oss, män som kvinnor, en förhoppning om en mera horisontell fortsättning.

Men konkurrensen var hård. Eftersom vi grabbar var i majoritet kunde tjejerna välja och vraka efter tycke och smak. Jag är inte tävlingsmänniska, inte på något sätt, och det i kombination med att de andra killarna bredde ut sig allt mer gjorde att min roll i sällskapet hamnade mer och mer i skymundan.

Med ett styng av besvikelse insåg jag till sist att jag ingenting hade att hämta där. Samtidigt ville jag inte verka osocial, vara den som bröt upp först, så jag tog en vända bort till baren. Skulle jag bara sitta där tyst så kunde jag ju åtminstone ha en öl att smutta på.

Konkurrensen vid bardisken var minst lika tuff som i sällskapet jag just lämnat och jag ställde in mig på att få vänta. I trängseln registrerade jag helt flyktigt hur någon gled upp vid sidan av mig, och det var inte utan att jag hajade till när jag insåg vem kvinnan som plötsligt stod bredvid mig var. Jag hade sett henne förr, faktiskt så sent som i morse på morgon-tv.

Visst var frisyren lite busigare och sminkningen var definitivt djärvare än den hon hade i tv, men visst var det hon, klädd i ett glittrigt linne, åtsmitande svarta jeans och svarta pumps med tämligen höga klackar. 

Redan från första gången jag såg henne, den gången för många år sedan, blev hon föremål för mina fantasier. Det halvlånga blonda håret, ansiktet som verkade taget direkt ur en Disney-film, den leende inbjudande munnen och de glittrande mörka ögonen var den bild jag hade för min inre syn närhelst jag tog mig ”en stund för mig själv”.

Nu stod hon här, livs levande, bredvid mig för att beställa. Hon måste ha känt mina blickar, för plötsligt vände hon på huvudet, såg på mig och log det där soliga leendet som var så typiskt henne.

– Hej.

Att hon ens tilltalade mig överrumplade mig fullständigt, och ”Starstruck” räcker inte till för att beskriva mitt känslotillstånd just där och då.

– Eeehhh, hej.

– Allt bra?

– Jooo, det är det väl.

– Väl?

– Ja … alltså … jag är här med jobbet.

– AW?

– MmHmm. Men jag kommer inte riktigt i stämning tycker jag. Tänkte ta en öl till och sedan dra hemåt.

– Inte i stämning? Du menar egentligen ”inget flyt” antar jag.

– He He. Kanske det. Jag har nog hamnat lite i bakgrunden kan man väl säga.

– Lätt hänt. Men det är väl ingen anledning att gå hem? Stället är ju fullt med folk. Men du ska nog inte gå tillbaka till gänget om du vill att turen skall vända. Du kan väl …

Just då dök bartendern upp och vände sig till henne.

– Vad får det lov att vara?

Hon log brett mot honom.

– Nu var ju …

Hon vände sig till mig.

– … vad heter du?

– Jocke.

– Nu var ju Jocke här före mig. Vad vill du ha Jocke?

– En stor stark blir bra.

Hon vände sig åter mot bartendern.

– Två ”stor stark” och en sexa whisky. Gärna en irländsk blend om du har.

– Givetvis. Jag har Tullamore och Jameson, eller kanske en Paddy?

– Paddy? Den har jag inte provat tidigare. En sån tar jag.

Hon vände sig mot mig igen.

– Du kanske också vill ha?

– Jag vet inte. Jag kanske …

– Dumheter. Så klart du ska. Jag bjuder.

Hon vände sig åter till killen bakom disken.

– Två ”stor stark” då, och två sexor av whiskyn. Och kan vi få dem serverade vid bordet borta i hörnet?

Bartendern nickade.

– Tack.

Hon betalade och gick sedan före mig bort mot vårt bord. Det var lätt att följa henne genom folkmassan. Det var bara att hålla koll på det blonda lilla huvudet, och jag kunde inte låta bli att granska henne lite mer ingående där hon gick framför mig. Utan klackarna var hon nästan huvudet kortare än jag, nätt, men ändå med kvinnliga former. Den slanka kroppen rörde sig mjukt och smidigt, men samtidigt bestämt, och banade väg för oss genom folkmassan. När vi väl satt oss tog det inte många minuter innan glasen stod framför oss på bordet.

 

Från vår plats hade vi total överblick över hela lokalen utan att vi själva syntes särskilt mycket. Jag kastade en blick mot kompisarnas bord samtidigt som jag smuttade på min öl. Där borta var stämningen fortsatt hög och de hade förmodligen inte ens märkt att jag var borta. Min bordsdam följde min blick.

– Vem av dem?

– Va?

– Vem av tjejerna var det du tänkte … ?

– Mia. Den mörka vid änden av bordet. Men det är nog rätt kört.

– Hon? Hmmm. Aningen yngre än dig va? Tio år?

– Jo, det kan nog stämma.

– Men du har nog rätt. Det är rätt kört för din del. I alla fall ikväll. Hon kommer gå hem med killen bredvid henne. Han i rutiga skjortan.

– Bertil? Okej? Är du säker?

– Hundra. Titta bara. Hon skrattar så fort han öppnar munnen, slänger med håret, smeker sina armar. Herre Gud! Det är ju nästan så att hon sitter och klämmer sig själv på brösten.

– Haha! När du säger det så … . Dom andra då?

– Dom andra? Vi ska se. Vem ska vi ta. Den lilla blondinen kanske.

– Annika? Okej?

– Hon är upp över öronen förälskad i killen mitt emot. Ser du hur hon sitter och dreglar? Och han vet om det. Kan inte vänta på att ta henne med sig härifrån.

– Oj!

– Och det är han som drar storvinsten ikväll.

– Va?

– Japp. Tjejen bredvid Annika kommer att följa med.

– Jossan? Varför tror du det?

– Tror? Jag vet. Titta var hon har sin hand.

Jag kollade lite mer noga. Josefin hade sin hand på Annikas lår, uppe vid ljumsken, och smekte sig närmare och närmare mitten.

– Men … att Annika låter henne …?

– Låter? Jag såg nog. Det var hon som lade dit den. Jag är säker på att hon har en plan. Det blir en trekant. Var så säker.

– Haha! Stefan! Vad överraskad han skall bli när båda hakar på hem. Men jag tycker nog lite synd om Micke, som blir över.

– Du då?

– Jag? Jag har ju sällskap nu. Och trevligt sådant dessutom.

– Ska vi inte se om vi hittar någon åt dig också? Få se. Vilka är ensamma?

Hon lade, spelat tankfull, pannan i djupa veck när hon sökte av rummet.

– Hmmmmm. Brunetten längst bort vid bardisken?

– Nej.

– Okej. Varför?

– För lång.

– Hon då? Den rödhåriga. Hon med alla tatueringarna.

– Kanske. Hon ser spännande ut, men …

– Vad då ”men”. Är det till att vara kräsen?

Hon log lurigt mot mig.

– Njae. Inte så. Men faktum är att det bara är en tjej här inne som intresserar mig just nu.

– Du menar …

Hon gav mig en frågande blick. Jag bara nickade.

– … MIG? Jag menar … jag är ju lika mycket äldre än dig som du är äldre än Mia. Hur kommer det sig att … ?

– Sen jag såg dig första gången … på TV så …

– Shysh. Inte så högt. Sen första gången du såg mig så … vad då?

– Så har du … vet inte hur jag ska säga det här …

Hon fnissade lite och ögonen fick en annan glans.

– Varit ditt runkobjekt?

– MmHmm.

Jag kände hur rodnaden stack i kinderna och det hettade om öronen.

– Får jag fråga? Om du hade haft ett förhållande, hade jag kunnat vara ditt ”frikort” då?

– Utan tvekan. Alla gånger. Nu har jag ju inte det dilemmat, men du är ju å andra sidan, så vitt jag vet, i ett förhållande.

– Hmmm. Nu tror jag det är min tur att rodna. Att du har sån koll på mig.

Jag flinade lite.

– Vanligtvis så söker man ju, i den typen av situationer, ”inspiration” i tidningar som innehåller väldigt lite text, och väldigt lite kläder med för den delen. Men när det gäller dig så får man ju leta i andra tidskrifter, och får på det viset lite information på köpet, om jag säger så.

Hon skrattade till rätt högt.

– Du måste vara den förste jag hört talas om som gjort ”det” till Hänt i Veckan. Ellos kataloger har man ju hört talas om men …

Nu var det min tur att skratta.

– … men allvarligt talat …

Och nu spände hon ögonen i mig.

– … så har JAG ett ”frikort”.

– Har DU?!?

– Mmmm. Både jag och min sambo.

– Nu blir jag nyfiken. Vem är ditt.

– Njaa. Vi har liksom inte knutit det till någon speciell person.

– Inte?

– Näää. Vi har mera givit varandra möjligheten, en gång om året, om tillfälle ges, med vem vi vill.

– Berättar ni för varandra efteråt eller?

– Nej nej nej. Ingenting sånt. Bara att vi har använt, eller tänker använda det.

Just då surrade det till i hennes telefon. Hon tog upp den, läste meddelandet, log lite snett och skrev ett svar. Strax surrade det igen, hon läste och skrev. Det kom ännu ett sms, som hon läste, innan hon med ett leende stoppade ner telefonen i bakfickan. Utan att jag frågat sa hon.

– Det var faktiskt han. Han är i Malmö och han meddelade att han tänker använda sitt.

För ett ögonblick stod det stilla i skallen, men sedan trillade polletten ner.

– Jag tror dig inte.

– Se efter själv.

Hon tog fram telefonen, öppnade konversationen och räckte mig luren. Den lysande skärmen talade sitt tydliga språk, jag kände igen hans namn från skvallerpressen, och mitt hjärta hoppade över ett slag när jag läste vad de skrivit till varandra.

(Han)

Har varit lyckosam ikväll. Har beslutat att använda kortet.

(Hon)

Redan? Andra veckan i februari? Men jag kanske har haft tur jag med. Om allt går väl så använder jag mitt jag också. Vi kanske kan omförhandla för resten av året?

(Han)

Visst. Det kan vi absolut. Sverige ”öppnar ju upp”, om du förstår vad jag menar 😉 Då måste vi ju passa på 😀

(Hon)

Absolut. Då säger vi så. Ha det så trevligt.

(Han)

Tack. Det ska jag. Du med. Ses söndag kväll. ;-*

 

Hon stirrade stint på mig när jag lämnade tillbaka telefonen.

– Sååå. Vad säger du? Har jag haft tur i kväll?

– Du menar allvar? Med att jag … ?

Nu log hon det där härliga breda leendet igen, det som jag var så svag för.

– För en så flitig läsare av Hänt i Veckan är det väl det minsta jag kan göra, fnissade hon. Drick ur nu så går vi.

Då var det som om verkligheten kom ikapp mig och jag blev plötsligt darrhänt. Glaset skakade så det gick vågor i ölen när jag förde det till min mun. Hon såg hur det var fatt, sträckte fram handen och tog min lediga hand i sin.

– Så så. Inte tappa det nu. Ta det lugnt. Det finns väl inget att vara nervös för?

– Inte? Hur skulle du reagera om din hetaste fantasi var på väg att bli verklighet?

– Din hetaste fantasi? Du sätter inte lite press på mig. Men var lugn du. Det kommer gå bra. Och jag bits inte. Tvärt om. Kom nu.

 

Vi reste oss samtidigt som jag svepte det sista av whiskyn och gick mot garderoben. Den här gången gick hon inte före, utan bredvid mig. Jag kände hennes hand i korsryggen, ett lätt tryck, sedan en smekning ner över högra skinkan innan hennes hand sökte min.

– Gör mig en tjänst, viskade hon.

– Visst.

– När vi kommer fram till disken så kallar du mig Marika.

– Men du heter ju …

– Marika. Säg det. Högt och tydligt.

– Okej … jag fattar … Marika. Jag löser det.

Några steg senare var vi nästan framme så jag viskade …

– Stanna här.

… innan jag gick ensam fram till disken, tog upp min garderobsbricka, letade på låtsas igenom de andra fickorna och vände mig sedan om.

– MARIKA!!! DIN BRICKA!!!

Hon sken som en sol när hon tog upp den ur fickan och räckte den till mig. Tjejen bakom disken gav oss en undrande blick, i synnerhet ”Marika”, innan hon hämtade våra jackor. När vi fått dem klädde vi snabbt på oss och gick ut. Tre steg utanför dörren smög hon in handen i min och kramade den hårt.

– Snyggt, viskade hon. Jag är inte säker på att hon gick på det, men det var i alla fall snyggt.

– Tack. Vart ska vi?

– Bara något kvarter åt det hållet.

Hon pekade nerför gatan och vi började gå.

 

Efter att ha passerat två gatukorsningar stod vi framför en hög port i trä och glas. Huset, som måste ha blivit byggt någon gång på 1800-talet, reste sig högt över oss. Efter lite lirkande med det kärvande låset fick hon upp dörren, som sakta svängde upp på knarrande gångjärn. Atmosfären i trapphallen var milsvitt skild från larmet ute på gatan. Tystnaden, den stillastående luften och rymden uppåt påminde i mycket om en kyrka och jag blev stående i andakt när hennes viskning …

– Kom nu. Bara två halvtrappor så är vi framme.

… ekade mellan stenväggarna. Ännu en gång tog hon min hand och drog mig med. ”Bara” två halvtrappor visade sig vara nog för att bli andfådd. Stigningen bedömde jag motsvara minst ett och ett halvt, kanske rentav två, normala våningsplan. Takhöjden i lägenheterna måste vara imponerande.

Mycket riktigt. När vi kommit in, och ”Marika” tänt lyset, avslöjades en varsamt renoverad och smakfullt modernt inredd lägenhet med en sådan rymd att man nästan fick luta sig bakåt för att se taket. Från hallen såg man in i vardagsrummet. Där, mitt på golvet, på en enorm matta, stod en soffa och två fåtöljer. Alla rikt dekorerade med kuddar. Där fanns också ett soffbord och en liten rund sittpuff.

– Bor du här?

– Nej, nej, nej. Jocke! En ”stalker” som du borde veta.

Hennes klingande skratt fyllde lägenheten innan hon fortsatte.

– Önskar jag gjorde, men den tillhör en gammal kompis. Jag bara lånar den över helgen medan hon är bortrest.

Hon tog min jacka, och sin egen, och hängde in dem i ett litet utrymme innanför dörren.

– Vill du ha ett glas vin?

– Tack gärna.

Hon försvann ut i köket och jag hörde hur hon slog i skåpdörrar, drog i lådor och ljudet av glas som slog mot varandra.

– Rött eller vitt, ropade hon.

– Rött.

 

Medan hon höll på och donade ute i köket smög jag ut i vardagsrummet. Från köket hördes ett gnisslande ljud följt av ett ”plopp”. Jag vände mig om. Med ett välfyllt glas i vardera handen kom hon emot mig. Hon log, ögonen glittrade och hela hon utstrålade iver och förväntan. Hon räckte mig det ena glaset.

– Skål.

Utan att vänta på mig tog hon ett par rejäla klunkar ur sitt glas och satte det sedan ifrån sig på bordet.

– Sätt dig ner.

Hon pekade på en av fåtöljerna. Jag lydde och satte mig ner. När jag såg upp upptäckte jag att hon stod kvar mitt på golvet, lite bredbent och med händerna vid den smala midjan.

– Sååå, Jocke? Vad brukade … eller brukar du ha för fantasier om mig.

– Jag vet inte … .

– Åhja. Berätta nu. Du har redan sagt A …

– Okej. Okej. Låt mig tänka.

– Brukar jag vara naken?

– Inte på en gång. Sexiga underkläder. Jag brukar fantisera om att du har sexiga underkläder.

”Marika” tog tag med händerna i kanten på det lilla glittriga linnet och såg retsamt på mig.

– Och om jag inte har underkläder på mig då?

– Då överträffar verkligheten fantasin, skrattade jag. Men jag är säker på att du har det. Det hade synts genom linnet om du inte haft någon behå.

– Är du så säker. Jag menar … det finns trix.

– För all del. Men jag tror i alla fall inte … . Ska vi verkligen dra ut på det här mer? Ta av den nu.

– Jag bara retas med dig. Den ska av. Men på ett villkor.

– Ja?

– Att du tar av motsvarande plagg.

– Kör för det. Får jag bara ta av strumporna först. Du har ju inga. Vi måste starta på någorlunda samma nivå. Eller hur?

– Visst. Strumporna av.

Jag böjde mig ner, tog av strumporna och kastade dem på golvet.

– Så. Börja.

 

Samtidigt som jag sagt det började hon sakta, sakta dra linnet uppåt. Det första som syntes var naveln, sedan den släta magen och nedre kanten av bröstkorgen. Jag fumlade med de översta knapparna i min skjorta, beslutade att det skulle ta för lång tid, och rev den helt enkelt i ett enda ryck över huvudet. Hon måste ha väntat på att jag skulle göra så, för när jag såg upp igen så stod hon där i behå, en nätt liten halvkupa i svart spets, och jeans. Hon höll linnet i två fingrar, med armen rakt ut från kroppen, innan hon demonstrativt lät det lilla plagget falla till golvet.

Så satte hon tummarna innanför byxlinningen.

– Nästa? Livremmen?

– Jepp. Livremmen.

Den manövern tog inte lika lång tid och vi snärtade ut dem nästan exakt samtidigt.

– Är du redo för jeansen?

– Jag är redo. Alltid redo, flinade jag.

– Okej. Ge mig lite försprång bara. Mina är tajtare än dina.

– Visst.

Jag lutade mig tillbaka och såg på när hon vände ryggen mot mig och började kavla ner de tajta byxorna.

– Brukar du strippa för din sambo hemma?

– Varför frågar du det?

– Det verkar som du har gjort det här förr bara.

I samma ögonblick vek hon sig, med raka ben, dubbel framåt och avslöjade en fin, vältränad bakdel, ”klädd” i en minimal svart string-trosa. För att vara nästan tio år äldre än mig så var hon i fantastiskt fin form. Jag skrattade till.

– Det är precis det där jag menar. Enda sättet att ta av sig ett par jeans sexigt är att göra precis som du gjorde nu.

– Ja ja. Jag får väl erkänna mig skyldig då. Min kille gillar lite show som uppvärmning.

Hon muttrade fram orden medan hon motade de motsträviga byxorna ner över vaderna, klev ur pumpsen, och skickade sedan jeansen tvärs över golvet med en väl avvägd spark. Sedan vände hon sig om och fick se att jag fortfarande hade jeansen på mig.

– Men vad är det här? Vi skulle ju …

– Två saker. Ett: Jag ville se dig göra det och inte vara upptagen med min egna. Två: Det finns bara ett sexigt sätt för en kille att få av ett par jeans, och det är att låta någon annan göra det. Och du … ta på dig skorna igen.

– Varför?

– I min fantasi har du högklackat, sade jag med ett leende.

Hon trädde snabbt ner fötterna i pumpsen igen och vände sig sedan och kom emot mig. Hon var verkligen underbart läcker och sexig där hon kom gående.

– Och i MIN fantasi, sa hon, har DU inga jeans. Knäpp upp.

Snabbt knäppte jag upp knapparna, lättade på rumpan, fick in linningen under mig och väntade sedan. Med två snabba steg var hon framme hos mig, böjde sig ner, tog tag i mina byxben och ryckte till. De åkte av i ett huj och hon följde dem med blicken när de seglade över rummet, vände sig sedan om och tvärstannade när hon insåg att jag redan var naken. Hon log brett och hennes ögon fick en spjuveraktig glans.

– Men … ?

– Återigen två saker. Ett: Jag sa bara att vi skulle starta på NÅGORLUNDA samma nivå. Två: Jag sa tydligt att jag ALLTID är redo. Eller hur?

– Hmmm. Det verkar som att jag har missbedömt dig, Jocke. Du är listigare än du ger sken av. Vill du att jag tar av mig resten nu?

– Nej. I min fantasi är du, vi kan kalla det påklädd, en liten stund till. Finns det någon musikanläggning här? Jag skulle vilja höra lite soft musik. Eller vad säger du?

– Det kan jag ordna. Vänta.

Hon tog fram mobilen, kopplade upp den mot en högtalare någonstans, och snart fylldes rummet av skönt gungande musik. Mycket bas och tunga ”beats”, och om man lyssnade riktigt noga så var texten allt annat än rumsren.

– Vad är det här?

– Det är en lista jag följer på Spotify. En ”Ligglista” faktiskt.

– Ligglista? Jag tror dig. Skön. Du kan väl dansa lite för mig?

– Dansa? Jag kan inte dansa.

– Det tror jag inte ett ögonblick på. Du kan ju uppenbarligen strippa, så steget borde inte vara så långt. Dansa för mig.

 

”Marika” bet sig lite lätt i underläppen och såg ut som hon försökte samla sig. Så slöt hon ögonen och böjde huvudet framåt. Det började gunga lite, fram och tillbaka, i takt med musiken. Strax spred sig rytmen ner till axlarna och överkroppen, som började svänga i mjuka rörelser. En rörelse som letade sig neråt. Först till höfterna och sedan vidare till knäna.

I nästa sekund så hade hon flyttat isär fötterna och stod nu framför mig, vickande på höfterna, juckande sakta med underlivet, smekande sig på brösten utanpå behån, svängde runt och gjorde till sist samma rörelse som när hon skulle ta av jeansen, fast denna gången saktare och mycket mer utmanande, för att till sist avsluta med att ge mig en riktigt kåt blick samtidigt som hon gick ner på alla fyra och kröp emot mig.

– Vad tycks? Gillar du det du ser?

– Se själv.

Jag gjorde en gest mot min halvt svullna lem.

– Inte mer än så? Jag som tyckte jag var så duktig.

– Men det var du. Tro mig.

– Så vad händer sedan. I din fantasi menar jag.

– Precis det jag tror att du har i kikaren.

Jag särade på benen och hasade fram på sitsen för att bereda henne plats. Hon kröp retsamt sakta sista biten in mellan dem.

– Ge mig en kudde, viskade hon.

Jag rev snabbt åt mig en av prydnadskuddarna som låg bakom min rygg och slängde ner den på golvet framför henne. Hon lade den till rätta och reste sig sedan upp i knästående på den. Hon såg mig i ögonen samtidigt som hennes händer letade upp min kuk.

– Är det så här din fantasi fortsätter?

– Du är på god väg.

Hon fortsatte runka mig utan att släppa mina ögon med blicken. Jag var så förväntansfull att jag knappt kunde sitta stilla. Så slog hon ner blicken, och med ett hårt tag om min kukrot sänkte hon sina läppar ner över mitt ollon. Inte mer än så. Bara ollonet. Jag kände hur hon, mjukt och försiktigt, masserade det med tungan. Sög på det varsamt. Hennes varma mun var helt enkelt underbar, och jag blev om möjligt ännu hårdare. Så släppte hon mig med munnen och såg upp på mig igen, samtidigt som hon fortsatte runka mig sakta.

– Är det skönt?

– Mmmm. Skojar du?

– Så du vill ha mer?

– Lek inte med mig nu. Snälla

– Men hur fortsätter jag?

– Jag har alltid föreställt mig dig som en tjej som vet vad hon vill ha, vet vad hon gör och tar det hon vill ha. Har jag fel?

– Nej, det har du inte. Du hade inte varit här om jag inte varit just sån. Så i din fantasi så ”går jag loss” på dig nu då?

– MmHmm.

– Okej. Hejda mig om det blir för mycket för dig bara. Jag vill att det här ska vara länge.

Så fokuserade hon neråt igen. Med båda händernas fingertoppar, på varsin sida om skaftet, höll hon min kuk i läge, och så slöt sina läppar runt mig. För ett ögonblick svindlade det för mig. Visst. Det var länge sedan någon gav mig en avsugning. Det var länge sedan jag ”fick något” över huvud taget. Torrperioden hade varit lång, mycket längre än pandemin, men att den skulle brytas tillsammans med min drömkvinna var bara för mycket. Och det var verkligen hon. Det var hennes blonda huvud som rörde sig upp och ner framför mina ögon.

 

Och hon visste verkligen vad hon gjorde. Hon sög precis lagom hårt. Tungan arbetade lugnt och metodiskt mot skaftets undersida. Och hon gick djupt. Att det fick plats så mycket kuk i den lilla munnen. Till synes helt utan ansträngning fick hon in nästan hela, och hon bearbetade den med en hängivenhet som var förbluffande. Jag hade, så långt i mitt liv, bara träffat på tjejer som bara efter viss övertalning pliktskyldigast tagit den i munnen, men de hade aldrig lagt ner sin själ i det. ”Marika”, hon älskade verkligen att suga kuk.

Mina funderingar avbröts av att hon slutade, och tittade upp på mig.

– Du. Jag fortsätter gärna. Men jag vill också ha lite. Om det är okej med dig.

– Gärna. Men hur?

– Jag vet inte. Den här fåtöljen kommer inte att funka i alla fall.

Jag såg mig om i rummet. Sittpuffen gav mig en idé. Jag reste mig upp, gick och hämtade den, placerade den framför fåtöljen och satte mig på den, lutad mot fåtöljens sits.

– Och hur har du tänkt dig att det här ska gå till, frågade hon.

– Kom. Kom och ställ dig här.

Hon klev fram och ställde sig framför mig.

– Nej. Inte så. Vänd dig om med ryggen mot mig.

Jag tog tag om hennes höfter, vände henne handgripligen runt och drog henne bakåt så att hon blev tvungen att grensla mig och puffen. Hon stod nu med benen brett isär och med rumpan precis framför min näsa.

– Och nu då?

– Jaaa … jag har ju sett hur vig du är. Böj dig framåt.

– Du menar så här?

Hon vek sig, precis som tidigare, dubbel framåt och greppade min kuk. Det gjorde att hennes underliv hamnade i perfekt läge framför min mun …

– Precis så.

… och så drog jag stringen åt sidan och gav hennes sköte en riktigt blöt tungkyss. Hon stönade mjukt när min tungspets löpte längs hennes fuktiga springa …

– MmMmMmMmmm.

… samtidigt som jag kände hur hennes mjuka läppar omfamnade mitt ollon. Hon fortsatte suga lika ljuvligt och mjukt som tidigare samtidigt som hon gav ifrån sig små hummanden varje gång jag träffade extra rätt med min tunga. Så släppte hon mig för ett ögonblick.

– Jocke?

Jag svarade så gott jag kunde med munnen full.

– MmmHm.

– Var får man idén till en sån här ställning? Det är inte i någon veckotidning i alla fall.

– Mmmhmhmhm …

Jag slutade slicka.

– Nä.

Hon lekte lite med tungan runt ollonet.

– Tittar du mycket på porr?

– Mmmm … inte på så mycket film. Mmmm … mera på snygga bilder.

”Marika” slurpade vidare på toppen av min kuk.

– Du själv då, frågade jag.

– MmmAhhh. Klart jag gör?

– Ensam? Eller med din kille?

Hon runkade mig sakta medan hon tänkte efter.

– Ibland kollar vi tillsammans. Men oftast är det bara jag … och kanske en leksak …

Hon tystnade men fortsatte runka mig. Jag trodde samtalet var slut och började slicka henne igen när hon sa …

– … fast för en del trick måste man vara två för att testa. Som det här. Håll fast mig.

– Mmmm VA?

– Håll fast mig när jag är ända nere. Och släpp mig när jag klappar dig på låret tre gånger.

Först fattade jag inte vad hon menade, men när min kuk försvann in i hennes mun, hela vägen ner till roten, begrep jag desto bättre. Jag trädde snabbt in armarna mellan hennes ben, kopplade ihop händerna bakom hennes nacke, tryckte henne mot mig och höll fast. De sekunder som gick kändes som år, men till sist klappade hon tre gånger, jag släppte och hon reste sig upp lite.

– Kändes det bra, frågade hon.

– Jag vet inte. Jag var så koncentrerad på att hålla emot så jag kände inte efter. Det där var något helt nytt för mig.

Hon såg först lite besviken ut, men sken sedan upp.

– Vi kör igen. Den här gången kan du väl försöka trycka mitt huvud upp och ner.

– Vad sa du?

– Tryck på mitt huvud. Jucka i min hals. Använd mig.

 

Det gick runt i mitt huvud. ”Jucka i min hals” ”Använd mig”?!? Kvinnan jag sedan länge avgudat, rentav satt på piedestal, visade en sida jag aldrig hade trott henne om. Hennes röst slet mig ur mina funderingar.

– Är du med nu då? Nu kör vi.

Så dök hon ner över min kuk och slukade den hel. Snabbt lade jag händerna på hennes huvud och tryckte neråt samtidigt som jag juckade försiktigt uppåt. Ett slaskande, lätt gurglande ljud kom från hennes hals när mitt ollon gång på gång passerade hennes svalg. Jag undrade just hur länge hon skulle klara det när ”Marika” hejdade mig med tre klappar på låret.

Hon reste sig snabbt upp. Långa strängar av saliv hängde mellan hennes mun och min kuk. Hon torkade sig snabbt om munnen med underarmen och dök sedan ner igen. Den här gången var jag verkligen beredd, fick tag om hennes nacke och började jucka i hennes hals. Ljudet, ”gluck – gluck – gluck – gluck”, ekade i rummet i takt med musiken. Jag var som i trance, märkte inte när hon klappade, utan fortsatte. Jag ville inte sluta, men till slut fick hon hejd på mig genom att gräva in naglarna i mina lår. Panikslagen släppte jag taget om henne. Vad hade jag gjort? Hon reste sig snabbt och drog ett långt rosslande andetag.

– Förlåt, viskade jag.

– För vadå?

– För att jag …

– Vet du? Det gör inget. Jag fattar att det är lätt att tappa fokus. Särskilt om det är första gången. Men jag ville göra det … och det finns inget som gör mig så kåt som det vi just gjorde. Det är något med halsen … och att bli fasthållen som … . Hon tystnade. Verkade nästan förlägen.

– Skäms du?

– Ja. Nej. Jo, lite.

– Varför?

– Du är den första ”vanliga” kille jag gjort det där med. Jag utsatte dig för något du inte vet något om. Och du vet ingenting om mig heller. De andra gångerna har det varit uppgjort på förhand.

– Din sambo … ?

– Nej, nej …

Hon klev framåt och vände sig om.

– … han klarar det inte. Tycker det är för otäckt.

– Så det är bara dina ”frikort” som har fått göra så med dig? Och vad menar du med ”uppgjort på förhand”?

– Ja, så är det. Bara ”frikorten”. Och jag menar att jag aktivt sökt efter män som har kunnat tänka sig en lite mera kinky kväll.

– Okej? Kinky? Så vad gillar du mer?

Hon såg först lite förvånad ut över att jag ens frågade. Sedan tändes en busig glimt i hennes ögon.

– Det är lite svårt att bara berätta. Det är bättre om jag visar.

– Hur då?

– Vänta här.

 

Hon trippade iväg på sina höga klackar. På håll hörde jag hur hon rotade runt i hallgarderoben, hur hon stängde dörren och kom trippande tillbaka. Med sig hade hon en svart träningsväska.

– Vad har du där?

– Du ska få se.

Hon öppnade dragkedjan och tömde ut innehållet på mattan. Vid en första anblick var det kanske inte så märkvärdigt. Mycket av det var rätt traditionella sexleksaker. Dildos. Vibratorer. Ägg. Men efter en närmare granskning så upptäckte jag sådant som annars kanske inte var så vanligt. Handklovar, piskor, rep, ögonbindlar. Allt, förutom repen, var i svart läder med nitar, ringar och karbinhakar i stål. Jag såg frågande på ”Marika”.

– Är du chockad, frågade hon.

– Nää. Jo, förresten. En aning. Jag har väl inte tänkt på dig på det viset. Och hur visste du om den där väskan?

– Det fattar jag väl att du inte har. Det är ju inte en sida som jag visar upp i rutan direkt. Och väskan? Man kan väl säga att min kompis och jag har lite liknande intressen och hon visade mig en gång var den fanns.

Jag tittade än en gång på den digra samlingen sexleksaker.

– Vad vill du börja med? Eller jag kanske ska fråga så här. Är det något du INTE vill använda? För jag antar att det är därför du har plockat fram allt det här.

Svaret kom förvånansvärt snabbt.

– Repen.

– Varför?

– Det är inte repen i sig. Det har jag inget emot. Det är du som är problemet. Rep kräver teknik och träning, något du inte har … ännu. Och en sak till. Ögonbindeln. Den går bort den med. Jag vill se dig. Se vad du gör. Se vad du väljer. Okej?

– Okej.

Jag tog de två stora repbuntarna och ögonbindeln och lade tillbaka dem i väskan.

– Men annars är det fritt fram då?

”Marika” nickade.

– Ja. Annars är det fritt fram.

Jag tog ett par sekunder att överväga vad som nu skulle ske samtidigt som jag såg mig omkring i lägenheten. Det var då jag fick syn på dem.

 

I passagen, som nog en gång i tiden hade varit en dörr från hallen in i vardagsrummet, satt det öglor med järnringar i väggarna. Placeringen, en på var sida drygt en och en halv meter upp, och en på var sida nere vid golvet, kändes först helt obefogad, såvida inte … ? Insikten slog ner som en blixt i mitt huvud. Så klart att det var. Jag såg på ”Marika”. Det syntes på henne att hon förstod vad jag kommit fram till, för ögonen glittrade och hennes leende gick från öra till öra. Så med ens blev hon allvarlig.

– Jocke.

– Ja?

– En sak till. ”Safewords”. Gul betyder ”lugna ner dig” och Röd betyder ”stopp” eller ”sluta”. Har du förstått?

– Jag har förstått. Ställ dig upp.

Med näst intill kattlik smidighet var hon uppe på fötter och ställde sig framför mig. Jag reste mig upp, ställde mig tätt intill henne och kysste henne samtidigt som jag stack in ett finger under hennes behå.

– Jag tror vi måste klä av dig lite först.

Jag sträckte ena handen in bakom henne och knäppte upp spännena som höll den på plats. Behån föll genast framåt, gled av axlarna och följde lätt med mitt finger.

– Sådär ja.

Jag kastade den bort mot soffan och böjde mig sedan ner och rotade runt bland alla sakerna lite på måfå. Vad skulle jag börja med? Min blick föll på något som liknade ett hundhalsband. Det skulle bli bra. Jag tog upp det och ställde mig framför henne igen, delade det, satte det runt hennes hals, knäppte ihop det och kände sedan efter med ett finger att det inte satt åt för hårt. Så stack jag in fingret i ringen som satt framtill, drog henne mot mig och kysste henne. Hon besvarade kyssen hungrigt, och en liten darrning i hennes andetag skvallrade om hennes upphetsning.

Jag släppte kyssen och vände mig om, böjde mig ner och hittade handfängslen, vägde dem i min hand, knäppte upp dem och fäste dem runt hennes handleder. Sedan satte jag handen mot hennes bröstkorg och sköt henne framför mig tills hon stod mitt i passagen, i höjd med väggfästena. Så tog jag hennes högra arm, lyfte den och hakade fast den i ringen, gjorde sedan samma sak med hennes vänstra på den motsatta sidan, innan jag återvände till leksakshögen för att hämta fotbojorna. På vägen tillbaka stannade jag upp och såg på henne.

– Vad är det?

– Du och din kompis …

– Ja?

– Är ni exakt lika långa?

– Jag har aldrig tänkt på det men …

”Marika” såg på sina armar som, mer än ledigt, nådde upp till fästpunkterna.

– … det kanske vi är.

– Och när ni ses …

– Ja?

– Är det du eller hon som blir uppspänd där?

– Det är länge sedan nu, innan jag träffade min kille, men då var det här ”min plats” om jag säger så.

– Okej? Så … hur känns det nu … när du är tillbaka på ”din plats”?

Hon drog på svaret lite, som om hon inte ville svara, men i hennes ögon brann en eld som var svår att misstolka, och när hon till sist talade stockade sig orden lite i hennes hals.

– Det beror ju lite på dig. Men än så länge känns det bra.

 

Jag sade ingenting mer, utan bara nickade att jag hörde vad hon sa, samtidigt som jag gick fram, gick ner på knä och fäste bojorna runt hennes fotleder. Precis när jag skulle till att flytta isär hennes fötter slog det mig. Trosorna! De skulle bli omöjliga att få av senare. Visserligen kanske hon skulle ha uppskattat det råa i att få dem sönderslitna, men jag ville inte chansa, de kunde ju faktiskt ha kostat henne en hel del pengar. Försiktigt började jag dra dem neråt. 

Det syntes tydligt att de var rejält blöta i grenen, men det kunde ju faktiskt vara sedan tidigare. Jag tittade upp lite och såg, nu som först, att hon var rakad. Visst … jag märkte ju att hon var ansad när jag slickade henne tidigare, men trosorna hade ju varit på så jag hade inte fått hela bilden. Det fick jag nu. En del kvinnor sparar ju lite grann, ovanför eller på sidorna, men här fanns ingenting. Inte ett strå.

När jag väl hade fått dem ner till anklarna tog jag av henne pumpsen och lät henne att kliva ur dem. Sedan stannade jag upp. Skulle jag ta på henne skorna igen? Jag försökte med ögonmått beräkna hur klackarna skulle bli i förhållande till väggfästet nere vid golvet. Det skulle inte gå. Och det var kanske lika bra. Utan skorna blev hon ju helt naken, helt utlämnad, och det var ju själva grejen.

Jag kastade skorna åt sidan, började flytta isär hennes fötter och hakade sedan fast dem i sina väggfästen. Sedan tog jag ett steg tillbaka. Utan klackarna hade hon kommit ner nästan en decimeter, så hennes armar var lite mer sträckta än de varit när vi började, men det var inte så att hon hängde i dem och hon kunde röra sig så pass mycket att hon kunde skifta tyngdpunkt lite grann, något hon gjorde hela tiden. Varför gjorde hon så? Men så såg jag. En liten droppe, och så en till, som sakta letade sig neråt längs insidan av hennes ena lår.

 

Jag fångade hennes blick.

– Det är så pass, va?

– MmHmm.

– Och vad ska vi göra åt det då?

– Jag vet inte, men gör NÅNTING.

Nog skulle jag göra något. Frågan var bara vad. Jag återvände till sakerna på golvet och petade runt bland alla prylar och manicker. Först fastnade jag för ett vibratorägg. Det skulle kunna gå att använda. Lite snabbt kollade jag om det var laddat och det svarade med ett djupt brummande. Sedan hittade jag tre analpluggar i stål i olika storlekar, där den största nog var runt 4 centimeter i diameter, kanske mer.

Efter dem var det en samling kedjor som fångade min uppmärksamhet. Jag lyfte upp dem och skakade lite så att de lossade från varandra för att kunna se bättre. Det var en ring med en karbinhake längst upp. I ringen var en lång kedja och två lite kortare fästa, alla försedda med en liten klämma i änden. Jag började ana vad det kunde vara.

 

Jag radade upp föremålen på bordet och såg sedan på ”Marika”. Hon kunde inte röra sig så mycket, men hon skruvade lite på sig samtidigt som hon bet sig lite lätt i underläppen.

– Vilken vill du ha, frågade jag.

– Måste jag välja?

– Nej, givetvis inte. Men i så fall vill jag att du bestämmer vilken ordning.

Hon blev tyst ett par sekunder.

– Nu är det inte riktigt SÅ som sånt här går till, sa hon hest.

– Det är inte det, va? Nå. Då tar jag över från och med nu.

Jag återvände snabbt till väskan och tog fram ögonbindeln, ett svart tygstycke som jag band hårt över hennes ögon. Sedan gick jag tillbaka till bordet, hämtade den största analpluggen och kontrollerade att den var ren. Den glimmade mot mig i den dämpade belysningen. Då insåg jag att jag behövde lite glidmedel också. Jag letade lite i högen av saker, men hittade inget, så jag beslöt att titta i väskan. Själva huvudfacket var ju tomt, sånär som på repen, men i ett av sidofacken hittade jag tre flaskor. En flaska vattenbaserat, en flaska med silikonbaserat och en som jag antog var hampolja.

 

Jag valde den med silikon. Pluggen var ju i metall, så den tålde det, och silikonet torkade inte lika fort som det vattenbaserade glidmedlet, och var därför mycket bekvämare. När jag vände mig om insåg jag att jag inte kunde ta mig förbi henne som jag tänkt, utan var tvungen att gå runt via köket. När jag kom runt bakom henne såg jag hur hon lyssnade oroligt efter mig. Jag stannade till och väntade.

– Jocke! Vad gör du? Var är du?

Jag smög mig fram. Inte förrän jag var precis bakom henne viskade jag i hennes öra …

– Här är jag.

… samtidigt som jag smekte henne längs ryggraden med pluggen. Sedan sträckte jag mig fram runt henne, förde den ner över hennes mage, ända ner till toppen av springan, vände sedan och drog den längs hennes hud uppåt. Upp över magen, bröstkorgen, mellan hennes bröst, upp längs halsen tills den nådde hennes mun. Där tryckte jag den lätt mot hennes läppar, fick henne att öppna munnen och ta emot den.

– Känner du vad det är?

– Mmmm.

– Känner du VILKEN det är?

– MmHmm.

– Klarar du att ta emot den?

Jag drog ut den ur hennes mun och hon svarade på inandning.

– Ja.

– Bra. Är du redo?

– Ja.

Med pluggens skaft klämt mellan vänstra handens ring- och lillfinger tog jag glidmedlet, tryckte ut en klick över högerhandens två mittersta fingrar och började smeka ut den mellan hennes skinkor. I början längs med hela stjärtskåran, men sedan allt mer koncentrerat till hennes anus.

 

Det hördes på henne hur hon njöt av min behandling och det verkade som hon försökte trycka sig mot min hand genom att puta med rumpan. Jag tog lite mer glidmedel och lät sedan långfingertoppen trycka, varligt men bestämt, mot öppningen. Först verkade den inte alls vilja ge med sig, men så kände jag hur motståndet minskade och fingret började sakta glida in. När det glidit in förbi andra fingerleden drog jag ut det, tog mer glidmedel, pressade in det och pullade lite lätt. Ett stön kom över ”Marikas” läppar.

– Uhmmmm. Ett till. Ge mig ett till.

Jag drog ut och lät sedan mitt ringfinger följa långfingret in. Det spände lite runt de båda fingrarna, men allt eftersom så lättade trycket runt dem, så jag tog fram pluggen, smorde in den omsorgsfullt och satte sedan toppen mot hennes rosett och tryckte på. Den började sakta glida inåt, men eftersom den var dubbelt så stor som mina två fingrar så tog det emot lite. Jag släppte trycket lite och började om. Den gled in lite längre innan det tog stopp.

– Hårdare …

”Marikas” ord kom som en väsning.

– … tryck hårdare. Jag tål det.

Jag satte mer tryck mot pluggen samtidigt som hon svankade mot min hand. Sakta sakta började den röra sig inåt, dess bredaste punkt passerade den yttre muskeln, den började glida in fortare och den ankarliknande stoppen lade sig tillrätta mellan hennes skinkor. ”Marika” hummade lågt.

– MmmmHmHmHmmm.

– Känns det bra?

– MmmmHm.

– Bra. Då tar vi nästa.

Den här gången gick jag inte genom köket, utan klev försiktigt igenom öppningen mellan henne och väggen, gick fram till bordet och plockade upp ägget, en rosa tingest med en ”svans” där kontrollknapparna satt. Jag hällde på lite vattenbaserat glidmedel, smorde in det och gick sedan tillbaka till ”Marika”.

När jag var framme hos henne satte jag igång det. Det syntes att hon uppfattade dess brummande läte, för hon vred lite på huvudet samtidigt som hon slickade sig om läpparna. Jag förde det vibrerande ägget mot hennes ena bröst och lät det nudda vid hennes bröstvårta. Först ryckte hon till. Sedan drog hon efter andan samtidigt som bröstvårtan drog ihop sig. Jag drog undan ägget och såg hur hon försökte följa efter det med överkroppen. Jag böjde mig ner, kysste den stenhårda lilla knoppen och viskade …

– Lugn. Du VET att den kommer att få sitt.

… för att sedan trycka ägget mot hennes savande sköte. Det behövdes bara ett lätt tryck för att det skulle börja röra sig inåt. Men en bit in tog det emot lite. Analpluggen gjorde henne trängre, så jag fick lov att trycka lite hårdare, och till slut gled det in och lade sig på plats. Sedan tog jag tag i ”svansen” och justerade upp vibrationerna till medelhög nivå.

 

Att det kändes när ägget hamrade mot analpluggen inne i henne var det ingen tvekan om. Hennes andning och hennes höfter förrådde henne. Jag kunde inte hejda en impuls att böja mig fram och kyssa henne, samtidigt som jag strök med handen över hennes plaskvåta kön, innan jag gick bort och hämtade kedjorna. På vägen tillbaka till henne rasslade jag lite demonstrativt med dem. Lät henne höra. Sedan, när jag kom fram till henne, drog jag dem längs hennes hud, upp över magen, mellan brösten, runt bakom hennes nacke och ner igen samma väg. Så tog jag karbinhaken och fäste den i halsbandets ring.

Kedjorna hängde nu ner mellan hennes bröst. Jag tog en av klämmorna, greppade om hennes ena bröst, böjde mig ner och sög hårt på bröstvårtan, tog den sedan mellan tummen och pekfingret, drog ut den och fäste klämman. Sedan upprepade jag samma procedur med det andra bröstet, innan jag viskade i hennes öra.

– Nu vet du vad som väntar.

Jag gick ner på knä framför henne och nöp ihop klitoriskappan mellan tummen och pekfingret. Det var inte helt lätt, hon var så vansinnigt blöt att det var svårt att få ett bra grepp, men till slut lyckades jag, kände att jag hade med mig den lilla knoppen där innanför och satte fast klämman. ”Marika” stönade till.

– UUUUHHHHHH!

– Gör det ont?

– Mmmmm … den känns.

– Ska jag ta bort den?

– Mmmm … nej. Låt den … vara. Bara … fortsätt.

”Bara fortsätt”? Vad skulle i så fall bli nästa steg? Det var ”fritt fram” hade hon ju sagt, men vad skulle jag välja? Jag funderade lite. Med tanke på klämmorna så verkade ju smärta vara något hon gillade. Eller? Lite lagom i alla fall. Hon kunde ju säga ifrån. Eller hur?

Jag letade bland de saker som låg kvar på golvet. Där fanns en ridpiska, ytterligare piska som bestod av en massa mjuka trådar fästa vid ett handtag, och en bred träspade. Nu blev det svårt. Vilken av dem blev bäst? Jag tog fasta på det hon sagt om MINA bristande kunskaper när hon valde bort repen. Med andra ord måste jag ta den som, även om jag klantade till det riktigt ordentligt, skulle göra minst skada.

Jag plockade upp den med de långa trådarna. Något sa mig att jag skulle bli tvungen att svinga den riktigt hårt för att den skulle göra henne illa. När jag kom fram till henne gjorde jag samma sak med den som med kedjorna, lät trådarna smeka hennes hud, sakta glida över brösten, axlarna och nacken. Ett leende spelade i hennes ena mungipa. Hon visste mycket väl vad det var jag hade i handen.

 

Jag lutade mig fram och viskade i hennes öra.

– Såååå. Marika …

På en ingivelse hade jag bestämt mig för att använda hennes alias.

– … du har bestämt varit olydig.

Hon skrattade till när det gick upp för henne att jag tänkte spela min roll fullt ut.

– Haha! Neeej.

– Inte?

– Neej. Jag …

Jag lät piskan falla, inte särskilt hårt, över ena lårets framsida.

– … Aaahh!!!

Hennes utrop var mer av överraskning än av smärta.

– Inte?

– Mmmm … nej … Sir.

Hon kallade mig ”Sir”?! Helt oväntat, men ändå … det stämde på något sätt.

– Nej?

– Nej, Sir.

Jag lät piskan falla, precis lika hårt, över det andra låret.

– Nähä?

I mitt huvud letade jag febrilt efter något att anklaga henne för, men kom inte på något, det hade ju varit raka puckar från start. Om inte … ?

– Men lögnen då?

– Vilken lögn?

– I garderoben. Du tvingade mig ljuga.

– Men …

Jag lät ett rapp landa på hennes höft.

– … Aaaahhh!!!

– Och du skall fortsätta kalla mig ”Sir”.

Mina ord kom som ett morrande samtidigt som jag lät ett rapp träffa den andra höften.

– MmmAahhh!! Ja, Sir. Förlåt, Sir.

– Förlåt för vad?

– För att jag tvingade dig ljuga, Sir.

– Och mer?

– Vadå mer …

Nästa slag, som var lite hårdare, träffade lite längre fram över hennes höft så att trådarna smet åt runt den och även träffade skinkan.

– … Aaaahhh! … Sir?

– Du var inte uppriktig mot mig. Dolde vem du egentligen är. Vad du egentligen vill ha. Är det juste?

– Men jag …

Ett rapp till landade på exakt samma plats …

– Och nu tvingas jag bestraffa dig …

… och sedan ytterligare ett. Det sista måste ha svidit, för hon frustade till, men hon klagade inte.

– … det är inte heller juste. Tror du jag tycker det är roligt? Tror du det … att jag njuter av det? Eller?

 

Samtidigt som jag ställde min sista fråga vispade jag till med piskan ett par gånger framför henne så att trådändarna precis touchade hennes klämda bröstvårtor. Hon ropade till.

– AAAAHHH!!

– Så ber du om ursäkt?

– Ja, Sir! Jag ber om ursäkt.

– Ber om ursäkt för vad?

– För alltihop.

Med en svepande rörelse underifrån landade jag ett sista slag mitt emellan hennes ben, sedan kastade jag piskan åt sidan, gick fram till henne, smekte hennes svullna och blöta sköte, fick tag i äggets ”svans”, satte upp vibrationerna på max och viskade i hennes öra.

– Du … skall … kalla … mig … “Sir” … har jag ju sagt. För VAD ber du om ursäkt?

– För att jag inte var uppriktig mot dig, Sir. För att jag lurade dig in i den här leken, Sir. Och för att jag tvingade dig att bestraffa mig … Sir.

Jag tog ett steg tillbaka.

– Bra. Jag accepterar din ursäkt. Jag är nöjd. Vad händer när jag är nöjd, Marika?

– Jag vet inte, Sir.

– Man blir belönad. Vad vill du ha för belöning, Marika? Säg. Vad som helst.

Hon var tyst för ett ögonblick. Sedan viskade hon.

 

– Jag vill att du tar mig.

– Högre.

– Jag vill att du tar mig, Sir.

– Tar dig? Vänta lite då. Jag skall släppa loss dig.

– Nej. Jag vill att du tar mig här. Nu. Precis som jag står nu. Jag vill att du använder mig, Sir.

– Är du säker?

– Ja, Sir. Använd mig. Det är min önskan.

 

För ett ögonblick stod jag bara stilla och funderade. Hur skulle jag göra? Hur skulle det gå till? Vad blev bäst? Till slut bestämde jag mig för att bara köra. Testa mig fram. Jag gick fram till henne, stängde av ägget och drog ut det, och smekte sedan hennes plaskvåta kön med handen innan jag begravde två fingrar i henne och började pulla.

– Så du vill bli använd?

Med fingrarna i hennes fitta drog jag henne framåt, mot mig, provade hennes rörlighet. Framifrån skulle bli besvärligt. Det var för svårt att komma så pass nära att jag kunde få en bra vinkel. Så jag drog ut mina fingrar, gick runt och ställde mig bakom henne. Jag tog tag om hennes höfter och drog henne mot mig. Genast märkte jag hur hon svankade mot mig. Det här skulle gå. Jag blötte kuken med lite saliv, runkade några tag och hade precis börjat sikta in mig när jag fick syn på något.

På rummets bortre vägg, precis mitt framför oss, var något som jag först trott var ett fönster. Höjden var densamma, bredden också, och det var dolt bakom tunga gardiner. Nu slog det mig att det där inte var en yttervägg, så det kunde ju inte gärna vara ett fönster. Var det en … ? Jag tog mig förbi “Marika” och gick dit. Vid ena sidan av det mörka draperiet hängde två rep. Jag drog i det ena. Ingenting hände. Då drog jag i det andra. Draperierna började röra sig, delade sig ungefär som en ridå, och avslöjade vad som fanns bakom. En spegel, en gigantisk sådan, och som jag såg det, placerad där av bara en enda anledning.

Jag drog isär draperierna fullt ut. Sedan, på vägen tillbaka till “Marika”, ökade jag belysningen i hallen på dimmern och ställde mig sedan bakom henne igen, så nära att min kuk trycktes in mellan hennes skinkor, sträckte fram en hand och tog tag om hennes hals precis under käkbenet. Jag tittade i spegeln. Halvdunklet i vardagsrummet gjorde att vi, där vi stod, framstod glasklart, som belysta av en spotlight.

– Vill du se, viskade jag. Vill du se när en olydig flicka, som tagit sitt straff och bättrat sig, får sin belöning? Vill du det?

– Ja.

Jag klämde åt lite grann med handen.

– Ja, Sir.

– Varsågod.

Med andra handen lossade jag knuten i ögonbindeln och drog den av henne. Först blinkade hon lite ovant mot ljuset. Sedan såg hon. Såg mig. Såg sig själv. Uppspänd. Halsbandet. Kedjorna. Och det märktes direkt vad det gjorde med henne. Ett litet läte började stiga upp ur hennes strupe …

– MmmmMmmmMmmmMmmm …

… samtidigt som hon sakta började röra på höfterna, gnida sin bakdel upp och ner längs skaftet på min kuk, som bultande trycktes in mellan hennes skinkor.

 

Eftersom jag redan från början var längre än henne, och då hon dessutom stod med benen brett isär, blev min position aningen för hög, så jag flyttade ut min fötter ungefär lika brett och knäade lite grann. Hon fortsatte röra sitt underliv fram och tillbaka. Sökande. Försökte hitta toppen av mitt ollon med sin öppning. Så fann hon den, svankade lite mer för bättre vinkel och jag började glida in.

Jag tog snabbt tag om hennes höfter och tryckte till, bottnade i henne, snabbt och hårt. Där stannade jag i ett par sekunder, lät henne känna mig, innan jag drog mig bakåt och stannade där, med bara toppen inne i henne. Hon försökte backa, följa efter, få in mer, men kom ingenstans. Ett frustrerat frustande kom från henne och hon mötte min blick i spegeln.

– Be mig, viskade jag.

– Sir?

– Be mig. Vad vill du ha?

Det såg ut som hon tvekade, letade efter orden, men så till sist kom de.

– Mer av det du nyss gav mig. Ge mig mer av det.

Jag höll mig helt stilla.

– Din kuk, Sir. Jag vill att du knullar mig.

Jag rörde fortfarande inte en fena.

– Jag ber dig …

En lätt darrning fanns nu i hennes röst, en vädjande ton, som om hon inte orkade vänta längre.

– … Sir. Snälla. Knulla mig.

 

Nu var det jag som inte orkade vänta. Med en fnysning, likt en boxare som tar i allt vad han kan, stötte jag in min kuk i hennes våta varma inre, och den här gången stannade jag inte upp utan fortsatte stöta mig in i henne. Hårt och taktfast. Njöt av att höra klatchandet när hennes skinkor mötte mitt höftben. Jag tittade neråt mot den punkt där min kropp mötte hennes. Såg dallringen i hennes skinkor varje gång vi stötte samman. Såg min kuk plöja hennes kött. Såg hur pluggen rörde sig varje gång jag drog mig ut eller tryckte mig in. Så tittade jag upp igen. Såg oss i spegeln. Såg hennes kropp skaka till vid varje stöt. Såg kedjorna gunga framför hennes kropp. Gunga i bröstvårtorna. Gunga i klitoris.

Jag mötte hennes blick. Vild och galen. Kåt bortom all sans. Lycklig? Ja. Lycklig. Trots hennes ansträngda ansiktsuttryck och de flåsande andetagen spelade ett litet leende på hennes läppar. Så plötsligt sa hon …

– Jocke.

– Ja?

– Dra ut … pluggen.

– Varför?

– Jag vill … att du … byter.

– Nej.

– Jo. Gör … det. Ta mig … i röven. Jag vill …

– Nej … har jag … sagt.

Jag var inte beredd att diskutera mera, inte nu, så jag satte upp ett ännu högre tempo, tryckte på hårdare. Jag kunde känna hur hon blev trängre och trängre, hur hon snabbt närmade sig målet. Hennes andetag blev korta, kvidande, nästan plågade. I spegeln såg jag att hon gick upp på tå för att få mer utrymme att svanka, mer utrymme att möta mina stötar, men det varade inte länge. Plötsligt började hennes ben skaka, hennes inre låste sig runt mig i en enda lång kramp. Så förlorade hon fotfästet, och hängde plötsligt i greppet jag hade om hennes höfter, uppträdd på min kuk.

Jag slutade inte, utan fortsatte knulla henne, fortsatte trycka in min bultande lem i hennes krampande fitta, och ur hennes vidöppna mun kom ett långt …

– AaahhhAaaahhhAaaahhhAaaahhh … AAAAAAAAAHHHHHH!!!

… samtidigt som varenda muskel i hennes kropp spändes som en fiolsträng, för att sedan lika plötsligt bli helt slapp.

 

Jag slog en arm om hennes midja för att hålla henne uppe, hakade loss hennes vänstra arm från väggen, sedan också den högra och lade henne ner på golvet. Snabbt lossade jag fotbojorna från väggfästena och så lyfte jag upp henne igen i mina armar. En säng. Var fanns det en säng? Jag hade inte sett om det fanns något sovrum, men tyckte att det borde det väl ändå göra. Det fanns en stor dubbeldörr på den bortre väggen, så jag styrde mina steg ditåt. Mycket riktigt. Där fanns en säng.

Likt allt annat i den den här lägenheten så var den enorm. Jag uppskattade bredden till närmare två och en halv meter. Jag lade “Marika” i sängen och började sakta och försiktigt, medveten om att det skulle komma att göra ont, ta loss klämmorna. Redan vid första, den över klitoriskappan, ryckte hon till, men låg sedan helt stilla till dess att jag lyckats få loss alla. När jag sedan skulle lossa halsbandet slog hon upp ögonen.

– Nej, Jocke. Låt det vara. I alla fall en stund till.

– Okej. Analpluggen då?

– Den kan sitta kvar den med, men bojorna får du gärna ta av.

Jag började ta av henne hennes hand- och fotfängsel.

– Jocke?

– Ja.

– Varför ville du inte göra det jag bad dig om förut.

– Vilket?

– Ta mig … analt.

– Jasså det. Av två skäl.

– Du har alltid två skäl, va?

– Hehe. Jooo. Kanske. HrmHmm. Nå. För det första har jag aldrig gjort det förut. Tyckte det var för riskabelt.

– Och det andra?

– Jag hade ingen kondom. Tänk om du hade velat att jag skulle byta igen. Man kan inte bara byta sådär, fram och tillbaka, hur som helst … har jag läst … någonstans.

– Så du har läst … “någonstans” …

“Marika” flinade.

 – … knappast i Hänt i Veckan i alla fall.

 

Jag kände hur jag rodnade. Inte för att jag ens mindes var jag hade läst det, OM jag hade läst det, jag kanske hade hört det någonstans, men det spelade ingen roll. Hennes tonfall fick mig att rodna ändå. Hon fortsatte.

– Så om du hade haft ett gummi så hade du … ?

– Jag vet inte. Kanske. Jag vill ju vara ett bra “frikort”.

Jag hade precis fått av henne bojorna och lagt dem vid sängens fotände.

– Men är det inte något du har drömt om att få göra, fortsatte hon.

– Drömt och drömt. Man ska ha en tjej först. Och även om jag hade det så skulle det väl inte vara det som stod högst upp på “att göra” listan. Det ÄR ju lite skrämmande, eller hur? Jag menar, vad tyckte du själv första gången?.

– Hmmm. Jo. Jag antar att det är så. Men nog snackat nu. Kom och lägg dig här hos mig.

Jag var på väg att klättra upp i sängen på hennes sida när hon sa …

– Nej. Andra sidan. Bakom mig. Håll om mig.

… så jag bytte sida, lade mig sked bakom henne och lade en arm över henne. Hon gnydde till lite när jag nuddade vid en av hennes ömmande bröstvårtor, men annars var hon tyst och stilla. Jag låg och lyssnade på hur hon andades, långa djupa andetag, och till slut tog ölen, whiskyn, vinet och spänningen ut sin rätt och jag somnade.

Jag måste ha varit helt utslagen, för jag vaknade av att läppar slöts runt mitt ollon och en mun som började suga mig. Jag försökte titta neråt men såg ingenting, När jag försökte flytta mina händer till hennes huvud kom jag ingen vart. Mina armar var fixerade rakt ut från kroppen. Benen var också bundna, brett isär ner mot sängens hörnor. “Marika” måste ha sett mina rörelser, för plötsligt släppte munnen min kuk och jag kände hennes andedräkt mot min kind.

– Så du är vaken nu?

– Vad har du gjort?

Jag ryckte lite i mina bojor, men det var lönlöst.

– Shhh. Lugn. Jag ska inte göra något farligt. Det kommer inte att göra ont. Tvärt om.

– Men varför?

– Haha! Två saker. För det första insåg jag att du faktiskt aldrig “gick i mål”. Eller hur?

– Nej. Jag var så fokuserad på dig.

– Heder åt dig för det, men så kan vi inte ha det. Man kan inte ha en natt med sin våtaste fantasi och sen inte få komma.

Sängens rörelser skvallrade om att hon svingade ena benet över mig och ställde sig grensle.

– Och för det andra, frågade jag.

– För det andra så ville jag försäkra mig om att du inte backar ur.

– Vad då “backa u…”?

Då kände jag hur en av hennes händer grep om min styva lem. Handen var insmord med någonting och runkade mig sakta, smorde in mig, och jag kände den värmande effekten av vad det nu var hon använde. Sedan stannade den. Jag kände något mot toppen, något som trycktes mot den. Det tog emot lite, men gav sedan vika och jag gled in i hennes värme. Då kände jag plötsligt vibrationer mot mitt skaft. Inte direkt emot, men ändå tydligt. Ägget. Det fanns bara en plats som det kunde befinna sig på, och det betydde att min kuk var … .

– Shhhh.

 

“Marika” red mig sakta samtidigt som hon talade till mig.

– Du är skön. Vet du det? Väldigt skön.

Vibrationerna ökades ett steg.

– Låt mig nu göra det skönt för dig.

Hon fortsatte rida mig, samtidigt som hon steg för steg höjde intensiteten på ägget.

– Visst är det ljuvligt. Att bara få ta emot. Inte se, men ändå veta. Inte röra, men ändå känna. Känn.

Äggets vibrationer ökade ännu ett steg. Det måste vara på näst högsta vid det här laget. ”Marika” fortsatte tala till mig. Hennes röst var låg, nästan hypnotisk.

– Känn hur jag rider dig. Känn ägget. Känn hur min röv kramar hårdare och hårdare om din kuk ju närmare jag är att komma.

Ägget höjdes ännu ett steg, till det högsta. 

– Ja, jag kommer att komma. Ägget hjälper mig med det. Och min hand.

Sakta red hon mig. Långsamma rörelser. Upp och ner. Upp och ner rörde hon sig.

– Men bry dig inte om mig. Bara känn. Känn din kuk. Känn hur den bultar inne i mig. Inne i min tajta röv.

 

Och nog bultade det alltid. Hennes anus kramade om mig som en kukring, fick mig att svälla, och min kuk kändes större än jag någonsin känt den tidigare. ”Marika” sänkte rösten ytterligare och nästan viskade i samma takt som hon red mig.

– Känn … Jocke. Känn … hur mitt … underliv … bultar och … pulserar. Känn … hur nära … jag är.

Jag kände. Och jag hörde. Hörde hennes manande ord. Hörde hennes flåsande andetag. Kände hur hon gled upp och ner över mitt galet bultande stånd. Så kändes det som hon satte sig mera upprätt, och jag anade en snabb fladdrande rörelse mot min mage, samtidigt som hon red mig lite fortare.

– Känn … hur hårt … jag kramar … om … dig.

Hennes ord kom stötvis. Ett i taget. Jag kände en hand mot min pung, som letade sig neråt.

– Känn … hur … jag … kommer. Fyll … mig … Jocke. Kom. Spruta … i … mig.

Hennes fingrar fann vad de sökte, två insmorda fingrar trängde in i mig, och så kom hon med ett nästan djuriskt stön samtidigt som mina fördämningar brast. Allt jag hade sparat, allt som hade byggts upp denna galna kväll, pulserande ur mig och in i henne i den ena kaskaden efter den andra, tills jag bara låg och vred mig medan hon mjölkade ur mig det sista med sin stjärt.

Så försvann hon plötsligt. Jag kunde inte vara säker, men jag trodde att jag hörde hur duschen sattes igång. Tankarna började snurra. Hon tänkte väl inte gå sin väg? Lämna mig här? Som en present åt sin väninna? Eller? Skulle jag ropa på henne? Jag var precis på gång att fylla mina lungor med luft när jag kände något varmt och blött mot min slaknade kuk samtidigt som jag hörde hennes röst igen.

– Så, Jocke. Jag ska fixa till dig.

Med varsamma händer gjorde hon mig ren, tog av mig ögonbindeln och bojorna, och ställde sig sedan på alla fyra över mig.

– Du stannar väl hos mig? Stanna här till gryningen. 

– Det behöver du inte fråga. Kom hit.

Jag slog armarna om henne och drog henne intill mig. Så somnade vi.

*****

”Marika” låg kvar i sängen och såg på medan jag klädde mig i det bleka gryningsljuset.

– Hur är det med dig, frågade hon.

– Jag vet inte. Det känns lite sorgligt.

– På vilket sätt?

– Att vi aldrig kommer att träffas igen.

– Aldrig är en väldigt lång tid. Mycket kan hända.

– Men det är ju så det är. Du sa det själv. En gång om året. Vad är oddsen?

Det syntes hur hon tänkte efter. Överlade med sig själv. Hon öppnade munnen för att säga något, stängde den igen, tog sats och sa till slut …

– Vet du … jag skulle gärna göra om det här … men det är en sak jag måste göra först.

– Vadå?

– Jag måste tala med min sambo. Jag vill inte smyga med det gentemot honom. Vi har alltid varit ärliga och så måste det förbli.

– Men vad tänker du säga?

– Jag tänker ge honom ett förslag.

– Hur menar du?

– Jag tänker föreslå att vi utökar ”frikortet”. Att vi, förutom den årliga utsvävningen, också har rätt att, när vi vill, träffa någon vi trivts extra bra med. Jag är säker på att han har någon, eller några, som han gärna vill kontakta igen, och kanske redan har gjort för den delen, vad vet jag. Men som sagt … jag vill gärna tala med honom först.

– Men hur ska jag få veta?

– Du har rätt. Jag vill inte ha ditt telefonnummer förrän jag har allting klart. Vi måste ha en signal. Ett kodord.

 

Hon blev tyst en stund. Sedan sa hon.

– Jag vet hur vi gör …

Hon fnissade lite.

– … jag tittar in i kameran och säger ”Hänt i Veckan” mitt i sändning.

– Men hur ska du veta att jag har sett det då?

– Hmmm. Jag vet inte. Jo … förresten …

Hon rotade runt i sin väska och hittade ett visitkort.

– … har du någon gammal mobiltelefon?

– Jo. Jag har kvar min förra. Vad …

– Köp då ett kontantkort och skicka ett sms från den till det här numret. Det är till min jobbmobil. På det viset slipper du riskera att ditt riktiga telefonnummer avslöjas.

– Ska jag skicka i klarspråk eller ska det vara kodat.

– Spelar ingen roll. Det är ingen annan än jag som tittar på den, så hitta på något om du vill. Men du … ge mig en kyss till innan du går.

Jag gick fram till sängen, böjde mig ner, gav henne en lång kyss och sa …

– Jag kommer att fortsätta kalla dig för Marika. Bara för säkerhets skull.

… och så gick jag därifrån … raka vägen till den nattöppna servicebutiken och köpte ett kontantkort. Nästa dag letade jag fram den gamla mobiltelefon som jag sparat för att ha som reserv, såg till att den var laddad och lade den sedan på bordet vid TV-soffan.

Helgen gick och det blev måndag. På jobbet var allt som vanligt. Det vill säga tills Mia sökte upp mig.

– Vart tog du vägen i fredags? Vi saknade dig. Jag saknade dig.

– Det tror jag nog inte så mycket på. Du och Bertil såg ju ut att få till det. Fick ni det?

– Hmmm. Det kan väl stämma. Men jag hade inte haft något emot att ha dig med också, och jag tror inte Bertil hade misstyckt han heller.

– Också? Hoppsan! Där ser man. Kanske en annan gång då?

– Absolut …

Hon log brett.

– … men hur gick det för dig sedan. Gick du hem?

– Inte alls. Det blev en mycket spännande natt.

– Du behöver inte ljuga. Bara för att du … .

– Inte alls. Jag antar att du har hört talas om “frikort”.

– Ja?

– Nå. Jag fick vara just ett sånt i fredags … och om du menar allvar med det du sa nyss så är ”frikort” en sak vi måste diskutera. Det och ett par andra saker.

Jag sa inget mer, jag bara gick, men i ögonvrån hann jag uppfatta hennes nyfikna blick … och hur hon omedvetet smekte sig själv över brösten. Jag skrattade för mig själv. Den tjejen kunde verkligen inte hålla händerna i styr.

I ungefär en månads tid följde jag morgonsändningen på TV slaviskt. Ibland var hon där, bland inte, och inte en enda gång yttrade hon det överenskomna kodordet. Så en fredagmorgon, efter en genomgång av den gångna veckans viktigaste händelser, tittade hon rakt in i kameran, och det kändes verkligen som om hon tittade rakt på just mig när hon sa …

– Och nu, när vi har gått igenom allt som har HÄNT I VECKAN, ska vi se vad det får för konsekvenser för den närmaste framtiden. Med oss har vi chefen för Sveriges ….

Men jag lyssnade inte längre än så. Jag kastade mig efter reservmobilen, letade upp hennes visitkort och messade …

 

”Sitter här ensam med en gammal katalog från Ellos. Vi kanske kan kolla tillsammans”.

 

***** 

 

Tidningen Hänt i Veckan, även kallad “Hänt”, gavs ut mellan åren 1964-1994, då den slogs ihop med ett annat veckomagasin och försvann som varumärke, bara för att sedan återuppstå igen 2014. Ironiskt nog för denna historia var det samma år som Ellos övergick till ren e-handel och deras katalog gick i graven.

Förf. anm