Markus egna träff med kompisens Lukas vackra mamma

Markus hade precis fyllt arton. Sista året på gymnasiet, och allt kändes både oändligt och brådskande på samma gång. Han hade aldrig varit den som stack ut – medelmåttiga betyg, tyst i klassrummet, mer intresserad av att observera än att bli observerad. Tills Lukas dök upp.
Lukas var det motsatta: självsäker, lättsam, alltid med ett leende som öppnade dörrar. De hade blivit vänner över en gemensam avsky för samma lärare i historia, och sedan hade det bara rullat på. För första gången följde Markus med Lukas hem efter skolan.
Huset var trevligt, men det var hon som gjorde att Markus stannade upp i hallen.
Lotta.
Lukas mamma.

Hon stod i köket när de kom in, lutad mot diskbänken med en kopp kaffe i handen. Långt, blankt svart hår som föll i mjuka vågor över axlarna och ner över ryggen. Tunna glasögon med metallbågar som gjorde att hennes mörka ögon såg ännu mer intensiva ut. Röda läppar. Och under den svarta blusen… brösten. Stora, tunga, svällande, som om de knappt hölls tillbaka av tyget. Markus försökte inte stirra. Han misslyckades.
Lotta vände sig om och log. Det var ett långsamt, medvetet leende.
«Du måste vara Markus», sa hon. Rösten var mjuk, lite hes. «Lukas har pratat om dig.»
Hon sträckte fram handen. När han tog den var hennes grepp varmt och lite längre än nödvändigt. Tummen strök lätt över hans knogar innan hon släppte.
«Välkommen.»

Lukas verkade helt omedveten om hur Markus stelnade till. Han var stolt över sin mamma på det där sättet killar ibland är – stolt över att hon var vacker, stolt över att hon fick andra att titta. Senare samma kväll, när de satt i Lukas rum, sa han det rakt ut:
«Mamma är… ja. Du har sett henne. Många killar har försökt. Hon äter dem levande. Akta dig.»
Han skrattade när han sa det, men det fanns en underton av allvar.
Markus skrattade med. Inuti brann det redan.

De följande veckorna hände det mer och mer. Markus kom förbi efter skolan. Ibland när Lukas var hemma, ibland när han inte var det. Lotta rörde sig alltid nära. När hon gick förbi i trånga hallen lät hon höften stryka mot hans. När hon räckte honom ett glas saft lät fingrarna glida längs hans. En gång när hon lutade sig över honom för att torka upp något han spillt, hamnade hennes bröst precis framför ansiktet på honom. Hon dröjde kvar en sekund för länge. Andningen hennes kändes mot hans kind.
Hon visste. Han visste att hon visste.

En torsdag visste Markus att Lukas hade träning till sent. Han gick dit ändå. Klockan var strax efter fyra när han ringde på.
Lotta öppnade dörren.
Hon hade bytt om.
Den långa svarta håret föll tungt över axlarna. Tunna glasögon. Rött läppstift. Ett svart band runt halsen och ett pärlhalsband som vilade mot det djupa dekolletaget. Hon bar en svart korsettliknande topp med spets som knappt täckte brösten. Under den en svart stringtrosa och strumpebandshållare som höll upp nätstrumpor. Allt syntes. Allt var avsiktligt.
Hon lutade sig mot dörrkarmen och log det där långsamma leendet igen.
«Lukas är inte hemma», sa hon mjukt. «Men… kom in ändå.»

Markus svalde. Hans hjärta bultade så hårt att han var rädd att hon skulle höra det.
«Jag… jag skulle bara fråga efter honom.»
«Det vet jag.» Hon tog ett steg åt sidan. «Kom in, Markus.»
Han gick in. Dörren stängdes bakom honom med ett mjukt klick.
Lotta gick före honom in i vardagsrummet. Höfterna svängde. Nätstrumporna sträckte sig upp längs de långa benen. Hon stannade framför soffan och vände sig om.
«Du tittar på mig», konstaterade hon. Inte anklagande. Mer… nöjd.
«Jag… förlåt.»
«Varför be om ursäkt?» Hon tog ett steg närmare. «Jag tycker om när du tittar.»
Hon stod nu så nära att han kände doften av henne – något varmt, blommigt, underliggande av hud och värme. En hand lyftes och strök längs hans kind. Naglarna var målade mörkröda.
«Du är söt när du blir röd om öronen», viskade hon. «Vet du det?»
Markus kunde inte svara. Hans mun var torr.
Lotta lät handen glida ner längs hans hals, över axeln, ner längs armen. Fingrarna stannade vid hans handled och höll den lätt.
«Lukas sa att jag äter män», mumlade hon. «Han har rätt. Men bara de som vill bli uppätna.»
Hon lutade sig fram. Läpparna hamnade precis intill hans öra.
«Vill du bli uppäten, Markus?»
Han nickade. En gång. Långsamt.
Lotta log mot hans hud.
«Bra.»

Hon förde honom in i sovrummet utan brådska. Solen låg lågt och fyllde rummet med gyllene ljus genom de tunna gardinerna. Sängen var stor, bäddad med mörka lakan.
Lotta stannade framför honom och tog av honom tröjan. Hennes händer var varma. När fingrarna strök över hans bara bröstkorg ryckte han till. Hon märkte det och lät naglarna dra lätt över huden, precis tillräckligt för att ge gåshud.
«Du är så spänd», viskade hon. «Låt mig ta hand om dig.»
Hon knäppte upp hans byxor. Långsamt. Med ögonkontakt hela tiden. När hon drog ner dem tillsammans med kalsongerna kom hans hårda kuk fri. Den stod upp mot magen, redan glänsande i toppen.
Lotta såg ner. Ett litet leende.
«Åh. Du är redan så här…» Hon lät ett finger glida längs undersidan, från basen till toppen. Markus stönade tyst. «Stackars pojke. Hur länge har du gått och tänkt på det här?»
«Sedan första gången», andades han.
«Bra svar.»

Hon sjönk ner på knä framför honom. Pärlhalsbandet vilade mellan hennes bröst. Korsetten tryckte dem uppåt, så att de såg ännu tyngre och mjukare ut. Hon tog hans kuk i handen – greppet var bestämt men inte hårt – och drog långsamt upp och ner medan hon tittade upp på honom genom glasögonen.
Sedan lutade hon sig fram och lät tungan glida över ollonet.
Markus flämtade. Händerna knöt sig i luften, osäkra på var de skulle ta vägen. Lotta löste problemet genom att ta dem och lägga dem i hennes hår.
«Håll där», mumlade hon mot hans kuk. «Och titta på mig.»
Hon tog honom i munnen. Långsamt. Djupt. Varmt och blött. Tungan arbetade längs undersidan medan hon sög. Huvudet rörde sig i en rytm som var både sensuell och orubblig. Varje gång hon drog sig tillbaka lät hon läpparna stryka hårt mot ollonet innan hon svalde honom igen.
Markus stönade. Höfterna rörde sig av sig själva. Lotta höll emot, kontrollerade djupet, men lät honom känna att hon gillade det. Spott rann längs skaftet. Hon sög mer högljutt nu, medvetet. Ljuden fyllde rummet.

När hon kände att han började bli för nära drog hon sig tillbaka. En tunn tråd av spott hängde mellan hennes läppar och hans kuk en sekund innan den brast.
«Inte än», sa hon med hes röst. «Du får inte komma förrän jag säger till.»
Hon reste sig upp. Händerna gick bakom ryggen och knäppte upp korsetten. Den föll till golvet. Brösten kom fria – tunga, runda, med stora mörka vårtor som redan var hårda. Markus kunde inte slita blicken ifrån dem.
Lotta tog hans händer och lade dem över brösten.
«Känn», viskade hon. «De är dina nu.»
Han kramade dem. Mjuka, tunga, varma. Vårtorna tryckte mot hans handflator. Lotta stönade lågt när han nöp lätt om dem. Hon lutade sig in mot honom och kysste honom för första gången – djupt, blött, med tungan som sökte hans. Hennes hand gled ner och greppade hans kuk igen, pumpade långsamt medan de kysstes.
Sedan knuffade hon honom försiktigt bakåt mot sängen. Han satte sig. Hon klättrade upp över honom, knän på var sida om hans höfter. Stringtrosan var redan genomblöt. Hon gnuggade sig mot hans kuk genom det tunna tyget, långsamt, medan hon tittade ner på honom.
«Vill du inuti mig?» frågade hon.
«Ja.»
«Be om det.»
«Snälla… låt mig knulla dig.»

Lotta log. Hon drog stringtrosan åt sidan. Med ena handen greppade hon hans kuk och styrde den mot sin öppning. Hon var blöt – extremt blöt – och när hon sänkte sig ner glider han in med ett långt, djupt stön från dem båda.
Hon var trång och varm och kramade om honom som hon ville dra ut själen ur honom. Lotta stannade när hon satt helt ner, andades tungt, ögonen halvslutna bakom glasögonen.
«Fuck… du är tjock», andades hon. «Precis lagom.»
Sedan började hon röra sig.
Långsamt först. Höfterna rullade i cirklar, sedan upp och ner. Brösten gungade tungt framför hans ansikte. Markus greppade dem, sög på en vårta, bet lätt. Lotta stönade högre. Hennes tempo ökade. Kuken gled in och ut, blöt och glänsande. Ljudet av hud mot hud fyllde rummet tillsammans med hennes stön och hans flämtanden.
Hon lutade sig fram, händerna på hans bröst, och knullade honom hårdare. Håret svepte över hans ansikte. Pärlhalsbandet dinglade mellan dem. Markus greppade hennes rumpa och mötte hennes rörelser, stötte upp i henne varje gång hon kom ner.
«Ja… där… just där», stönade hon. «Knulla mig. Knulla mammas fitta.»

Orden fick honom att stöna högt. Han vände dem om i en rörelse. Nu låg hon under honom, benen spridda, nätstrumporna sträckta. Han knullade henne djupt och hårt, händerna under hennes knän så att han kunde komma ännu djupare. Lotta skrek ut, naglarna raka längs hans rygg.
«Kom inte», beordrade hon mellan stönen. «Inte än. Jag vill känna dig länge.»
Han höll ut. Bet i läppen, käken spänd. Han saktade ner, knullade henne långsamt och djupt istället, rullade höfterna så att han skavde mot hennes klitoris varje gång. Lotta darrade. Hennes fitta kramade om honom i vågor.

Hon kom först. Med ett långt, skakande stön, kroppen bågande under honom, fittan pulserande hårt runt hans kuk. Markus knullade henne genom orgasmen, lät henne rida ut den, tills hon var mjuk och flämtande under honom.
Sedan drog han ut sig.
Lotta tittade upp på honom med halvslutna ögon och rött läppstift.
«I munnen», viskade hon. «Kom i munnen på mig.»
Han klättrade upp. Hon öppnade munnen. Han stack in kuken och stötte några gånger innan han kom – hårt, långt, med stön som nästan var smärtsamma. Lotta svalde allt. Sög honom rent medan han darrade ovanför henne.
När han till slut drog sig ur log hon upp mot honom, läpparna blanka.
«Bra pojke.»

De låg tysta en stund. Solen hade sjunkit ännu lägre. Lotta strök långsamt över hans bröstkorg, naglarna lätt mot huden.
«Det här stannar mellan oss», sa hon tyst. «Lukas behöver inte veta.»
Markus nickade. Han visste redan att han skulle komma tillbaka. Så fort han kunde. Så ofta han kunde.
Lotta reste sig upp på armbågen och tittade ner på honom. Håret föll som en svart ridå runt dem. Brösten vilade tunga mot hans sida.
«Nästa gång», mumlade hon, «ska jag visa dig hur det känns när jag verkligen äter dig.»
Hon kysste honom igen – långsamt, djupt – och Markus visste att han redan var fast.
För alltid.