Det är lite tidigare än vanligt, men jag bestämde mig för att komma hem och överraska min fru med en bukett rosor och laga god mat, innan hon slutar sitt jobb. Jag öppnar dörren till vårt annars så tysta hus och kliver in. Omedelbart känner jag att något är fel. Tassar försiktigt genom hallen och stannar till en stund för att lyssna. Plötsligt hör jag ett svagt ljud som bryter den stilla tystnaden. Mitt hjärta hoppar till och jag spetsar öronen för att försöka höra vad det är. Ljudet verkar komma från övervåningen. Jag följer ljudet upp som leder mig till vårt sovrum. Mina egna andetag överröstar mitt hjärta som dunkar hårt i bröstet. Dörren står på glänt och jag smyger närmare. Nu är mina sinnen på helspänn och jag är redo för vad som helst. När jag skjuter upp dörren förstår jag varför allt känns så fel. Min fru är i sängen med en annan man.

 

Först ser jag bara Hillevis huvud och överkropp medan hon står på alla fyra med en naken, mörkhårig, yngre kille bakom henne. De är mitt i en het och passionerad stund, deras rörelser förenade i en lustfylld dans. Jag ser på hennes huvudrörelser och hur hennes frisläppta hår flyger fram och tillbaka, att hon verkligen njuter i fulla drag. Hon liksom studsar fram och tillbaka mot sänggaveln och jag smyger mig närmare. Nu hörs svaga stönanden från min fru medan hon kvider och vrider sig. Killens händer håller hårt om hennes skinkor när han tar Hillevi bakifrån på ett sätt hon helt uppenbart tycker är skönt. Hon älskar det verkligen, det hörs så tydligt. Jag ser så pass mycket att jag kan skönja hennes renrakade mus mellan skinkorna. Hans ivriga pumpande gör att ett smaskande läte uppstår när han rör sig in och ut ur hennes våta sköte. Jag förstår att de inte har upptäckt mig ännu och backar försiktigt ut ur rummet. Drar tyst igen dörren bakom mig.

 

Avslöjandet av min frus otrohet har satt igång en kedjereaktion av känslor inom mig – smärta, ilska, besvikelse och förlust. Mina ben känns svaga och pulsen dunkar i tinningarna. Jag borde vara svartsjuk och kanske är det lite grand. Ibland har jag fantiserat om en person till i sängen med mig och min fru, men inte såhär. Det är skillnad att se sin fru i verkligheten vara med en annan man och att ha en fantasi om det. Tankarna snurrar i huvudet och jag vet att jag måste agera. Jag tar fram min mobil och vänder kameran mot mig själv först. Mitt ansikte speglar en blandning av smärta, ilska och beslutsamhet. Miljön runtom mig är fylld av tystnad och fientlighet, vilket kastar en skugga över hela rummet. Jag inser bryskt att en viktig gräns har passerats. Och riktar mobilen mot sovrumsdörren. Jag vill ha bevis. Bevis på sveket och förräderiet jag just bevittnar. Bevis som jag kan använda i framtiden, ha som säkerhetsnät och kanske till och med sprida om det skulle bli nödvändigt. Jag håller mobilen stadigt med ena handen, samtidigt som jag andas djupt och försöker lugna mina pulserande nerver. Trycker försiktigt till dörren som öppnar sig precis så mycket att jag får in min mobil i springan. Kameran fångar den annars så normala stillheten i rummet, men som nu har förvandlats till en laddad och erotisk plats. Jag är först oroad för att bli upptäckt, men konstaterar samtidigt att hon nu stönar helt öppet på ett sätt som visar att det inte spelar nån roll om jag är inne i rummet eller utanför eller …nånstans. De är så inne i sin egen njutning att de förmodligen inte märker någonting. Min hand skakar lätt när jag trycker på ”rec” på mobilskärmen och börjar filma de två därinne.

 

Precis när jag börjar spela in skriker hon till på ett sätt jag aldrig hört förut. ”Mmm, skönt! Så skönt!”, Gång på gång stöter han sig in i min fru samtidigt som jag står och filmar. Min fru vet inte till sig av upphetsning. ”Gud, så skönt! Jag kommer!”, stönar Hillevi fram. Hon skakar kraftigt när killen tar tag om hennes höfter och börjar stöta hårdare medan det går för henne. Eller om det är flera orgasmer i rad, jag kan inte se skillnaden. ”Gillar du att knulla min kuk?”, stönar den yngre mannen fram. Hillevi jämrar sig under honom och låter honom gång på gång förstå hur skönt han gör det för henne och vilket härligt redskap han har. Jag ser hennes händer krampaktigt gripa om överkastet på sängen ”Herregud, den är så stor”, Flåsar hon fram. ”Jag vill att du kommer i mig.” Hennes armar börjar skaka av ansträngningen att hålla mot hans tyngd och sjunker ihop med ansiktet mot madrassen samtidigt som hon skjuter rygg som en brunstig katt i mars. Han ökar tempot och Hillevi stönar mycket ljudligt av frustration och vällust. Efter en kort stund ser jag hur killen stelnar till och förstår att han når sitt slut. Strax därpå skriker hon ut sin extas ner i madrassen. Därefter faller han ner mot hennes rygg och då slutar jag min inspelning. Allt detta är nu dokumenterat, bevarat för alltid i denna digitala värld. Det är nu mitt ansvar att hantera situationen och bestämma hur jag ska gå vidare. Och så stänger jag tyst av mobilkameran, kommer sakta ner från den mentala berg-och-dalbanan samt funderar på vad som ska ske härnäst.

 

Efter att ha lämnat sovrummet smyger jag mig tyst ut ur huset och låser dörren bakom mig. Jag känner hur paniken rusar i min kropp och mitt huvud snurrar av alla tankar. Framförallt varför? Och med vem? Det var svårt att se ansiktet på den unga killen och därför veta vem han. Hur länge har det pågått? Ligger hon med fler? Jag behöver tid att sortera mina känslor och fundera över hur jag ska agera framöver. Ett par timmar senare återvänder jag. Ingenting tyder längre på att något har hänt. Allt är som när jag lämnade. Vardagsrummet är smyckat med familjefoton på väggarna och den mjuka belysningen skapar en behaglig atmosfär. En doft av mat sprider sig från köket, där min hustru står vid spisen och rör om i en gryta. Hon vänder sig om och ler när hon får syn på mig. Den slanka kroppen med mörka leggings och en ljus kortärmad tröja är inramad av ett blommigt förkläde. Hennes blonda hår är uppsatt i en hästsvans. Trots allt som just har hänt, ser hon helt oberörd ut. Eller så försöker hon bara vara det. ”Hur har din dag varit, älskling?”, frågar hon vänligt och slår av plattan under grytan. Hon verkar vara omedveten om vad jag bevittnat i sovrummet. Jag tvingar fram ett leende och svarar: ”Det har varit… okej, tror jag.” Min röst darrar lite grann, men jag kämpar för att behålla mitt lugn och låtsas som att allt är normalt. Hon kommer fram till mig och ger mig en varm kram. Jag kan känna hennes kroppsmuskler spänna och slappna av i mina armar. Det är en bekant känsla av intimitet och kärlek, men jag visar inte mina känslor. ”Hur var din dag på jobbet, älskling?”, frågar hon igen och hennes oskuldsfulla ögon möter mina. Att hålla vad jag vet från henne känns surrealistiskt. Hillevi har alltid varit duktig på att dölja saker, och nu är det min tur att göra det.

 

Mina ögon vandrar över köket och fångar glimtar från vår gemensamma historia. Där hänger ett collage från vårt bröllop på väggen jämte en tavla med motiv från en strandsemester med barnen. Det är som om skuggan av händelsen ligger över allt, men ingen annan kan se det mer än jag. ”Min dag var… ganska vanlig, antar jag”, svarar jag dämpat. Jag låter orden rinna ut tillsammans med mina egna känslor av smärta och svek. Vi sätter oss ner vid matbordet och under middagen försöker vi ha en normal konversation. Men trots en ansträngning för att vara närvarande spelas bilderna av dem i sängen upp i mitt huvud. Jag känner med handen på fickan för att säkerställa att mobilen ligger där. Den är ett vapen som jag väntar på rätt tillfälle att avslöja och konfrontera min hustru med vad jag vet. Småpratet fortsätter i bakgrunden, men jag blir alltmer frånvarande och låter orden glida förbi. Utan att märka det, tappar jag fokus. ”Är allt bra, älskling? Du verkar frånvarande”, frågar hon med en orolig rynka i pannan. Jag tvingar fram ett leende och svarar: ”Bara en lång dag, älskling. Jag är bara trött. Ingenting att oroa sig över.” Hon nickar och fortsätter att äta, intet ont anande om vad som bubblar inom mig. Rättvisa och sanning håller sig gömda för en stund till, men jag vet att de snart kommer att släppas lösa och förändra allt det vi har byggt upp tillsammans.

 

Hillevi märker inte min tankspriddhet utan fortsätter att äta sin mat och konversera medan jag försöker koncentrera mig på min. Men min aptit är borta, och maten blir en smaklös massa i min mun. Tankarna snurrar i mitt huvud och jag börjar ifrågasätta om det jag bevittnade verkligen hände. Kanske var det bara mina ögon som spelade mig ett spratt, eller en lömsk dröm som försöker förstöra vårt äktenskap? Det kan inte vara sant, kan det? För att få klarhet i mina tankar plockar jag upp min mobil. Med darrande fingrar låser jag upp den och bläddrar igenom mina bilder. Pulsen stiger när jag hittar videon, inspelningen som likt en tidskapsel innehåller bevisen på min frus otrohet. Jag trycker på uppspelningen. Bilden på skärmen blir tydlig och jag tvingas möta sanningen. Där ser jag min fru, min älskade hustru, på alla fyra i sängen medan den yngre killen står bakom henne. De är helt uppslukade av varandra, ett ögonblick av passion och svek som nu är förevigat på min mobilskärm. En våg av illamående sköljer över mig när jag fullständigt inser det faktum som jag desperat försökt ifrågasätta. Min hustru har bedragit mig, och jag har bevittnat hennes otrohet med egna ögon. Jag tappar greppet om mobilen och den faller ur min hand. Ljudet sätts på och man hör min hustrus upphetsade röst och ögonblicket när de båda når klimax.

 

Mitt hjärta känns som om det ska brista. Rättvisa och sanning strömmar över mig som en tung våg och jag är tvungen att luta mig mot bordskanten för att hålla mig upprätt. Hillevi ser mobilen landa på golvet, tar upp den och hennes ögon vidgar sig med en blandning av rädsla och ånger när hon inser vad hon tittar på. Hon försöker forma ord, men jag håller upp handen för att tysta henne. Tystnaden fyller rummet, och jag minns varför jag spelade in den här videon. Jag minns varför jag inte kunde låta henne gå ostraffad, varför jag behövde bevis. ”Jag kan förklara”. Säger hon med tårfyllda ögon och en sprucken röst. Jag reser mig sakta från stolen och möter hennes blick. Den är full av förlåtelse och tårar, men det är för sent. Sanningen är framme och den är oåterkallelig. ”Jag vet allt, och jag har sett dig för vad du är”, säger jag med en darrande röst. ”Jag kan inte längre leva i en lögn.” Hon försöker komma närmare, men jag backar undan. Min hustru, kvinnan som jag lovat att älska och tro på, har sårat mig djupt. Allt det vi en gång hade, allt förtroende och hopp, har blivit krossat. ”Du svek mig”, fortsätter jag. ”Och nu måste vi hantera konsekvenserna av dina handlingar.” Tårarna fortsätter att strömma nerför hennes kinder, men jag kan inte längre lita på dem. Inte förrän jag har fått tid att bearbeta och ta ett beslut om hur jag ska gå vidare. Jag vänder mig bort från henne och tar ett steg mot ytterdörren. Miljön är fylld av en tung atmosfär av förlorat förtroende och förändring. Mitt hjärta är krossat och min själ är bruten, men jag vet nu att jag måste skydda mig själv och hitta min väg ut ur denna destruktiva situation. Innan jag går ut genom dörren vänder jag mig mot henne en sista gång och säger: ”Vår tid tillsammans är över. Jag kan inte längre vara en del av din värld av svek.” Med de orden stänger jag hårt igen dörren och låter tystnaden och mörkret få omfamna mig.

 

Min mobil har plingat och surrat konstant sedan jag lämnade huset. Jag har haft ett par timmar att tänka och försöka planera. Dessvärre kräver det jag tänkt att jag måste återvända hem och packa ner saker att ta med. Det hanns inte med i min hastiga avfärd. Med en tung suck, återvänder jag hem efter att ha lämnat min hustru i en bubbla av svek och förlorad tillit. På parkeringen står en okänd bil och jag blir fundersam över vems den kan vara. Svärföräldrarna har ingen sådan, den är alldeles för dyr för dem. Inga av våra bekanta äger en sådan heller. Jag skakar på huvudet för att försöka rensa mina tankar när jag går igenom dörren och möts av en oväntad syn. I vardagsrummet sitter min hustru, med rödgråtna ögon och en sorgsen min. Vid hennes sida i soffan sitter min chef, Fredrik en äldre man med grått hår och glasögon som vilar på nästippen. Han har alltid varit en respekterad och auktoritär gestalt på jobbet, men nu ser han ut att vara fylld av en olustig självrättfärdighet. Rummet, som tidigare brukade vara en plats för gemenskap och avkoppling, har nu blivit fylld med en spänd atmosfär. Väggarna tycks ha fått liv och lyssnar intensivt på det som sker där inne. Jag tar några steg in i rummet och rynkar pannan, förvirrad över denna oväntade sammankomst mellan min fru och min chef. ”Hur i helvete kommer det sig att du är här?”, frågar jag, väsande. ”Och vad är det ni har kokat ihop?” De växlar en snabb blick med varandra. Min kroppsposition blir defensiv när jag inser att min hustru och min chef verkar ha något gemensamt, en oväntad allians verkligen. Min chef reser sig upp från soffan, med sina ansiktsdrag förhärskade av en ytterst otrevlig arrogans. ”Sätt dig ner. Din fru ringde mig och var upprörd. Jag…VI har något att prata med dig om”, säger han med blicken stadigt riktad mot mig. Motvilligt sätter jag mig ned på en stol bredvid soffan, stirrandes på min hustru med blandade känslor av vrede och förvirring. ”Jag ville inte att det skulle komma fram såhär, jag lovar”, viskar min hustru med en darrande röst och uttrycket av djup sorg i hennes ögon. Hon ser ut att vara fångad mellan två världar, likt en vilsekommen själ. ”Vad finns det som du behöver berätta för mig?” frågar jag ansträngt, för att hålla min ilska i schack. Min chef tar ett djupt andetag och fortsätter med en röst som inte bär någon ånger.

 

”Martin, jag vet vad du har gjort,” säger han lågmält med en ton av triumf i rösten. ”De förskingrade pengarna, semesterresorna, kläderna, det har varit ditt verk.” Jag tappar andan, chockad över anklagelsen som riktas emot mig. Min chef, en människa jag trodde varit min stöttepelare och mentor, anklagar mig nu för att ha begått brott. ”MEN DET ÄR INTE SANT!” utropar jag, känslorna rusar genom min kropp och jag blir nästan kräkfärdig. ”Jag har aldrig spelat någon roll i detta, du måste ha fel!” Förskräckt ser jag min hustru och min chef sitta där i soffan. Jag känner mig övergiven, överkörd och lurad. Mitt sinne kämpar för att förstå vad som verkligen pågår och hur jag hamnat i denna mörka virvel av svek och anklagelser. Fredrik håller upp en mapp med dokument och lägger den på bordet bredvid mig. Han bläddrar igenom papperen med kylig precision, som om varje ord iklätt sig en dolkliknande vass egg som siktas rakt mot mitt hjärta. ”Jag har bevisen här”, fortsätter han med en ond klang i rösten. ”Transaktionsloggar, mail, hotellbokningar, SMS, överföringar som gömts under bokföringsrutinerna… Allting leder till dig. Du kan inte förneka det längre.” Jag stirrar på dokumenten, känner en otäck ilning löpa längs min ryggrad. Bevisen verkar staplas mot mig, och det förvandlar mitt inre landskap till ett kaos av ånger och frågetecken.

 

Ängsligt ser jag på min hustru, hon som nu bär på två stora bördor – otrohet och en misstänkt make. Våra blickar möts, fyllda av smärta och förtvivlan. En tyst dialog utspelas mellan oss, där orden känns överflödiga. Hur kunde vi ha hamnat här? Hur kunde mitt liv ta en sådan mörk vändning? Med en förlamande tystnad fortsätter jag att bläddra i dokumenten, låst i en ond cirkel av förtvivlan och anklagelser. Jag kan känna flera ögonblick av minnen, där varje handling, varje beslut lett till detta ögonblick av oförklarlig förlust. ”Precis som jag trott,” säger min chef med en iskall blick. ”Du är skyldig.” En hopplöshet fyller mitt inre, som att det inte längre finns någon väg ut. Min framtid ser mörk ut, som om den har förvandlats till en dystopisk labyrint utan utgång. ”Jag vet inte vad som pågår här,” säger jag med en skakande röst. ”Men jag har ingenting att göra med detta. Jag är oskyldig.” Min chef fnissar ironiskt och skakar på huvudet, som om han redan dömt mig. ”Vi får väl se”, säger han och vänder sig mot min hustru. Hon nickar som i samförstånd. ”Nåväl, din hustru har bett mig att ge dig en chans, eller ultimatum om du så vill”. Min chef lägger sina händer på bordet framför honom och tittar mig rakt i ögonen. Hela rummet tycks snurra och jag tvingar fram med skrovlig röst. ”Vad… vad är det ultimatumet?” frågar jag, knappast hörbart.

 

”Du har två val, antingen berättar du allting för personalavdelningen och avskedas från jobbet. Samt blir polisanmäld. Sannolikt blir du fälld med tanke på alla bevis som finns”. Tystnaden som fyller rummet är tryckande, och jag försöker ta in det absurda i situationen. Min hustru har bedragit mig, min chef ställer ultimatum och mitt liv, som jag en gång kände till det, har blivit fullständigt krossat. Med en blandning av ilska, sorg och besvikelse tittar jag växelvis på min hustru och min chef. Jag förstår att jag står inför ett omöjligt vägskäl där mitt äktenskap, mitt arbete och även mitt liv står på spel. Allt på grund av en serie beslut som varken jag eller min hustru kan ångra.”Och, det andra valet?”. Med stigande panikfylld andning ser jag min chef vända sig om och bitskt säga: ”Innan du ens försöker kämpa emot, bör du veta att jag förklarade situationen och vilka val som fanns för din hustru. Hon har redan har accepterat det andra valet.” Mitt hjärta hoppar över ett slag. Min hustru har redan gjort sitt val? Vreden och förvirringen i hennes ögon kommer plötsligt tillbaka i mina minnen. Hela mitt inre skakar under den överväldigande känslan av svek som genomsyrar luften. ”Vad menar du…”, stammar jag fram med en skakig röst, knappt kunna tala. Jag känner mig som en hjälplös åskådare i en dåligt regisserad tragedi – inget verkar rätt längre.

 

Min chef ler kyligt och fortsätter, ”Ja, din hustru har insett vad som är nödvändigt för oss alla att gå vidare. Hon bestämde sig efter att ha förstått allvaret i det hela att gå med på mitt krav för att du skall slippa de brutala konsekvenserna. Hon kommer att vara min älskarinna och göra som jag säger tills jag anser skulden vara betald.”. Med det sagt lägger han en av sina händer på hennes lår och flinar triumfatoriskt mot mig. ”Varför?” utbrister jag i förvirring, besvikelse och smärta. ”Hur kan hon vara en del av detta?” Min chef slår avvisande ifrån sig mina invändningar och fortsätter med en upphöjd ton, ”Du bör vara tacksam över att jag gav din fru valet. Jag kunde ha gått direkt till polisen. Men att ge dig och din fru möjligheten att försöka bygga upp era liv igen, det var mitt sätt att vara generös.” Jag känner hur en mörk vrede sväller upp inom mig. Den här människan, en gång en mentor och förebild, har vänt sig emot mig och mitt liv är på randen av total kollaps. Med en kraftansträngning håller jag mig tillbaka från att skrika ut min frustration. ”Så det här är det, va? ” Min chef ger mig en överlägsen blick och nickar åtminstone i erkännande av mina ord. ”Kanske är det dags att du själv reflekterar över vilka val du gjort, och vilka konsekvenser de har.”

 

Med en lustfull blick vänder sig Fredrik mot min hustru, som sitter där, med tårar strömmande nedför sina kinder. Tsunamin av smärta och förvirring som förlamar mig fortsätter att dränka mina tankar, och jag kämpar för att hålla mig upprätthållen i denna virvelvind av ovisshet. Min chef, en man med grånande hår och en arrogant aura, ler mot min hustru som om han har vunnit ett slag och triumferar över min misär. Hans röst dryper av ohämmad lust och fylld av överlägsenhet när han säger, ”Du har gjort det rätta, fru Johansson. Och Ibrahim som du träffade tidigare har berättat hur mycket du uppskattar vårt lilla samarbete.” Säger han och ler, medan min fru tittar ner i sitt knä. Jag betraktar min hustru, en vacker kvinna med sorgsna ögon och hennes annars strålande leende förvandlat till en mask av bedrövelse. Hon ser ut att vara i en mardröm, fångad i denna onda dans som jag inte kan rädda henne ifrån. ”Jag ville aldrig försätta oss i den här situationen, älskling,” viskar jag, kämpar för att hålla tillbaka tårarna. ”Förlåt mig.” Säger hon tyst. Efter det hänger tystnaden tungt i luften som ett mörkt moln, och jag känner mig krossad av min frus ord och min chefs hånleende. Världen runtomkring mig förvandlas till en olidlig röra av brustna känslor och förväntningar. ”Vad händer nu?” frågar jag, och min röst darrar av osäkerhet. Jag ser med isande visshet hur han lägger en arm runt min frus axlar och kysser henne på halsen. Mina ögon vidgas när sanningen går upp för mig. Vi är i vardagsrummet, där luften har blivit alldeles för tjock att andas.

 

Miljön känns plötsligt kvävande och hotfull. Vardagsrummets vänliga glöd, som en gång bjöd oss välkomna efter en lång arbetsdag, har nu blivit en plats av nederlag och mörker. Jag kan inte längre titta på framtidens ovissa vägar utan att minnas vad jag en gång hade, och kanske aldrig kommer att ha igen. Fredriks högljudda skratt skär genom tystnaden och jag ser hans ondskefulla blick när han säger, ”Kom igen nu, du fattar. Det är dags för oss att gå upp till sovrummet för lite avbetalning.”. Jag kan knappt tro mina ögon när jag ser min hustru ge efter för Fredriks begäran. Med bestämda och kalkylerade steg, precis som på jobbet. Tar han ett fast grepp om min hustrus hand. Och går upp för den bruna trätrappan som knarrar under deras fötter. Jag följer efter dem, tyst och nedslagen. Min chefs rörelser är fyllda av självgodhet och makt när han leder Hillevi till sovrummet. Min fru ser tillbakahållen ut med en viss oro i sina ögon. Hennes steg är osäkra och jag kan nästan känna hur hennes hjärta måste bulta i bröstet. Trots det försöker hon samla sitt mod och visa styrka inför mannen som håller henne i sitt grepp. Fredrik är en man med en klart definierad arrogans som lyser igenom hans kalla ögon och det grånande håret ovanpå hans välklippta huvud. Han bär sig som kungen av detta världsliga spel som spelar med andras öden.

 

Min hustru, som var min klippa, ser nu ut som en själ som har gått vilse i en mörk skog. Hennes vackra ansikte, med ögon fyllda av tårar, har förlorat sin livfulla glans. Hon är nu en skugga av den kvinna jag en gång kände så väl. ”Du stannar här” beordrar Fredrik mig hastigt. När de två väl stegat in i det mörka sovrummet, stängs dörren bakom dem. Jag står kvar utanför, ensam och övergiven i korridoren som en förlorad själ, medan mitt hjärta bultar av rädsla och oro. Rösterna dämpas och försvinner till sist helt in i det frånvarande mörkret bakom den stängda dörren. Jag kan bara stå där, i tystnad, fången i mina egna tankar och kämpa med demonerna som ropar inom mig. Frågor virvlar runt i mitt huvud, ovissheten om vad som pågår på andra sidan denna låsta dörr håller mig i ett svårgripbart grepp. Min chef, den som en gång var min vägledare och förebild, har nu blivit min fiende. Hur kunde allt förvandlas så snabbt? Kan situationen fortfarande räddas?

 

Efter en liten stund öppnas dörren till sovrummet, och ett plågsamt knirrande ljud framträder från gångjärnen. Min chef möter mig i dörröppningen klädd i bara skjorta och byxorna uppknäppta med bältet hängande. Hans luriga leende breder ut sig över sina torra läppar, tydligen nöjd med att ha pressat mig till gränsen av min smärta. ”Kom in”, säger han med en hånfull ton och går med långsamma och bestämmande steg fram till min hustru, som sitter på sängen och ser plågad ut. Trots att jag vet hur hon tidigare bevisligen njöt av den andre killens sällskap. När jag ser min chef bredvid henne, känner jag mig som en inkräktare i mitt eget hem. Fredriks röst är full av makt och arrogans, som om han äger varje andetag jag tar. Det är en röst som har vant sig vid att få gehör för alla sina önskningar och krav, utan att någonsin bli utmanad. Jag tar ett djupt andetag och doften som möter mig är en blandning av parfym och nedtonad sexuell spänning. Tar försiktigt några steg framåt, mot mörkret som ligger bortom tröskeln. Vårt sovrum har alltid varit en oas av lugn, med dunkla lampor som spridit en mjuk och dämpad belysning över rummet. Rummet är inrett i neutrala färgtoner, med en stor, bekväm dubbelsäng mot den ena väggen. En stor spegel pryder sin plats ovanför en antik byrå som Hillevi ärvt från sina morföräldrar. Den står som vittne till både tidigare ömhet och nu det förräderi som sker, fångade i det ängsliga stillsamma rummet. Här brukade vi söka tröst och intimitet, men ikväll är det inte längre platsen för vår gemensamma lycka. Det är nu istället inbäddat i en aura av förbjuden erotik och överträdelse, själva luften är fylld av spänning och farlig hemlighet.

Min hustru och min chef är vid sängen i det svaga ljuset som sipprar in genom halvdragna gardiner. Hon är nu klädd i endast sina underkläder. Jag kan höra deras viskningar, men orden är otydliga. Han tar hennes ansikte i sina händer och deras blickar möts – en intensiv ögonblicksblick som fyller rummet med elektricitet. Jag är osäker på vad jag ska göra. Hon ser ut att vara bortom något som jag inte kan förstå. Min chef börjar tala högre, och hans röst är djup och intensiv. ”Du skall lyda mig i allt. Jag är nu din herre, och jag vill att du skall acceptera detta faktum.” Hon blickar upp mot honom med en blandning av uppgivenhet och lydnad, men säger inget. Han fortsätter att tala, ”Du är min lilla leksak,” hör jag honom säga med en djup röst, ”..och jag ska göra dig till något du aldrig kommer att glömma.” Hon sväljer hårt och tittar ner mot golvet, men säger fortfarande inget. Jag kan bara stå där, i tystnad, fången i mina egna tankar och kämpa med demonerna som ropar inom mig. Frågor virvlar runt i mitt huvud, ovissheten om vad som pågår håller mig i ett svårgripbart grepp. Fredrik fortsätter att tala, ”Du är nu min ägodel, min kvinna. Du kommer att göra allt jag säger till dig.” Hon blickar upp mot honom med en blandning av förståelse och lydnad, men säger inget. Jag kan bara stå där, i tystnad, fången i mina egna tankar och kämpa med demonerna som ropar inom mig. ”Förstår du?” Säger han och jag hör hur hon svagt säger ”Ja, jag förstår”. Fredrik släpper min fru och vänder sitt ansikte mot mig. Min blick möter hans som bortom allt tvivel är uppfylld av arrogans och självgodhet. Hans ögon lyser med triumf och njutning av den makt han utövar, medan en ondskefull glimt skymtar i botten av hans blick. Han ser ut att göra anspråk på detta rum som sin egna fristad, en plats där han kan utöva kontroll och dominans.

 

Han vinkar åt mig med en otrevlig gest och säger, ”Kom hit, min vän. Du skall se det här.” Säger han och smeker min frus ena bröst över den svarta behån som visar mer än döljer. Plagget är i stort sett genomskinligt och de mörka vårtgårdarna samt bröstvårtorna syns tydligt. Fredrik ler stort, han njuter av min frus bröst, det syns. När han tar till orda igen är rösten är slipad och skarp, likt en kniv som skär genom luften. Varje ord avslöjar hans bortskämda makt och ohejdad ambition att förstöra allt jag känner och håller kärt. Jag tar ett tveksamt steg framåt, mina ben känns svaga och mina tankar är en röra av känslor. Jag tittar in i hans kalla ögon och ser övermodet som svalkar hans kinder. Men jag håller fast vid den inre styrka som fortfarande finns kvar i mig. Med svag röst frågar jag, ”Vad är det du egentligen vill uppnå? Varför min fru?” Han ler cyniskt och svarar, ”Du förstår det inte, eller hur? Du är bara en svag man, oförmögen att hålla fingrarna i styr. Din fru blir din ersättning till mig, något jag kommer att njuta av på ett sätt som du aldrig har kunnat. Jag ska göra henne till min leksak, och du kan inget göra för att stoppa mig.”

 

Jag kämpar mot tårarna och känner ilskan brinna inom mig. Min chefs blick är intensiv, ögonen glittrar med en blandning av makt och begär. Hans röst är lugn och distinkt när han pratar. ”Lyssna noga nu, Martin”, börjar han. Rösten fyller rummet och jag kan känna på mig att det är något allvarligt han håller på att förklara. ”Jag kommer att vara tydlig med dig vad du får och inte får göra med din fru hädanefter, eller vad jag förväntar mig att hon gör.” Jag känner en kall hand omfamna mitt hjärta, och jag ser på min hustru som sitter bredvid på sängen, hennes blick full av osäkerhet och ängslan. Han fortsätter, ”Hon är min nu”. Mina ögon vidgas och jag känner ilskan bubbla upp inom mig, men jag pressar ner den och lyssnar. Jag har blivit försvagad i den här maktbalansen, och Fredrik är mycket medveten om det.” Du får inte vara med henne som man och hustru. Gör du det är vår deal off och du åker i fängelse. Du får inte heller röra henne på det sättet. OM inte jag ger order om det. Nu handlar det bara om mig och henne, en fysisk lust som måste tillfredsställas.”

 

Det är som om jag blivit träffad av en kall dusch. En våg av sorg och förlust sköljer över mig. I mitt eget sovrum, talar min chef om att jag inte längre har rätt att älska min egen fru på det sätt jag vill. ”Dessutom”, fortsätter han, ”kommer jag att skicka henne som belöning till vissa medarbetare eller kunder för övertalning”. Min ilska och frustration bubblar inom mig, men jag är fast i min egen maktlöshet. Jag vågar inte utmana min chefs överlägsenhet. Istället tvingas jag lyssna med en klump i halsen. ”Hon skall även klä sig på ett visst sätt när jag kommer på besök. Jag vill se henne i sensuella klänningar, erotiska underkläder, som framhäver hennes kropp på bästa sätt.” För ett ögonblick träffar hans ögon mina, och jag ser en glimt av triumf i dem. Han njuter av att ha kontrollen över både min hustru och mig. Hillevi nickar försiktigt, hennes ögon fyllda med förvirring och obehag. Orden fastnar i min strupe, men jag tvingar fram ett instämmande svar, ”Förstått.” Medan jag tittar på dem, känner jag mig hjälplös och sviken. Fredriks ord bränner i mitt bröst, och jag tvingas bära den tunga bördan av att veta att jag inte längre är den ende som får älska min hustru på det sättet jag önskar. Jag står där, i det smärtsamt stilla sovrummet, vetandes att mitt hem inte längre tillhör mig på samma sätt. Det är nu en spelplats för makt och begär där min fru och jag blir marionetter i min chefs spel.

 

”Du skall inte tro jag glömt dig. Trots allt har du under åren varit en tillgång för företaget,” säger min chef och ler mot mig. ”Men det finns några ändringar som behöver göras.”. Hans kroppshållning framkallar en känsla av överlägsenhet och dominans. Rummet är täckt av en tung tystnad, och jag kan känna spänningen hänga tungt i luften. ”Jag tänker ge dig mer ansvar,” fortsätter han. ”Du har visat dig vara skicklig, och tror du har potential att leda ett nytt projekt. Dessvärre innebär det resor, många resor och du kommer vara borta ofta”. Fredrik ser på mig med ett ondskefullt leende. ”Men var inte rädd. Jag kommer att ta hand om din fru när du är borta. Det har du mitt ord på.” Säger han och ler ett på ett sätt som talar om för mig vad han egentligen menar. Mitt hjärta sjunker när jag inser att vår frihet kommer bara vara förhandlingsbara på hans villkor. ”Låt mig vara extremt tydlig här igen, innan vi fortsätter. Det är såhär det kommer att vara nu. Ni har inga krav att ställa. Jag bestämmer nu. Du kommer att göra som jag säger och din fru kommer att ta hand om allt annat som jag kräver av henne.”.

 

Orden bränner i mitt bröst, och jag är nära att bryta samman. Men jag håller fast vid mina sista smulor av självkontroll och svarar med låg röst, ”Jag förstår.” Jag vill inte låta sårad eller svag inför honom. ”Det är bra”, säger han och sträcker ut sin högerhand. Jag tar hans hand och skakar den. ”Kom ihåg, det här är ett arrangemang som skall fungera för att Ni skall kunna gå tillbaka till era vanliga liv.” Med det sagt, släpper han min hand och går fram till min fru. ”Nåväl, fru Johansson. Dags att börja jobba.” Han ställer sig framför Hillevi och nickar menande mot sitt underliv. En känsla av avsky bubblar upp inom mig, men jag tvivlar på att min chef bryr sig. Min fru böjer sig fram och knäpper upp de sista knapparna på hans byxor och drar långsamt ner dem. Därefter tar hon tag i resåren på kalsongerna och med ett raskt drag nedåt blottas en manslem. Fredrik stönar som om han skulle komma direkt. Hans påle hoppar stolt fram och hon flämtar först till när hon ser den. ”Skärp dig. Du har sett den förut. Sug!”. Säger han med bestämd röst. Hon sticker först ut tungan och liksom bara rör vid den med tungspetsen nästan som bara för att smaka på den. Försiktigt tar hon tag om den och börjar röra sin hand upp och ner. ”Sug sa jag, fattar du inte!?” Min fru tar försiktigt in toppen i munnen och jag kan se hur han växer. Ett hånfullt skratt gurglar i hans hals när min fru börjar jobba upp och ner med munnen. Jag är nu vittne till hur förvandlingen av mitt eget sovrum blir till en plats för sexuell manipulation och underhållning för min chef och de som han anser vara värda en stund med min fru. Hillevi låter sin tunga svepa över hans svällande topp och försöker få in den så långt hon kan men lyckas inte få in mer än hälften och då verkar den ändå vara halvvägs nere i halsen.

 

Efter en stund drar Fredrik upp min fru på fötterna, knäpper upp hennes behå och kastar den till mig. ”Den skall vi väl ändå inte behöva. Vi vill ju se dina vackra bröst i frihet. Eller hur Martin?” Det sista säger han till mig med sarkasm i rösten. Hillevis bröst gungar till, hänger där, med bröstvårtorna styva och pekandes mot mig. Med en rask rörelse drar han ner hennes trosor till knäna. ”De kommer bara vara i vägen om en stund” Får han fram och skrockar hånfullt. Med ett stort leende ställer han sig sedan bakom henne och börjar smeka hennes bröst, kysser henne lätt på halsen. Hon lutar sitt huvud bakåt med slutna ögon och lätt öppen mun. Han fortsätter kyssa henne på halsen medan ena handen letat sig fram till hennes vänstra bröst och rullar vant runt ena vårtan som styvnat ordentligt. Fredrik njuter av scenariot, det syns. Hon rör lite på sig medan Fredriks händer är överallt på hennes kropp. Han för ner en hand, smeker frugan över venusberget, känner den lena huden, gnider och leker. Hon lutar sig bakåt, särar på benen och njuter av hans beröring. Jag ser tydligt hur hon är helt rakad och det lena skötet lyser vackert, en aningens bulligt över blygden, men blygdläpparna ser saftiga och svullna ut mellan hans fingrar. Hillevi blundar, stönar och gnider sig emot fingrarna som leker i hennes inre. ”Lägg dig på sängen!” Beordrar han hastigt med barsk röst och smiskar till henne på ena skinkan. Utan tvekan lösgör hon sig och går fram till sängen. Lägger sig först med benen isär och lite lätt böjda. Rumsterar sedan om lite innan hon tar fram en kudde för att ha under sin bakdel. Särar sedan ordentligt på benen.

 

Jag står där, inklämd mot väggen i vårt egna sovrum och ser hur min chef med ett grin på läpparna går fram till sängen. Låter sina fingrar smeka över hennes nakna kropp. Leker lite med bröstvårtorna, glider över magen ner över hennes blygd för att slutligen återigen omfamnas av hennes fuktiga inre. Att se detta så nära gör rummet väldigt klaustrofobiskt och fyllt av en ansträngd atmosfär. Hillevi säger inget där hon ligger jag säger ingenting heller, men jag märker hur hennes bröstkorg höjer och sänker sig snabbare allteftersom Fredrik rör fingrarna i henne. Strax därefter med ett förtjust leende, slickar han på fingrarna och kryper sedan upp i sängen mellan hennes ben.

 

Sängen knarrar högljutt under rörelserna. Jag stirrar fängslat på dem, mina ögon är som limmade vid den destruktiva scenen som utspelas framför mig. Hustrun, som jag trodde var min själsfrände, ger min chef något som borde vara min exklusivitet. För andra gången får jag se min fru ligga på rygg med benen brett isär, knäna uppdragna och skötet öppet för att ta emot en främmande man där tidigare bara jag haft tillträde. Jag tittar på min hustru, förväntar mig en reaktion, någon form av försök till ursäkt eller förlåtelse. Men hon stirrar tillbaka på mig med en kall blick – en blick fri från ånger eller skam. Det är som om hon inte bryr sig om den smärta hon orsakar mig. Mot allt förnuft och logik, börjar hon plötsligt le. Det är inte ett leende av glädje eller triumf, utan lustfyllt leende. ”Kom in i mig. Men var försiktig, du är så stor…” Hör jag henne istället säga och riktar sin blick mot min chef. Långsamt börjar Fredrik föra in sin mandom i min frus fuktiga inre. Strax har han trängt in i hela sin längd och tar henne liggande på rygg i jämna stötar. ”Gillar du att knulla min stora kuk?”, väser Fredrik helt fräckt. Hillevi stönar djupt och inlevelsefullt, ”Mmmm, den är så skön”. Säger hon och drar händerna genom hans hår. ”Duktig flicka. Din fitta är så trång och skön. Andra kommer också bli nöjda.” Stönar min chef fram medan han febrilt rör sig in och ut.

 

Det är nu ett rytmiskt smackande läte och små stön från min fru alltmedan sängen knarrar och gnisslar. Min fru korsar sina ben över Fredriks brunbrända rygg och drar honom till sig. Han lutar sig fram och tar stöd mot hennes överarmar. Fredriks redskap stöter in i henne gång på gång. Det är ganska varmt i sovrummet. Jag ser hur de både börjar bli blanka av svett. En antydan till svettlukt bryter fram ur min skjorta och inser att jag börjat svettas. Känner mig med ens ofräsch. Min puls accelererar och mäktiga känslor av ilska och svartsjuka sköljer över mig medan deras stön flyter in i varandra. Fredriks dova mot min frus ljusa, flämtande. Jag förlorar snart tidsuppfattningen och som i trans betraktar jag skådespelet som utspelar sig i vår säng. Deras kroppar glider mot varandra, hud mot hud njuter de av varandra, känner varandras värme och sexuella glöd. De båda verkar ha glömt mig. ”Åh, ja, jaa, mmm, där, fortsätt” hör jag henne säga. De välbekanta stönen, i allt högre tonart, skvallrar om att min fru närmar sig orgasm. Därefter kan jag se hur Hillevis andhämtning blir allt djupare och hennes ögonbryn drar ofrivilligt ihop sig, och näsan reflexmässigt rynkas, innan hon med en rad stötvisa flämtningar jämrar ur sig sin orgasm. Strax efter böjer min chef huvudet och hela ryggen bakåt. Stönar högt samtidigt som han pressar sig in så långt han kan i min fru. ”Åh, hmmmgh, flämtar han. ”Det svinet” Tänker jag tyst för mig själv när jag förstår vad som händer. Det är som att bli kastad in i en erotisk mardröm, fastkedjad i mitt eget tillkortakommande. Jag borde vara svartsjuk, förbannad, men i stället känner jag en våldsamt stark upphetsning, och min egen lilla vän står i givakt i byxorna.

 

Efter ett tag reser sig Fredrik upp i sittande ställning och glider därmed ur min hustru med ett smaskande läte. Hillevi ligger naken på rygg, med benen särade och armarna ut mot sängens kanter. Hennes överkropp häver sig upp och ner i takt med sin flämtande andhämtning. Ett tunt lager svett blänker på kroppen i det svaga skenet från belysningen i rummet. Tystnad fyller sakta rummet, bara ljudet av mitt eget svaga jämmer hörs. Hillevi och min chef tittar åt mitt håll, och jag ser inte skam eller ånger i deras ögon. Jag samlar mod, borde säga något. Men orden fastnar i min hals och jag är rädd för vad jag ska säga. Vet inte hur jag ska hantera den här situationen, hur ska jag gå vidare från här. Med en blick av överlägsenhet och triumf säger min chef med ett hånfullt leende, ”Det här är vad jag vill ha, och dit kommer inte du mer.” Hans ord är kalla och översvallande av överlägsenhet, vilket förnekar mig all min värdighet. ”Låt honom få se vad jag gör med dig” Frustar Fredrik hånfullt fram. Hillevi andas tungt men gör som han säger. Ligger på rygg och tar tag i knävecken med låren högt uppdragna. Jag kan se hennes rosaröda gapande inre glänsa från deras samvaro. Varifrån en liten rännil av vit vätska sipprar ut och bildar en sträng som sträcker sig ner mot sängen. ”Du måste förstå,” säger han med ett högt skratt och en nedlåtande ton, ”… Nu tänker jag knulla min nya slyna några timmar till, så du kan gå härifrån och inte störa vårt lilla nöje.” Jag kan inte tro mina öron. Min chef, den person som jag hade litat på och sett upp till, vänder sig nu emot mig och förnedrar mig inför min egen hustru. Det är som att min existens har degraderats till bara en besvikelse och en börda. Min hustru, nu så fullständigt viljelös och följsam i Fredriks händer. Ler lite nedlåtande mot mig med en blick som indikerar att hon vill jag skall gå. ”Vänd dig om på alla fyra, så ska jag knulla dig så skönt att det svartnar för dina ögon…”, väser Fredrik lite obscent till min fru. Det knarrar till i sängen när hon villigt rullar hon runt på mage. Hillevi makar sig sedan upp på alla fyra, svankar och putar med rumpan i vädret för att bjuda in min chef till en sanslös dans.

 

Sedan ser jag hur han står bakom henne och med en rejäl stöt trycker in sitt verktyg. Döm om min förvåning när hon stönar rakt ut: ”Så skönt! Så skönt!” Min fru verkar inte veta till sig av upphetsning. Jag är ändå imponerad av att han så snart inpå klarar av att vara aktiv igen. Gång på gång stöter han sin påle in i min fru samtidigt som jag vänder mig bort från scenen framför mig. Kippar efter luft. En gång var det här vårt vackra hem, vårt trygga näste, men nu är det bara en plats fylld med dåliga minnen. Kanske är det bäst att gå, att lämna allt detta bakom mig och börja om på nytt. Jag går ut ur sovrummet ackompanjerad av min frus röst i bakgrunden som säger: ”Hårdare, hårdare. Åhhhh, vad skönt.” Stönar hon fram ljudligt när hans mandom allt ivrigare förs in och ut i hennes sköte.

 

Jag är numera bara en passiv betraktare, tvingad att stå vid sidan och titta på med en blandning av förtvivlan och avundsjuka. Försöker föreställa mig vad jag kunde ha gjort annorlunda, hur jag kunde ha varit den make hon önskade. Men ingenting verkar vara tillräckligt. Jag har blivit en förlorare i mitt eget äktenskap. Allt hade verkat så enkelt. Vi behövde pengar och ingen skulle sakna pengarna om man bara flyttade runt dem tillräckligt ofta. Det var planen iallafall. Men jag hade blivit girig och självsäker. Det var mitt fall. Nu får jag ta konsekvenserna av mitt handlande. Med en sista blick på det som en gång var vårt sovrum, lämnar jag det och sluter dörren bakom mig. När jag går in och lägger mig i gästrummet vet jag att imorgon kommer ingenting att vara sig likt igen.

 

Även om jag inte längre kan urskilja deras röster, så tränger sig ljud fram som avslöjar hur de njuter av varandra. De börjar svagt, som en viskning i natten, men växer gradvis i crescendo. Jag kan inte ignorera min chefs röst, så djup och lockande, och min hustrus svar fyllt med passion. ”Åh, Fredrik” hör jag henne säga. ”… du får mig att komma igen”. En tår rinner nedför min kind samtidigt som jag blundar med vetskapen om att den gryende dagen kommer vara början på en ny fas i våra liv. Jag är fast här, dömd att ligga ensam i det kyliga mörkret medan min hustru och chefen dansar i passionens omfamning. Skapad enbart av mig själv och mina dåliga beslut.

 

Det är inte lätt att somna, men till slut tar tröttheten överhanden.