Personer i Berlinkonspirationen så HÄR långt:
Avsnitt 01
Jake – Huvudrollsinnehavaren!
Mamma – 46 årig skönhet. Jakes adoptivmamma.
Pappa – Ej presenterad i detalj än.
Karen – Äldsta lillasystern. Retsam. Återsågs i 06, där de har sex. Långt svart hår, gröna ögon.
Jessi – Yngsta lillasystern. Suger av honom i 02. Långt mörkt hår. Knullar henne i 04.
Mary – Skolans vackraste tjej, som han tar oskulden på, liksom sin egen svendom, på skolans handikapptoalett.
Avsnitt 02
Jimmy – Marys pojkvän, som han enkelt försvarade sig mot när denne angrep honom.
Professor Mason – Uppmärksammar hans förändring. I 03 visar det sig att han har en annan identitet. Tar livet av sig med gift.
Claus – Tyskättling. Agent med syfte att antingen fånga eller döda Jake.
Robin – Amerikanska, gift med Claus, och med samma arbete som Claus. Dödad av Jessi.
Nandu – Jakes bästa kompis.
Avsnitt 03
Regina – Läderkvinnan. Våldtar Jake men dödas av Dimitri. Valkyria.
Dimitri – Reginas livvakt, som dödar Regina just när det gått för henne i en trekant med dem tre. Jake dödar honom.
Avsnitt 04
Ewe – Jessis kompis.
05
Gina – Eg. Regina. Servitris i café utanför Denmark i South Virginia. Känner honom som handelsresande Andrew, men vet också att det är en alias. Har sex i motell. Blev skickad till hans syster Jessi.
Margereth – Medelålders skönhet, med rikligt brunt mjukt hår, gröna ögon och höga kindben. Dödades av sin dotter, Vanessa.
Vanessa – Margereths dotter. Långt blont hår. ”Mithrasbarn”. Mördade sin mor och försökte mörda honom. Han dödade henne. Valkyria.
Mithrasbarn
06
Nellie – Karens vän och älskarinna i Miami. Rödhårig skönhet. Valkyria som vill samarbeta med Jake. Har sex med Jake tillsammans med Karen och Rebecka i 06.
Rebecka – Karens vän och älskarinna i Miami. Mörkhårig, glasögon. Har sex med Jake tillsammans med Karen och Nellie i 06. Ej valkyria.
07
Jake och Nellie styr mot New Orleans.
De har en fyrkant med paret Bud och Nancy.
Möter Lolita.
Jake blir tillfångatagen, och möter flera nya valkyrior. Frias tack vare Lolita.
Nu måste de fly igen.
08
Vild flykt, Nellie till sjukhuset med falskt pass. Sex med Lolita i öknen, sedan får Lolita en gangbang av fyra män och Jake tar en ung kvinna, Chloe.
Så måste de fly fältet och de får hjälp av en lastbilschaufför.
09
Nellie är tillbaka. Nya bekantskaper, valkyrian Mary och två som inte var valkyrior; Mai och Rebecka. Med de två senare kunde Jake ha sex med som det är tänkt mellan människor. Rebecka, den rödhåriga skönheten fick känna på hans förmågor.
10
Dramat ökar, och Lolita dödas. Väl i NY får de kontakt med den organisation som hans systrar hade bildat kring hans dilemma. Och de fick en ny allierad – CIA
11
Solen hade just gått upp i den aldrig sovande staden, New York. Jake stod med Nellie bakom ett gathörn, så de inte sågs från den skyskrapan där svaren om honom skall finnas. Han ville inget annat än att hitta ett avslut på det hela. Var helt enkelt trött på allt dödande.
På andra ställen fanns andra i en gemensam styrka som CIA-agenten Jones hade organiserat. CIA fick inte verka i USA, så deras strid var lika olaglig som hans. Kopplingarna fanns utomlands, nån ö i Västindien, som Jake känslomässigt kände igen – ett svagt minne som nyfödd.
Två CIA-män gick utklädda som bud till huvudingången. De försvann in och knappt fem minuter senare hörde de ett svagt ”okej” i öronsnäckorna alla hade på sig. I förutbestämd ordning gick grupper av folk in i byggnaden. Strosande som om det var fullständigt naturligt för dem att gå där.
Väl inne halade alla fram sina vapen och spred ut sig i smågrupper. Alla hade sina mål. Några skott hördes på avstånd när Jake och Nellie letade sig uppåt i ett trapphus. Deras mål var att hitta Rebecka. De var båda övertygade att hon var lurad av organisationen, och trodde att hon trodde hon skulle bli belönad för att lyckas bli med barn med honom.
De kom till en korridor, som ledde till en annan – med glasfönster längst vänstra väggen. Genom den kunde de se ut mot en stor sal som såg ut som ett gigantiskt laboratorium, där män och kvinnor var aktiva iklädda vita rockar.
De hörde klicken från dörrarna i varsin ände av korridoren, och förstod de att de hade gått i en fälla. Ett lätt pysande ljud förtydligade detta. De tittade varandra i ögonen medans gasen sakta fick dem att somna in. Det hela hade gått väldigt snabbt.
Jake vaknar upp med enorm smärta i armar, axlar och mage. Ljuset är starkt och det dröjer innan han kunde se något. Nu var det inte mycket att se, i det lilla vitmålade rum han befann sig i. Han var upphängd i armarna i en anordning på golvet, som påminner om ett kors i bdsm-fester. Mitt emot honom fanns två liknande anordningar, men tomma. När han vred på huvudet såg han en naken Nellie upphängd bredvid honom, på samma sätt som han.
Först då insåg han att även han var naken.
För honom verkade det nästan som en evighet, där han hängde, men troligen var det en knapp halvtimme, innan en dörr öppnades och två forskarklädda kom in, en man och en kvinna. Strax bakom dem rullade en man in på en avancerad elektrisk rullstol. Jake frös till. Han kände mannen i rullstolen mycket väl, och det var inga goda minnen.
Mannen var Jakes skapare. Inte far, utan skapare. Det var han som hade avlat fram Jake på ett annat laboratorium än den han såg bakom fönstren.
När han tittade åt det hållet, blev han chockad åter igen. Utan att han märkt det hade de rullat in ett bord, eller mer en bår, och på den låg Rebecka. Den vackra kvinnan var helt indränkt i blod och hon såg död ut.
Mannen i rullstolen var väldigt gammal. Väldigt, väldigt gammal. En bra bit över hundra år. Mycket riktigt hade han slangar instoppade under huden, som om hans liv till fullo bara är en form av konservering. Mannen såg hans blick och skrattade till. Eller vad som Jake trodde var ett skratt.
”Ack… dessa… valkyrior…” Mannen fick andas mellan alla ord, med ett djupt rosslande. ”De skapades… utan… egen… vilja… mer än… att… bli… med barn… med… dig…” Sedan gav mannen upp och började låta ögonen svepa över en dataskärm som satt fast i rullstolen. Med den som hjälp kunde han nu prata mer kontrollerat. Men det var inte hans röst, utan någon annans, inprogrammerad i datorn.
”När deras mål var uppnått… ja, det räckte med att en av dem lyckades, så är deras liv förbrukat… Synd på sådan skönhet…”
Så såg mannen med ens väldigt sämre ut och den manlige forskaren, möjligen en läkare, började trycka på några knappar på en maskin dit de flesta av slangarna gick, för att sedan rulla ut gamlingen. Kvar i rummet fanns enbart kvinnan i vit forskarrock, glasögon och hårt uppsatt hår. Jake tänkte hon såg ut som en kvinnlig koncentrationslägervakt under kriget.
”Penrod orkar inte mer, utan måste ta igen sig…” säger hon på engelska med en tysk brytning. ”Men han har sagt tillräckligt för tillfället! Vi har bara en sak kvar att göra, för att komplettera allt vi strävat efter. Hela denna byggnad håller just på att packa ihop för vidare färd hem där vi hör hemma. Där även du och valkyrierna hör hemma, där ni kom till.”
Kvinnan knäppte upp sin rock och lät den falla till golvet. Under den var hon helt naken. Även om kroppen var väldigt fulländat vacker, så presenterade hon den så stelt att han nästan kände avsmak inför den. Hon drog märkligt på munnen, i något som kanske var tänkt som ett leende, och gick fram mot honom.
”Det är dags för sig att tömma dig, det vet vi, och vi vill bara samla på din säd en enda gång – sedan behöver du inte bekymra dig för någonting mer.”
Han kände hur hans lem sakta fylldes av blod. Intensivt försökte han koncentrera sig på att hejda ståndet. Genom att tänka på var och en av alla han sett döda, som bland annat han dödat, lyckades han en stund. Men så snart hon greppade hans kuk med en hand var det ute med honom. Kuken ställde sig nästan som den fått order. Kvinnan tog av sig glasögonen och förde ena handen bak i nacken. Med lite knyckar med huvudet föll hennes blonda lockar ut över hennes rygg.
Så tittade hon upp i hans ögon, och all stelhet och grymhet han kunde läsa i hennes person tidigare var som bortblåst. Nu var det en vacker blondin med skarpa blågröna ögon och fylliga läppar som helt utan pardon började suga honom. Han kände sig helt hjälplös och förödmjukad av att inte kunna göra motstånd mot henne. Munnen var så förbaskat skön kring hans lem att han nästan glömde bort all smärta han också kände. Hennes varma händer smekte hans pung och upp mot hans mage. Hennes läppar smekte hans skaft och tänderna nafsade på hans pungsäck innan hon åter började suga honom. Det var så skönt och han kände att han skulle komma snart.
Under tiden hade saker och ting hänt ute i laboratoriet. Han såg fler forskare ramla ihop när de blev skjutna, och hur människor han kände rusade in i lokalen; CIA-män och hans älskade kvinnor. Räddningen var nära. Bara han kunde hålla sig en minut till.
Men hon hade ett dolt vapen. Ett finger smekte honom över analöppningen och när den trycktes in i hans stjärt och kom åt prostatan tappade han all kontroll. Han kom starkt. Första sprutet hamnade i hennes mun, men hon var snabbt där med en liten behållare. Jake såg med bestörtning hur puls efter puls av hans rikliga säd sakta fyllde behållaren.
Kvinnan kände sig nöjd och gick till sin rock och drog fram en pistol. Men då såg även hon vad som skedde ute i laboratoriet. Där ute hade just Mai upptäckt hans situation och lyfte sitt vapen mot den nakna kvinnan i rummet. Denne dök snabbt ner i skydd och flydde genom en dörr Jake inte noterat tidigare. Mais kulor fick glasrutan att rämna och snart var hon och Jones där. Jake såg att folk även tog hand om Nellie och hur vårdpersonal tog hand om Rebecka. Hon var tydligen inte död.
Väl på golvet fick han en spruta som gjorde att han somnade.
Han vaknade i en stor säng, naken men med plåster och bandage på otaliga ställen. Rummet han låg i var lyxigt och vackert. En dörr öppnades och en vacker Mai kom in med utslaget hår och klädd i en tunn färgglad morgonrock i silke. Det var en bedårande syn. Den asiatiska kvinnan gled genom rummet innan hon fick syn på att han var vaken. Hon sken upp i ett sött leende. Vigt hoppade hon upp i sängen och kramade honom. Rocken hade glidit upp och blottat en naken och len kropp. Jake han tänka att han inte hade älskat med Mai ännu. Hon var ju inte valkyria och hade varit på tur efter Rebecka och…
Rebecka…
Hur var det med henne. Efter en kort kyss frågade han henne om den rödhåriga valkyrian.
Mai sken upp i ett av sina leenden.
”Hon är okej…” säger hon och gränslar Jake. ”Hon har lång sjukhusvistelse att vänta, och vi alla har träffat henne. Hon är uppenbart ledsen för det hon gjort, och hade svårt att acceptera att vi har förlåtit henne. När vi berättade att du aldrig tvekade om henne, och hela tiden känt att hon blivit lurad, hade hon börjat gråta.”
Hela tiden hade de gnidit sina kroppar mot varandra och han sög in ett av hennes bröst i munnen.
”Mai, din …” hördes en röst från dörren, och där stod hans syster Karin klädd i vad som verkade vara bara en för stor t-shirt. ”Du vet att han måste återhämta sig mer innan ni kan knulla honom!”
Mycket riktigt hade hans lem inte reagerat det minsta av Mais skönhet och kåthet, så han behövde mycket riktigt vila. Han satt så med med ryggen mot staplade kuddar när en efter en av hans älskade kvinnor kom in i rummet; hans båda systrar, Nellie, Ewe, Margery, Rita samt Gina – servitrisen och Rebecka – hon i Miami. Alla lätt och ledigt klädda. Mest förvånad var han när Mary kom in, i enkla träningskläder. Flickan han nästan våldtagit och som tagit hans svendom i handikapstoaletten i början av… ja, i början av vad? Hans nya liv?
Det blev långa samtal, där mycket förklarades för honom.
Först – de var i en båt på väg till en ö i Stilla havet. Den var, tillsammans med andra båtar tillhandahållna av CIA, på väg till en avlägsen ö som tydligen är centrum för en överlevande sekt från Tysklands Tredje Rike – alltså nazistisk. Den bestod av vetenskapsmän som brutalt forskat inte bara på judar i koncentrationslägren, utan även krigsfångar, romer och politiska fångar. De hade fått upp spår till att kunna avla fram en super-ras bestående av ariska perfekta exempel på det mänskliga idealet. När Tyskland förlorade kriget hade forskningen bara börjat komma igång. I hemlighet fördes forskare och flera av deras offer till denna stillahavs-ö, långt från världens blickar.
Där byggde de upp ett ariskt paradis, men där icke-ariska såväl som ariska offer pinades ihjäl djupt ner i korallberget. Offren avlade barn, som i sin tur många i sin tur blev offer, som avlade nya barn. De som var perfekta sparades, och de fick ett liv i enorm lyx, men de andra offrades i vetenskapens mest bizarra form.
De fann på femtiotalet att den ariska perfekta mannen, måste gå genom motsvarande perfekt kvinna, och de lyckades få många sådana kvinnor framavlade. Dessa Valkyrior var mäktiga, men inte perfekta. De kunde inte föra den perfekta genen vidare. Det kunde först ske efter att de lyckats skapa en motsvarande man. Denne Adonis, skulle ha som syfte att befrukta dessa valkyrior, och genom dem skapa den ariska prototypen, den mest fulländade människan i historien – ett Mithrasbarn.
Detta Mithrasbarn skulle växa upp och läras in i nazismens budskap och bli den nya Hitler, som denna gång tar över hela världen.
Jake var denna Adonis, och efter att han gjort Rebecka gravid finns nu ett ägg som skall bli denne Mithras, den nye perfekte nye Hitler. För att säkert kunna frakta ägget, behövdes den där sista tömningen av Jakes säd. Tanken var att han skulle ha dödats efter det, om det inte gick att förvara honom – som säkerhet ifall detta ägg på något sätt förlorades.
Nu var de på väg att förstöra detta centrum, och se till att Jake och valkyriorna räddas. Om inte det går, så åtminstone rädda världen från obeskrivlig ondska, genom att förstöra ägget.
Jake lyssnade på allt han här fick reda på, och kände att allt detta visste han redan – känslomässigt. Att han var med på räden var naturligt, för bara han kunde avsluta denna forskning helt och hållet.
Med allt detta behövde han vila, och hans båda systrar lade sig i sängen bredvid honom. De småsnackade lite om vad som skett sedan de setts sist, även om de hade fått det mesta informationen av valkyriorna. Men de hade tagit emot de kvinnor Jake hade hjälpt, speciellt Mary och Gina. De båda var nu helt inlemmade i organisationen. Denna organisation hade nu Karen och Jessi, hans systrar, styrt över, och förberett för den avgörande striden – den som nu väntade.
Jake var nyfiken på Mary, hur hon kommit att bli en del av allt, men de menade att det får Mary själv berätta.
Jake vaknade av att Karen sög honom. Jessi hade ännu inte vaknat. Det var underbart att vakna på detta sättet. När hon såg att han vaknat satte hon sig upp och skakade på huvudet så hennes långa bruna hår hamnade på ryggen. Hon var naken och vacker.
”Morn, morn, älskade bror!” sade hon med ett av sina underbara leenden. De gröna ögonen gnistrade av kåthet. ”Kunde inte låta bli att smaka på dig. Har saknat dig så mycket…”
De kramades och kysstes.
Nästan utan att de själva gjorde någonting, som om de bara följde naturens rytm, trängde han så in i henne. Hans älskade styvsyster. Kramandes och kyssandes red hon honom sakta, försiktigt så att det sköna inte slutade för snabbt. Det var härligt naturlig sex, baserad på kärlek, inte på grund av något medicinskt krav, utan ren kärlek.
Han får plötsligt en kyss av Jessi som vaknat. Hon kysste även sin syster innan hon lade sig på rygg och började smeka sig mellan benen.
Karen red allt snabbare och andetagen ökade drastiskt. Jake fokuserade på henne med följsamma motstötar, och med händerna leta upp hennes erogena zoner. När han smekte och klämde på hennes stora bröst, blev hon helt klart vildare i sin ritt. Med ett djupt stön pressade hon sig ner så hårt hon kunde och stannade där. Fascinerat kände han hur fittmusklerna kramade hans lem extra, och när han satte tänderna i en av hennes bröstvårtor skrek hon till och skakade i kroppen i en stark orgasm. När han även hörde gnyendet från Jessi när även hon nådde klimax, kände han att han inte kunde hålla sig. Gurglande av extas kände han sin varma eftersökta sperma i puls efter puls smeka hans prostata innan de med kraftiga sprut fyllde hans styvsysters fitta.
Så hade han tydligen somnat.
Berlinkonspirationen
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.