Publicerad på Bubblan i januari 2022, vilket känns lite märkligt eftersom den utspelar sig i högsommarvärme. Jag gick faktiskt tillbaka och kollade upp när jag BÖRJADE skriva den och det visade sig vara i oktober 2021, dvs lite varmare, men fortfarande inte riktigt högsommar.
Nåja. Den utgör första delen i en serie av två korta, men trevliga, noveller. Som sexnovellförfattare har jag ibland suttit och skrivit på ganska vågade ställen och undrat vad som skulle hända om någon råkade se på min skärm och känna igen vilken sida jag är inloggad på. Det är med andra ord en väldigt ”meta” novell!
—-
Högsommarsolen gassade för säkert tionde dagen i rad och jag låg på mage i kjol och linne på den lilla uteplatsen utanför min marklägenhet och slösurfade på min laptop. Ganska snart hamnade jag där jag visste att jag skulle hamna förr eller senare. På min favoritsida med erotiska noveller. Det var mest på slentrian, utan några högre förväntningar, för jag hade redan läst det mesta som var värt att läsa där och jag var ganska kräsen med vad jag gillade. 95% av alla nya noveller var inte min stil alls, men av gammal ovana kollade jag ändå om det råkat dyka upp något intressant. Jag klickade på en av de första titlarna och läste ett par stycken med pilen på tillbaka-knappen, redo att gå tillbaka till startsidan och gå vidare till nästa novell.
Men istället för att backa scrollade jag vidare neråt, helt fast i texten redan. Jag stannade upp och scrollade tillbaka upp och kände mig plötsligt rosig om kinderna när jag insåg att det var min favoritförfattare som äntligen producerat lite nytt material. Jag blev tvungen att ändra min ställning lite för att få luft, för min andning hade plötsligt blivit tung.
Innan jag scrollade vidare ner för att fortsätta i texten lät jag tankarna segla iväg. Det var längesen jag var förälskad senast och det jag kände nu var det närmsta jag varit på länge. Inte för att jag visste vem han var, men den här författaren hade en så otrolig förmåga att göra mig kåt att jag inte kunde låta bli att fantisera om honom.
Han kunde vara precis vem som helst. Ofta tänkte jag mig honom som någon av huvudpersonerna i novellerna. En stark, kapabel och omtänksam man, som levde för att få kvinnor att njuta. Sanningen var förmodligen en annan, för varför skulle en så spännande man behöva lägga tid på att fantisera och skriva om sex på internet? Om han hade hälften av förmågorna som älskare som hans karaktärer hade, så skulle han vara fullt upptagen med att älska på riktigt, istället för att skriva noveller om sina fantasier. Så förmodligen var han nån medelålders incel som drömde om ett annat liv.
Men det var mycket mer spännande att tänka sig att han var som i den senaste novellen jag precis börjat läsa. En ganska ung och lite blyg, men ändå klok man, som var nyfiken på den nyinflyttade tjejen två lägenheter bort, och som brukade kika på henne från sovrumsfönstret medan hon låg och solade på altanen. Lite som jag gjorde nu, alltså, tänkte jag och känslorna blossade ännu hetare när jag tänkte på killen två lägenheter bort från min egen. Jag kände honom inte så bra än, jag hade ju bara bott här i några veckor, men han verkade gullig och tanken på att han skulle kika på mig från sitt fönster gjorde det ännu mer spännande att läsa vidare.
Novellen fortsatte med att killen stod i fönstret och tvekade. Tjejen på altanen var så precis så där sexig och söt att han inte kunde sluta tänka på henne, samtidigt som hon var alldeles för het för att spela i hans liga. Hans stolthet krävde att han ändå gick ut och hälsade, men hans blyghet hindrade honom. Jag rörde lite på ena benet och kände hur blöt jag var. Jag scrollade vidare och hoppades innerligt att killen i novellen skulle välja att gå ner och hälsa på sin granne. ‘Kom igen, hon vill, hon är så jäkla kååt’ tänkte jag, som om novellen på riktigt handlade om mig och min gulliga granne.
Jag började bli så kåt att jag knappt hade tålamod att läsa vidare. Fingrarna darrade till när jag tvekade om jag skulle scrolla ner och hoppa över några stycken för att komma till själva sexet. Fast ännu hellre skulle jag använda fingrarna till något annat än att scrolla på datorn. Jag bet mig i underläppen och funderade på allvar på om jag kunde smyga ner ena handen innanför kjolen utan att det syntes. Kanske skulle det gå.
Jag ändrade ställning och hävde mig högre upp på ena armbågen medan jag drog ner andra armen längs sidan. Om jag drog upp ena knät lite kanske jag kunde få in handen innanför trosorna. Eller var kjolen så kort att man skulle se alltihop bakifrån? Jag sträckte på nacken och såg mig om, men ingen sågs till på denna sidan huset. Försiktigt smög sig fingrarna närmare sitt mål, och samtidigt som jag längtade tills jag nådde fram, så tvekade jag igen. Jag borde egentligen bara gå in och få det gjort där inne, men det var något särskilt med att ligga här ute, där jag kunde drömma om att den gulliga grannen kikade på mig från fönstret.
I säkert en minut låg jag och tvekade om hur jag skulle göra, med fingrarna innanför troslinningen, men inte riktigt framme vid mitt bultande och blöta sköte. Även om jag hade bestämt mig för att gå in och fortsätta inne kröp mina fingrar en centimeter till.
“Hej!”
Jag ryckte till, chocken var så djup att det gjorde ont i hela kroppen. Redan innan jag vände blicken bakåt visste jag vem det var. Den gulliga grannen stod där med en handjagare och jag kände ilskan brusa upp medan jag smällde igen laptopen. Hade han sett fina fingrar innanför kjolen? Hade han sett vilken sida jag var inne på på datorn? Hade han fattat vad jag höll på med, att det på sätt och vis var honom jag fantiserat om? Eller tyckte han bara att min lilla gräsmatta var så dåligt skött att han behövde pika om det med sin gräsklippare?
“Äckel!” fräste jag och slet med mig laptopen på vägen in i lägenheten.
Det tog några minuter innan min ilska runnit ut. Jag förstod att den bara var en försvarsmekanism från min sida, för att jag blivit påkommen i ett så pinsamt läge, men jag skämdes mer för hur jag behandlat honom, än för vad han eventuellt hade uppfattat av vad jag höll på med. Mina tankar kom snabbt på minst ett dussin reaktioner som hade varit mer rimliga. Jag kunde till exempel bara ha hälsat vänligt tillbaka och välkomnat hans förmodade erbjudande om att låna ut gräsklipparen till en nyinflyttad granne. Om jag hade lite mer charm kunde jag kanske till och med väckt lite av intresset jag önskade att han kände för mig. Då hade vi ju kunnat…
Min kropp påminde mig om hur jag känt bara några minuter tidigare. Jag tog ett djupt andetag och lyfte försiktigt skärmen på laptopen. I paniken hade jag råkat scrolla vidare lite i texten, men innan jag hann scrolla tillbaka såg jag att det verkade ha hettat till mellan grannarna i novellen där jag hamnat i texten. Mina känslor var snabbt ikapp och jag smög in i sovrummet med datorn medan jag läste vidare. Trosorna hamnade på tröskeln till sovrummet och jag la mig på sidan i sängen så att jag kunde komma åt mig själv ordentligt medan jag inte släppte blicken från texten.
Killen i texten tvekade om han vågade kyssa sin granne medan hon hennes fingrar vandrade från hans bröst ner över magen. Hennes ögon vidgades när fingrarna nådde till ståndet och jag kunde inte hålla tillbaka ett gnyende stön medan mitt långfinger försiktigt smekte runt min kladdiga och uppsvullna klitoris. Tjejens reaktion i novellen fick mig att hoppas och bara några rader senare infriandes min förhoppning när tjejen suckade “Jäklar, den är ju enorm…”. Jag hade aldrig upplevt någon vidare stor snopp i mitt liv, men just nu kunde jag livligt tänka mig hur det skulle kännas att få penetreras av en grov, stenhård kuk. Jag kände hur magmusklerna redan knöt ihop sig ofrivilligt och min tomma slida kramade längtande om ingenting. Jag darrade i hela kroppen och visste att jag skulle komma direkt om jag bara stack in halva långfingret med tummen mot min bultande klitoris. Men jag försökte att hålla mig, läsa vidare bara lite till och se hur novellen fortsatte.
Då ringde det på dörren.
Jag blundade, lösgjorde försiktigt min kladdiga hand från mitt sköte och väntade några sekunder på att jag skulle sluta skaka. Jag reste mig motvilligt ur sängen, rättade till kjolen och höll min kladdiga hand bakom ryggen medan jag samlade mig framför ytterdörren.
“Hej?” sa jag försiktigt när jag öppnat dörren och försökte att inte verka andfådd.
“Hej” sa min gullige granne.
Vi såg på varandra i några sekunder.
“Ja, alltså. Jag ville bara be om ursäkt.” sa han och innan jag hann svara fortsatte han. “Jag borde fattat att det var olämpligt att skriva om dig så där…”
“Skriva? Om mig?” upprepade jag utan att fatta alls.
“Ja, jag förstod ju att du fattade när jag kom med gräsklipparen så där.”
“Gräsklipparen?”
“Ja, jag råkade ju se på skärmen och fattade… Eller hade du inte läst ända till gräsklipparen?”
“Nej, jag … hoppade nog över den biten” svarade jag innan jag förstod innebörden av det hela.
Jag såg på honom, hur uppriktigt skamsen och skyldig han såg ut, medan bitarna började falla på plats. Eller, kunde det verkligen stämma? Jag prövade teorin i tanken. Att min gullige granne var min favoritförfattare, och att han skrivit om mig medan han spanat på mig från fönstret under de senaste soliga dagarna. Att han fantiserat ihop ett scenario om hur han till sist tog mod till sig att hälsa på sin granne och att scenariot på något sätt innefattade en gräsklippare. Och att han till sist kommit över till mig med en gräsklippare – Men då hade han råkat se på min skärm att jag upptäckt hans novell, och trodde att jag kallade honom äckel för att jag fattade att det var mig han fantiserade och skrev om. Och nu ville han be om ursäkt.
Äsch, det var för osannolikt för att vara sant. Bara en fånig fantasi från min sida. Ja, egentligen var jag bara sjuk som inte kunde skilja på fiktion och sanning.
“I alla fall…” sa han och väckte upp mig från mina tankar. “Så om du ändå kan tänka dig att låna min handjagare, så är det bara att ta den precis när du vill. Och jag lovar att jag ska sluta spionera på dig, jag är hemskt ledsen!”
Han började stänga dörren, men jag hann stoppa den med foten.
“Vänta!” ropade jag. “Du kan väl visa hur man använder den?”
“Om du vill så” svarade han och lyste upp.
“Gärna!” svarade jag snabbt. “Du kan ju … Du behöver inte ta av skorna…”
Jag backade undan från dörren, släppte in honom och visade vägen igenom lägenheten till altandörren. Min gullige granne kilade ivrigt förbi, hämtade gräsklipparen på sin uteplats och kom tillbaka med andan i halsen.
“Jo, man …” flåsade han. “Man bara…”
Och så visade han enkelt hur man körde handjagaren så att bladen virvlade runt och mitt höga gräs sprätte upp i luften. Det såg ganska smidigt ut och jag tog över handtaget när han räckte den åt mig. Men när jag försökte putta på den fick jag den knappt att röra på sig. Det var mycket tyngre än det såg ut när han visade och han kom till undsättning. Han ställde sig bakom mig och tillsammans förde vi handjagaren framåt och klippte ännu en remsa av min lilla gräsmatta.
När vi vänt den för att köra den sista raden kände jag hur han var på väg att släppa taget och lämna över till mig igen, men jag hann lägga mina händer på hans och hindra honom. Jag behövde hans starka armar för att klara av att putta den. Ja faktum var, kände jag när jag höll mina händer på hans, att jag behöver hans starka armar till väldigt mycket mer än att klippa gräset.
Vi stod still några sekunder medan jag funderade på hur jag skulle göra. Jag visste ju vad han kände för mig, men jag visste inte riktigt hur jag skulle visa hur jag själv kände efter min lilla överreaktion tidigare.
“Detta påminner lite om novellen” viskade han plötsligt och jag märkte hur våra kroppar pressades mot varandra.
“Kan du inte visa hur den fortsätter?” svarade jag viskande, och kände plötsligt innerligt igen hur mycket jag längtade efter fortsättningen jag läst om tidigare.
“Jo, först så…” berättade han medan det pirrade förväntansfullt i min kropp. “Först så går vi in i din lägenhet.”
Jag höll kvar mina händer på hans medan han släppte gräsklipparen och vi gick tillsammans tillbaka in genom altandörren. Jag stod kvar med ryggen mot honom och kunde inte se hans ansikte, men jag märkte hur han tvekade så jag la hans hand på min mage och förde ner den innanför kjolen.
“Oj” flämtade han. “I novellen är hon inte så blöt.”
Jag drog upp våra vänder, vände mig om och såg min gullige granne i ögonen.
“Det måste bero på att i verkligheten är hon mycket, mycket kåtare.”
Han såg klentroget på mig, men jag nickade intygande. Jag höjde ena handen och fingrade på hans bröst, för denna delen av fortsättningen kunde jag. Och jag längtade efter den, nästan bävade.
Om det var han eller jag som darrade medan mina fingrar vandrade neråt vet jag inte, kanske var det båda. När jag kom fram till målet med fingertopparna var han stenhård och jag flämtade till. Jag vågade knappt undersöka den närmre utan drog honom istället i tröjan, och tog med honom in i sovrummet.
Där vågade jag till sist dra ner hans shorts och blotta honom.
“Ja, jäklar…” suckade jag.
I sista stund hade jag varit rädd att han var så enorm som han var i min fantasi. Så där riktigt overkligt stor att jag inte skulle ha en chans att kunna hantera honom i verkligheten. Så stor var han inte. Men han var stor, precis så stor att jag förstod att fortsättningen på berättelsen skulle bli riktigt riktigt bra.
En ny novell
- Min verklige granne (Arkivet #59)
- En ny verklighet (Arkivet #60)
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.