En konstnär kan inte heta Torbjörn, men det gör jag. Det måste innebära att jag inte är en konstnär, även om jag alltid har tyckt om att teckna och måla. Inspirationen är inte alltid på topp, men så är inte inspiration något som en konstnär kan förlita sig på. Det mesta, säger alla, är svett och hårt jobb. Ingetdera är någon av mina starkare sidor. För det mesta, när jag har tid, går jag omkring ute på stan, sitter på en bänk och försöker skissa det jag ser. Speciellt tycker jag om att teckna kvinnor, deras ansikten, och då spelar inte åldern någon roll. Men när jag ser någon ung kvinna med fina former, då sätter min fantasi i gång, och jag försöker se genom hennes kläder, teckna det jag vill se, i alla fall så som min fantasi får till det.
Jag är en man på 45 år, jobbar då och då för att försörja mig som IT-konsult. Men mest vill jag ägna mig åt att teckna och måla. Jag har haft några utställningar, men det går inte riktigt att försörja sig på bara konst. Många säger att jag ser bra ut, mitt huvud svävar 180 cm över marken och jag försöker hålla mig i form.
Att sitta och skissa andra människor på offentliga platser är inte alltid så lyckat, speciellt inte om offret råkar upptäcka vad jag gjort. Den här lilla historien slutar dock på ett lite annat sätt, men låt mig ta det från början.
Det hände sig en gång att jag satt på en bänk i Kungsträdgården en sommardag och hade studerat en äldre kvinna, kanske runt åttio med ett fantastiskt ansikte. Hon hade varit med om mycket, såg det ut som, samtidigt som hon var mycket välvårdad och klädde sig elegant. Hon satt på ett av kaféerna efter kanten av parken. Jag var nästan klar när hon fick sällskap av en betydligt yngre kvinna, kanske runt trettiofem, den där åldern när primören fortfarande finns kvar och samtidigt har mognat och fått mer karaktär. Kan ha varit en dotter eller dotterdotter. Hon var en kvinna på miljonen, så vacker och med former som fick allt att fullständigt explodera inom mig.
Jag avslutade snabbt min teckning av den äldre damen, medan hennes nya sällskap gick och beställde. Jag kunde inte slita mina ögon från hur hon rörde sig när hon gick, hur klänningen rörde sig runt hennes kropp, smet åt runt benen, accentuerade rumpan och hur brösten rörde sig försiktigt under det lätta sommarplagget. Hon såg ut att vara mycket välskapt, cirka 170 cm lång, kanske strax över sextio kilo. Benen var fantastiska, vackert formade och rumpan, det jag kunde se var en dröm, både rund och fast. En sådan där som man bara vill smeka med handen över. Axlarna var ganska breda, brösten normalstora med en fin form, jag trodde inte hon hade någon bh, men var osäker. Sedan ansiktet, oh, my God! Hon var vacker på ett helt naturligt sätt. Lätt sminkad, rosa läppar och mörkbrunt hår som gick ner till axlarna och med ett naturligt fall. Håret skiftade i guldtoner när solen lyste på det, nästan så det glittrade, i alla fall i mina ögon.
Bilden på den äldre damen la jag åt sidan, och tog fram ett nytt ark att skissa på. Hur skulle jag teckna den yngre kvinnan? Sittande vid bordet var enklast, men hade inte gjort rättvisa åt hennes figur. Vågar jag fantisera henne naken, det vore det absolut roligaste. Jag bestämde mig för att försöka skissa henne stående, lite som hon var på väg att ta ett steg, ena benet lite framför det andra. Hon hade en snygg, nej fantastisk klänning, som verkligen framhävde hennes figur, men jag vill helst ha mina kvinnor nakna. Den här gången gjorde jag ett mellanting, jag skissade upp henne i en halvt genomskinlig klänning, mer som en negligé, fast lite mer figurnära. Plagget flöt ut över hennes byst och rumpa, som en lätt slöja och under kunde hennes former inte bara skymta utan riktigt framträda.
De två kvinnorna satt vid bordet och pratade. Mitt objekt satt med profilen mot mig, korslagda ben. Jag kunde se hela henne, där hon satt. Jag var helt inne i mitt arbete, märkte knappt att en och annan stannade till och betraktade vad jag tecknade, vet inte om de uppskattade teckningen eller tyckte att jag var förfärlig som tecknade en kvinna så som jag gjorde. Då och då tittade jag upp för att studera kvinnan, men mest såg jag ner på mitt arbete.
När jag höll på att avsluta teckningen var jag helt absorberad, märkte inte att någon stod bakom mig, inte förrän jag hörde en harkling och en röst.
”Jaha, och vad håller min unge man på med då, om jag får fråga?”
Där stod den äldre kvinnan och tittade ner på min teckning av en nästan naken bild av hennes bordssällskap. Det gick inte att undgå att se hela hennes figur, ansikte, kropp och ben och inte minst delarna däremellan. Tyget i den genomskinliga klänningen framhävde mer än dolde hennes ben, rumpa och bröst.
”Ehh, ja … alltså,” började jag.
”Du tecknar både bra och fantasifullt. Men kanske inte den bild som Madelaine skulle vilja visa offentligt, så som du gör när du sitter här.”
”Ehh… tänkte nog inte riktigt på det. Ehh, jag slutar nog nu. Ursäkta.”
”Packa ihop dina saker. Kom fram till oss, så får du förklara dig. Det här kan inte lämnas utan vidare. Seså, raska på nu. Vi har inte hela dagen på oss.”
Hon stod där lutad över mig, jag hade blivit nervös, packade bäst jag kunde ihop mina saker och reste mig. Att teckna en kvinna som jag gör har ibland lite konsekvenser, och det blev alltför tydligt när jag reste mig upp. Mina tunna sommarbyxor tillhörde inte de mest diskreta. När den äldre damen ledde mig fram till deras bord, såg jag hur den unga kvinnan hade ett leende som spelade i ansikte. Hon försökte dölja det, men ögonen och rynkorna runt ögonen avslöjade att hon tyckte det hela var roligt och såg fram mot att den äldre kvinnan skulle ge mig en uppsträckning.
Det kändes som den äldre kvinnan höll ett stadigt grepp i mitt öra, när hon ledde mig fram till bordet. Självklart gjorde hon inte det, men situationen och hennes hållning gjorde att det verkade så. Min skamfulla hållning bidrog till det, och alla som såg oss måste ha uppfattat det som att hon ledde mig till en ordentlig publik avrättning.
”Sitt ner och visa nu vad du ställt till med.” Den äldre damen hade en vass röst och en kroppshållning som visade på hennes starka missnöje, när hon drog ut en stol och tryckte med en hand på min axel ner mig i stolen.
”Ja, jag vill verkligen se vad du gjort.” Den yngre kvinnan, Madelaine, hade en betydligt lugnare, nästan sensuell röst, lät inte alls arg, men hon hade ännu inte sett min teckning.
Jag tog skamsen upp min teckning och la den på bordet. Jag vågade inte hålla i den, mina händer skakade av min belägenhet och hur hon skulle komma att reagera. Hon ser på den, skakar på huvudet.
”Mmm, du har fått fram en del, men missat en del också. Om någon sett mig naken vet jag inte om de skulle känna igen mig på denna teckning. Du har fått mig både vackrare och samtidigt missat väsentliga detaljer. Jag är naturligt mörkhårig, men det framgår inte på din bild.”
Hur menade hon? Jag hade försökt fånga hennes hår, men hade inte färglagt teckningen. Sedan fattar jag. Självklart hennes vårtgårdar och läppar borde ha varit mörkare. Och det satt hon och talade om för mig. Vart ville hon komma? Bara förgöra mig, smula ner mig i stoftet på marken och sedan trampa in det i asfalten?
”Teckningen ger mig en idé. Du verkar ha lite talang. Målar du också eller gör bara teckningar av nakna kvinnor, som du ser på stan?”
”Jo, jag målar lite. Har gjort lite olika. Porträtt, stadsscener och även en del nonfigurativt. Hur så?”
”Visa mig först det du gjorde innan jag kom.”
Jag tog fram teckningen av den äldre kvinnan. Bägge lutade sig över bordet för att se den. Den äldre kvinnan andas in häftigt när hon ser på sin bild.
”Oj, oj, är det så som andra uppfattar mig? Intressant. Inte alls som jag ser mig själv i spegeln, det här är mycket mer smickrande. Oj, oj.” Hon visste inte vad hon skulle säga, men fortsatte efter en stund. ”Ja, jo, får jag fråga: Vad gör du med dina teckningar när du är klar?”
Jag förklarade att jag inte gjorde något särskilt, la dem oftast i en trave hemma. Någon gång arbetade jag vidare på teckningen eller gjorde om den som en målning. Hon såg på mig, nu betydligt mer vänligt och sedan frågade hon om hon kunde få köpa teckningen, vad ville jag ha för den? Det hade aldrig hänt tidigare, visste inte vad jag skulle säga. Till slut sa jag att hon kunde få den, behövde inte betala något. Hon propsade på att betala mig och efter lite övertalning fick hon mitt telefonnummer för att Swisha. När jag kom hem senare såg jag att hon hade Swishat tusen kronor, för en enkel teckning.
Madelaine hade suttit tyst under hela tiden, det hade sett ut som hon funderat på något. Hon hade betraktat mig intensivt och omväxlande betraktat teckningen av henne.
”Målar du efter modell? Skulle du kunna göra en målning av mig? Vad skulle det kosta?”
Jag hade målat efter modeller på olika kurser och ibland fått någon kompis att ställa upp, även om det tog mycket tid för modellen, jag arbetar först ganska snabbt och sedan betydligt långsammare när jag kommer till detaljer och att få till rätt färgskiftningar. Jag sa vad jag hade gjort. Ville hon se på några verk, så var hon välkommen, sa jag.
”Vilken typ av porträtt tänker du dig?” Det var den äldre kvinnan som ställde denna mycket viktiga fråga.
”Ja, jag vet inte riktigt. Hur ska jag säga? Lite som teckningen, men mer utstuderat och kanske inte stående. Liggande, tror jag. Kanske som en odalisque? Har du sett Mariano Fortuny’s målning? Fast hon vänder bort ansiktet, jag vill se ut ur tavlan, se rakt på betraktaren. Vänta! Ja, ja. Jag ska se rakt ut med begär på betraktaren, få honom, eller henne, att vilja ha mig. Kan du göra det?”
Oh my God, vilken önskan. Om jag kunde göra det? Jag vet inte, sa jag, men jag är villig att försöka. Jag förklarade att det skulle ta en hel del tid och jag behövde ha henne närvarande en stor del av tiden.
”Vi får hitta tider när jag kan, det är ingen brådska, vill ha det så perfekt som möjligt. När kan vi börja?”
Vi kom överens om att göre en första sittning redan dagen därpå. Jag ville ha 300 kronor i timmen plus moms, vilket hon tyckte var helt okej. Den äldre kvinnan ville vara med och se på den första gången.
Jag bodde i en lägenhet med två rum. Sedan en tid hade jag gjort sovrummet till en studio och själv sov jag i vardagsrummet. När jag kom hem städade jag hela lägenheten och gjorde i ordning min ateljé så att Madeleine kunde posera och jag måla. Jag bar in min säng till ateljén, hon ville bli målad liggande.
”Det är inte utan att jag är ganska nervös, har aldrig gjort det här tidigare,” sa Madeleine när hon och Ilena, som den äldre kvinnan hette, kom.
”Inte jag heller, inte på det här sättet,” sa jag. ”Jag hade dock tänkt att vi idag provar på hur du ska posera, jag tar bilder och sedan kommer vi överens om hur du vill ha det.” Jag föreslog att hon skulle klä av sig och lägga sig på sängen som hon trodde att hon vill bli målad. Under tiden gick jag ut, ville ge henne lite integritet. När Ilena kom och hämtade mig låg hon naken på sidan i sängen. Det övre benet var lite framför det undre. Hon var förföriskt vacker, som tur var hade jag tagit på mig rymliga byxor. Brösten var en dröm, och hon hade haft rätt, vårtgårdarna var svagt färgade, vilket gjorde bilden av henne mycket bättre. Bra med lite färg som ger kontraster. Hur hon såg ut mellan benen kunde jag inte se, benen var korsade.
Jag tog ett par bilder av henne. Sedan bad jag att hon skulle resa upp huvud och överkropp, stödja på en böjd arm. Brösten kom mer till sin rätt med den vinkeln, de var verkligen ljuvliga, men jag försökte bortse från allt sådant, bara se det ur artistisk synvinkel. Flera bilder. Bad henne vrida sig lite så att det övre benet flyttades bakåt. Nu kunde jag se att hon var helt fri från hår, vilket gör sig bättre än att måla krulligt mörkt hår. Och hon hade rätt vad gäller blygdläpparna också.
Hela tiden tog jag bilder vartefter vi ändrade ställning på kropp, armar och ben. Hon ville bli målad med framsidan i bild. Lite synd för hon hade nog en av de mest perfekta rumpor jag sett. Den kunde bara skymta som del av hennes höfter, så som hon ville ligga.
Efter många justeringar och bilder, tyckte jag att vi hade fått ett bra material, jag bad henne klä på sig och att de skulle komma ut i vardagsrummet, där jag hade satt upp en projektor. Jag kopplade in kameran till projektorn. Vi satt sedan tillsammans och gick genom bilderna på de olika ställningarna. Madelaine ville att så mycket som möjligt av henne skulle synas och vara tydligt. Speciellt ville hon att ansikte och ögon måste utstråla begär, eller kåthet, som hon sa. Brösten måste vara lockande och deras form måste framgå, liksom hennes mer intima delar. Där var hon mycket tydlig. Blygdläpparna och springan måste vara tydliga, inte öppna, men lockande, blodfyllda och lite fuktiga. Hon visste vilket intryck hon ville att målningen skulle ge.
Ilena hade varit tyst hela tiden, bara nickat på Madeleines önskemål. När vi var klara och valt ut hur Madeleine skulle ligga, lyfte hon huvudet och betraktade mig en stund. Sedan sa hon.
”Det är mycket viktigt att hon är riktigt tänd när hon poserar så att det blir rött uttryck. Och, ursäkta att jag säger det, men det krävs att du också är riktigt tänd och kåt när du målar, annars blir det inte den rätta effekten. Jag har sett hur du reagerar när du sett på henne, och det är bra. Men du måste behålla den där kåtheten under varje pass; du får inte bli tillfredsställd eller tillfredsställa dig under tiden.”
Jag förstod vad hon menade och kunde bara nicka. Sedan slog det mig.
”Tycker du att jag också ska vara naken, måla naken?”
”Hur ni gör med den saken, får ni avgöra tillsammans, jag bara avråder mot att få utlösning medan du målar, skulle det ske är nog den sittningen klar, för den dagen.”
Vi kom sedan överens om formatet och vilken typ av färg de ville att jag skulle använda. Hon ville bli målad snudd på i verklig storlek, kanske något mindre. Hundrafemtio centimeter borde kroppen vara i längd.
”Innan vi är klara har jag en önskan till. Går det att måla en svart panter eller jaguar bakom mig, men med en bit av svansen som sticker ut mellan mina ben, nästan vid min, ursäkta ordet, men min fitta?”
Vi diskuterade det och jag föreslog att jag skulle göra en grov skiss på hur hon ligger och hur djuret kan komma med i bilden. Jag lovade att ha en skiss klar om två dagar och vi bokade en tid.
Madeleine betraktade skissen jag gjort, nickar, tänkte lite, innan hon sa att hon vill att den ska vara mer utmanande, men samtidigt inte vulgär. Hon pekade på sitt underliv.
”Går det att framhäva mina läppar mer, men utan att vara öppen? Springa och läppar ska vara tydliga, väcka åtrå. Du ursäktar väl att jag är tydlig? Brösten har du fått till bra, tycker jag. Vet inte om det går att rumpan blir mer synlig? Svårt med både fram- och baksida, antar jag?”
Jag funderade, kliade mig i huvudet. Hon hade en poäng, hennes rumpa var formidabel och borde verkligen framgå, men hur. Så kom jag att tänka på en målning av Manet där en man visade ansiktet trots att han stod med ryggen ut från tavlan, genom en spegel bakom bardisken.
”Om vi placerar en spegel på väggen bakom sängen, då skulle din baksida kunna framträda där. Vad tror du om det?” Jag började snabbt skissa upp hur det skulle kunna se ut. Det blev bara grovt, utan finess, men tillräckligt för att min idé skulle framgå. Hon nickade bifall.
Jag hade redan i förväg monterat upp en duk på staffliet och föreslog att vi skulle göra en första skiss på duken, om hon hade tid. Hon började klä av sig, väntade inte på att jag skulle gå ut. Hon gjorde ingen show av det, men att se henne successivt skala av sina kläder var ändå enormt erotiskt. Hon hade haft en sommarklänning. Den drog hon över huvudet, stod där i en mycket elegant liten bh med spetsar, den ramade in hennes bröst så fint, framhävde formen och var enormt sexig, nästan mer så än att vara helt naken. Trosorna matchade bh:n och satt perfekt runt hennes rumpa. Även de verkade framhäva, snarare än dölja rumpan.
Hon knäppte elegant upp bh:n och brösten dallrade till lite när de blev frisläppta och fann sedan sin naturliga form. Fortfarande fasta, men med den lite mognare rundningen. De var sådana som jag bara ville gå fram och smeka, känna vikten i händerna, men var tvungen att avhålla mig. Utan några krusiduller drog hon ner trosorna och steg ur dem. Hon la alla kläder i en prydlig hög på en stol och stod sedan helt naken framför mig, bara ett pärlhalsband runt halsen. Hon var så perfekt, inga tatueringar eller fastsatta saker i skinnet. Hon var helt fri från all form av hårväxt, bortsett från hennes gudomligt vackra hår på huvudet. Jag bara stod och betraktade henne, kunde inte förstå hur jag kunde få uppleva detta och dessutom få måla av denna kvinna. Det gick ett lyckorus genom min kropp, jag måste bara ha stått och lett som ett fån. Tog mig i kragen och sa till slut att hon skulle lägga sig som vi kommit överens om.
”Gillar du vad du ser? Nä, ursäkta, det var en dum fråga. Hela du utstrålar det. Bra, det borgar för att det blir en bra målning.”
Hon la sig ner, men kom inte riktigt rätt, jag var tvungen att gå fram och justera lite. Lyfte upp hennes överkropp och rättade till armen som hon skulle stödja på. Vred lite på kroppen så att brösten kom som vi ville, ett skulle ses framifrån och det andra i profil. För att få det rätt var jag tvungen att ta om det ena bröstet, rätta till det lite. Det var så mjukt och skönt, samtidigt den där ungdomliga elasticiteten, fastheten. Bröstvårtorna var hårda och stod ut. Var det kallt i rummet? När överkropp och bröst var bra, rättade jag till hennes ben, så att hennes snippa blev synlig. Springan mellan blygdläpparna var förförisk, men själva läpparna var inte så framträdande, men det kunde jag nog måla till.
”Ser mitt underliv bra ut? Kan du smeka lite så jag sväller upp, blir lite våtare?”
Jag tog ena handens fingrar, smekte lätt över hennes sköte, drog med fingrarna över blygdläpparna, formade dem mellan tummen och pekfingret, drog fram och tillbaka. Kunde känna att hon var ordentligt fuktig och att läpparna började svälla lite, fick en djupare färg. Åhh, herregud, vilken frustration att bara få känna, smeka, men inte mer. Det var tur att jag hade bra med plats i mina byxor, det spände ändå ordentligt, jag var så kåt att jag kunde ha spruckit.
Motvilligt gick jag bort till staffliet och började skissa upp hur hon låg. När en första skiss i kol var klar, bad jag henne ligga kvar, och hämtade en spegel, som jag arrangerade bakom sängen. Den var precis lagom för att visa rumpan och lite av rygg och lår. Kunde jag vinkla till den så hennes kön kunde ses bakifrån? Nej, det blev inte bra. Jag lyfte upp hennes övre ben, böjde det lite. Ja, så då kan man skymta hennes utbuktade kön och springa där mellan benen. Det blev dessutom mycket bättre framifrån också. Nackdelen var att det blev en lite jobbigare ställning för henne; hon kommer inte att orka hålla benet så en längre tid.
Jag började med att ta ett antal bilder med kameran, för att dokumentera den nya ställningen. Sedan suddade jag ut delar av skissen och tecknade upp den nya ställningen med spegelbilden. Kroppen och spegelbilden blev bra, ansiktet hade jag ännu inte gjort något åt, bara huvudformen och håret som böljade runt det och ner mot underlaget. När jag var nöjd, sa jag att hon kunde komma och se, säga vad hon tyckte.
”Wow, du har verkligen fått till det. Precis, bättre än jag föreställt mig.” Sa hon och la sin arm på min axel när hon betraktade skissen på sig själv. ”Men svårt att få in pantern, den kommer väl att skymma spegeln?”
Hon hade rätt, jag hade glömt pantern och det där med svansen. Var det viktigt?
”Nej, tänkte det kunde vara lite sensuellt, något mellan benen, skapa en illusion. Men att se min rumpa är bättre.”
Något mellan benen? Ja, men hur skulle jag få till det? Pantern får vara vänd mot hennes fötter, bara svansen som ligger där mellan hennes ben, en hårig tofs som sticker fram, kittlar hennes sköte. Med några snabba drag visade jag hur djuret och svansen kunde vara med. Hon såg det, blev så förtjust att hon vände sig mot mig och spontant kramade mig. Jag kunde känna hennes nakna kropp tryckas mot mig, och hon kunde inte undgå att känna hur stel jag var. Lite retsamt, tyckte jag, gned hon sitt underliv mot mitt, masserade mig. Lite till och det skulle gå för mig, jag var tvungen att backa, höll henne på lite armlängds avstånd. Hon såg på mig med ett outgrundligt leende. Jag kunde inte motstå lockelsen, lutade mig fram och kysste henne på munnen.
”Ursäkta, åhh, vet inte vad som tog åt mig. Ursäkta,” sa jag och drog mig snabbt bort.
”Jag retades med dig, inget du ska be om ursäkt för. Och du kysstes riktigt bra, även om det bara var alltför kort. Men Ilena har rätt, vi ska nog inte gå längre, inte just nu i alla fall. Behåll din attraktion, din kåthet, så behåller jag min.”
Jag lovade att fullfölja skissen och göra den lite mer klar inför nästa session, då jag ville få lite färg och skiftningar i målningen. Ansiktet, sa jag, kommer jag att spara till senare, vill ha kroppen så bra som möjligt först. Jag visste att ansiktet skulle bli den svåra delen. Inte själva porträttet, utan att få det där speciella lite kåta uttrycket i ögon och mun. För att få till det måste jag få henne till att verkligen vara kåt, verkligen vilja ha mig, eller någon annan, som fanns i rummet. Nå det fick bli senare.
Tre veckor och sex sittningar, eller liggningar kanske är ett bättre uttryck, senare var vi nöjda med kroppen. Jag hade fått till brösten mycket bra, det tyckte vi bägge två. Svårare hade det varit med hennes sköte. Att få till det fuktiga och lite svullna könet både framifrån och bakifrån i spegeln hade krävt åtskilliga korrigeringar och, inte minst, handpåläggning från mig. Jag hade gärna dragit ut ännu mer på det. Även om jag inte kunde få något utlopp, var det en himmelsk upplevelse att få smeka och känna hennes intimare delar. Det räckte inte med att bara smeka utanpå, som jag hade gjort i början, jag var tvungen att gå djupare, få henne på gränsen till orgasm, det var då det blev som bäst. Underbart, men samtidigt en plåga, bara få använda händer och en gång min tunga. Jag var sprickfärdig varje gång, och kanske var det just det som var nyckeln till att det blev så bra. Hon var taggad och jag ville så gärna ha henne att jag målade som en besatt.
Nu var det dags för ansiktet. Jag hade både längtat och fruktat denna del. Madeleine föreslog att Ilena skulle se målningen innan jag började med ansiktet. De kom bägge två. Ilena betraktade länge målningen, och var påtagligt berörd av den. Hon slickade sig om läpparna samtidigt som hon gick närmare och längre ifrån för att riktigt ta in kroppen på målningen. Det såg ut som hon ville sträcka fram en hand och känna, smeka på brösten, för att inte säga skötet och rumpan.
”Oh, my, God. Ni har verkligen fått till det. Så fantastiskt. Vill nästan äta upp dig på målningen, Madeleine,” sa hon.
Under tiden hade Madeleine tagit av sig sina kläder, som hon brukade. Stod nu naken mellan oss. En hand på Ilenas axel och samtidigt en om min rygg. Det var alltid lika fantastiskt med hennes sensuella närhet, och min reaktion var alltid likadan. Vi hade vant oss med varandras reaktion vid det här laget, hade bägge insett att det var en nyckel till framgång.
”Tack, men nu måste Torbjörn få börja med mitt ansikte.”
Vi hade bokat in tre timmar den här kvällen. Jag visste fortfarande inte hur jag skulle få till det så som vi ville ha det. Madeleine intog sin vanliga ställning på sängen. Jag betraktade hennes ansikte. Gick fram och vred något på hennes huvud, vill ha det i en svag profil, inte mycket, bara lite. Började med ögonen, formen på dem, sedan ögonbrynen och ner mot hennes näsa. Öronen, det högra lite mer framträdande än det vänstra. Slutligen munnen, läpparnas böjning, amorbågen och tänderna innanför den lite öppna munnen.
Det blev inget bra. Leendet fanns där, men var opersonligt, stelt. Jag lät det vara, ägnade mig åt ögonen igen, pupillerna som fokuserade ut mot betraktaren som låtsades stå en liten bit från henne i höjd med hennes barm. Hur få till suget, begäret? Skulle jag gå fram och smeka henne, som jag gjort så många gånger tidigare för att få henne kåt? Nu var det mer än kåt, hon skulle vara, nu skulle hon utstråla sensualitet och ohämmat begär, samtidigt.
Ilena såg på det jag målat och på Madeleine. Plötsligt börjar hon klä av sig, sakta och metodiskt. Hela tiden med hade hon ögonen fästa på Madeleine. En kvinna, troligen runt åttio år, som klädde av sig, blottade mer och mer av sig. Hon hade vackra, säkert exklusiva kläder. Inte minst när jag fick se hennes underkläder. De kunde ha suttit på en betydligt yngre kvinna och de fylldes ut av hennes bröst och rumpa, bägge fortfarande mycket attraktiva. Hon hade en fantastiskt vacker kropp. Rynkig, ja, men så perfekt att rynkorna blev en skönhetsmarkör, gjorde hela henne perfekt. Madeleine hade följt det hela, och nu kunde jag se en antydan till det där som jag ville ha. Hon vätte lite med tungan på läpparna och hennes läppglans fick det där lilla extra. Ögonen som fokuserade intresserat, rynkorna runt ögonen.
Ilena gick fram till mig. Drog fram mig bakom målningen, så att vi stod synliga för Madeleine. Ilena började smeka mina kinder, kyssa mig lätt på munnen och knäppa upp min skjorta, följt av mina vida byxor. Nu gick det inte att dölja mitt tillstånd. Ilena drog ner mina kalsonger, så jag nu var lika naken som hon. Hon började hångla med mig, satte sig ner på knä och drog sakta i min styva manlighet och kysste dess topp. Hon slickade bort den rännil med försaft som sipprade fram och tog slutligen in den i sin mun. Jag hade varit helt fokuserad på vad hon gjort tills jag lyfte blicken och såg Madeleine.
Det jag fick se var ett uttryck av oförställt begär, så fokuserad på vad hon ville ha, vad hon behövde att jag aldrig sett motsvarande hos någon kvinna innan. Jag sträckte mig efter kameran och tog en rad bilder.
Med små steg drog jag mig bort till dukens framsida. Ilena följde efter, krypande på knä. Jag hade allt på plats, doppade penseln i färgen på paletten, satte den varsamt till målningen och målade, som jag aldrig gjort tidigare. Hela tiden höll Ilena mig på sträckbänken, precis på kanten till att spruta. Men det var inte bara jag, Madeleine var precis på samma nivå, hon följde oss med ögonen i oförblommad extas, begär, kåthet, som hon aldrig tidigare visat. Hela hennes kropp utstrålade hennes tillstånd, inte minst kunde jag se hennes svagt öppna blygdläppar, så som jag borde ha målat dem. Spegelbilden på henne bakifrån var så erotisk att det höll på att gå för mig bara genom att se henne. Jag målade ansiktet, förbättrade brösten, som också var lite uppsvällda, var det möjligt? Och inte minst hennes sköte.
Jag vet fortfarande inte hur jag fick till det, Ilena lockade fram det hos oss bägge. När jag la ifrån mig penseln efter en lång stund, drog hon fram mig till Madeleine. Jag stod där, för första gången, naken framför henne. Hon tog tag i mig, drog ner mig så jag kunde slicka henne. Så härligt! Jag delade på hennes blygdläppar och stack varsamt in tungan, slickade runt om och in i hennes djup. Cirklade med tungan runt hennes lilla kärleksknapp, kände hur hård den var. Det krävdes inte mycket innan hon kom i en orgasm, som tog tag i henne, kroppen spändes och hon utstötte stönanden och vrål.
”AhhhIiiii, ja, ja, oh my God, ja, ja.” Hon andades och flåsade och gnydde om vartannat. Det var då jag såg hur Ilena samtidigt masserade hennes bröst, knep lite i bröstvårtorna och knådade brösten.
Ilena reste sig upp efter en stund, drog fram mig till Madeleine, som fortfarande låg ner. Ilena tog tag i en av Madeleines händer och la den runt mitt bultande stånd, och hon började runka mig. Hon behövde bara dra några gånger så sprutade jag och tömde mig över Madeleines kropp, flera sprut av mjölkvit sperma på hennes kropp.
Om hon hade sett förförisk ut tidigare, var det ingenting mot hur hon såg ut nu, med min sats som hade hamnat på hennes bröst och mage. Jag tog mig tillbaka till målningen. Blandade till lite färg och försiktigt antydde mitt sprut på hennes kropp. Jag ville inte att det skulle vara framträdande, bara kunna ses av oss som varit med.
Två veckor senare kom Madeleine och Ilena tillbaka. Jag hade färdigställt porträttet och låtit det torka ordentligt. Madeleine kom in i min studio, kysste mig, tätt följt av Ilena som gjorde samma sak. De gick fram och betraktade målningen. De stod länge och betraktade den, nickade lite då och då. Ilena höll om Madeleine, de stod där sida vid sida.
”Du ser ut som en dröm, Madeleine, en dröm som väntar på mig, hoppas jag,” sa Ilena.
”Mmm, skulle vilja ha en sådan målning av dig också,” svarar Madeleine. ”Den här kommer att hänga ovanför min säng, så att du ska se den det första du ser när du kommer hem till mig.”
Efter det vände hon sig mot mig med ett leende.
”Tack, Torbjörn, det blev mycket bättre än jag någonsin kunde tro eller hoppas. Vill du göra en liknande av Ilena?”
Självklart ville jag det. Vi kom överens om att påbörja den målningen nästa vecka. Precis innan de skulle gå med målningen vände sig Madeleine mot mig.
”Vill du komma hem och se hur den ser ut på plats? Jag skulle mycket uppskatta om du vill det.
Porträtt av kvinnor
- Porträttet av en kvinna
- Kvinnan på porträttet bjuder till
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.