Johannas första trekant – Del 3: I spotlightens sken på balkongen

Detta är en fortsättning på del 1 och 2. Scenerna utspelar sig direkt efter händelserna i del 2 och rekommenderar således att man åtminstone läser Del 2 innan.

Kapitel 1: En stund för eftertanke

Det helkaklade badrummet kändes ovanligt stort för att tillhöra en tvårumslägenhet. De grå klinkerplattorna under Johannas fötter var svala, en skarp kontrast till den febrila hetta som fortfarande bultade i hennes kropp. Väggarnas vita kakel reflekterade det skarpa ljuset från lampan ovanför spegeln. Mitt emot dörren stod det avlånga badkaret, omgärdat av ett svart draperi där en stor vit döskalle tyst iakttog henne.

Johanna tog ett stapplande, osäkert steg framåt. Benen kändes som gelé, tunga och darriga efter den kraftiga orgasmen som precis hade skakat om hela hennes väsen, och de tre glasen rödvin gjorde knappast saken bättre. Med höger hand pressade hon en bit papper tätt mot sitt kön för att inte spilla ut spåren av Jonas säd på golvet.

När hon skulle ta det höga steget över badkarskanten tappade hon balansen. Hon flämtade till, greppade instinktivt efter duschstången med högerhanden för att hålla sig stående, och i samma rörelse tappade hon papperet. En tyst svordom undslapp henne när hon såg hur några spår lyckades läcka ut, rakt ner över badkarskanten och i badkaret.

Johanna drog en djup suck av lättnad över att hon inte ramlat omkull helt. Hon rätade på ryggen och såg ner på de vita dropparna. Det var inte första gången hon gick till det här badrummet med papper under sig efter en härlig älskog, men det var första gången det handlade om en annan mans sperma.

Känslan som sköljde över henne var svårartad, nästan omöjlig att sätta ord på. Slampig, tänkte hon först, men skakade snabbt på huvudet i tanken. Nej, det ordet hade en allt för negativ klang. Sexuellt utsvävande? Nej, inte heller rätt. Sexuellt frigjord? Ja, det kändes mycket bättre. Det var förbjudet, gränsöverskridande, men ack så obeskrivligt upphetsande.

Hon vred på kranen och lät de varma, hårda duschstrålarna skölja över sin kropp. På duschstångens hyllor trängdes på tok för många av hennes egna hårvårdsprodukter, ett tydligt tecken på hur ofta hon sov över här. När vattnet strömmade över hennes ansikte, hennes byst och längs låren kände hon en plötslig melankoli över att spola bort spåren efter killarna. Men hon ville vara ren och fräsch inför nästa omgång. De skulle garanterat inte säga nej; de måste ha fått lika mycket mersmak som hon.

När hon förde händerna längs insidan av sina lår kände hon hur svullen hon fortfarande var. Ett finger gled in, nästan helt utan motstånd, och ett lågt stön ekade mot det blöta kaklet. Var det Jonas sädesvätska eller hennes egna safter som skapade det perfekta glidet? Sannolikt en kombination. Hon insåg att Simons grövre lem skulle glida in i henne utan minsta besvär nu. Han skulle inte ens behöva ge henne något förspel. Tanken på att låta sin älskade pojkvän penetrera henne precis efter att hans bästa vän fyllt henne fick henne att rodna mitt under det rinnande vattnet. Det kändes syndigt, men det tände en ny eld i henne.

Nej, nu vill jag ut till grabbarna, tänkte hon bestämt. De stod säkert på balkongen och rökte, och hennes eget röksug började göra sig påmint. Men framför allt ville hon ha mer av dem.

Plötsligt fick hon en snilleblixt. Hon mindes förra övernattningen, hur Jonas inte hade kunnat sluta stirra på henne när hon satt invirad i en handduk vid frukostbordet. Han hade garanterat fantiserat om vad som dolde sig under den fuktiga handduken. Den fantasin tänkte hon uppfylla nu.

Johanna stängde av vattnet, drog undan döskalledraperiet och tog en stor frottéhandduk från kommoden under handfatet för att snabbt torka sig. Med en annan handduk virade hon skickligt in sitt långa, rödsvarta hår i en turban. Sedan öppnade hon dörren och klev ut naken, med endast den vita handduken draperad runt sin fuktiga kropp.

Kapitel 2: Skenet på balkongen

Kylan i hallen slog emot henne som en fysisk barriär. Huden på armar och ben knottrade sig omedelbart, och hon kände hur hennes bröstvårtor hårdnade mot det tjocka tyget. När hon rundade hörnet in till vardagsrummet såg hon att balkongdörren stod på vid gavel.

Där ute satt Simon och Jonas på varsin stol. Den inglasade balkongen var avlång och bred, stor nog för att rymma en hel loungemöbel i framtiden – något Johanna redan mentalt hade bestämt att Simon skulle införskaffa den dagen de blev sambos. Golvet var täckt av en mörkgrå balkongmatta, och trots det dämpade ljuset kunde Johanna skymta den ljusa fläcken efter en intensiv stund för en vecka sedan, då hon ridit Simon där ute. En fläck som vägrat gå bort hur mycket de än skrubbat.

Utsikten vette mot en lummig kulle, och eftersom det var maj månad var träden tätt fyllda med gröna löv som effektivt skar av all insyn från huset mitt emot. Mellan grannarnas balkonger fanns tjocka betongväggar, vilket gav ett bra sidoskydd, men närheten krävde ändå en viss diskretion. De enda möblerna här ute var ett litet caféset i aluminium och fuskrotting som Simon ärvt av sin storesyster när hon flyttat till Göteborg för sin masterutbildning i arkivvetenskap.

I taket var flera spotlights tända. De var neddimmade till en behaglig, mjuk nivå, men tillsammans med ljuset som flödade ut från vardagsrummet gav de ett perfekt sken.

Eftersom båda stolarna var upptagna tog Johanna en cigarett ur Simons paket på glasbordet, tände den och lutade sig mot balkongräcket vid den öppna delen av inglasningen. Simon var nästan helt påklädd; han hade bara dragit ner sina kalsonger och byxor till knäna under den tidigare akten i soffan, så hans t-shirt satt fortfarande på. Jonas hade däremot drabbats mer av spåren från Johannas underliv. Han satt i endast boxershorts och skjortan, som nu var helt uppknäppt. Hans bringa glänste av kåtsvett i spotlightskenet.

De pratade lågmält om hur häftigt det nyss hade varit. Simon skrattade till och berättade att Jonas precis frågat om de någonsin haft sex på en offentlig plats. ”Jag sa att det närmaste var just här på balkongen”, sa Simon och tittade på Johanna. ”När vi firade vårsolen med balkongpicknick, ostsnittar, kex och rosé. Det slutade ju med att du red mig direkt på mattan. Men nu när träden har löv är insynen begränsad, så det är nästan riskfritt.”

Johanna tog ett långt bloss, vände blicken mot killarna och log finurligt. ”I så fall behöver jag nog inte den här längre”, sa hon och lät blicken vandra mot Jonas. ”Kommer du ihåg handduken från sist, Jonas?”

Jonas nickade under tystnad, hans ögon var fästa vid henne. ”Jag tänkte att du skulle få det du önskade då”, fortsatte hon, tog ett fast grepp om frottétyget och lät handduken falla till mattan i en enda, flytande rörelse.

Kapitel 3: Det delade ögonblicket

Effekten var omedelbar. Johanna såg hur Jonas ögon spärrades upp och hur en tydlig bula snabbt reste sig under hans tunna boxerkalsonger. Hon gick med långsamma, medvetna steg fram till cafébordet, askade i askkoppen och njöt av deras obrutna uppmärksamhet.

”Vill du sitta?” frågade Simon och gjorde en rörelse för att resa på sig. ”Jag kan sitta i någons knä”, svarade Johanna med sänkt röst och lät blicken landa på Jonas.

Hon fimpade cigaretten, klev fram till Jonas och gick ner på knä framför hans stol. Med ett vant grepp drog hon ner hans boxers så att hans hårda lem frigjordes i den svala luften. ”Var jag så pass sexig?” frågade hon med en förförisk röst och började smeka honom. Jonas lyckades bara få ur sig ett hest, bekräftande ljud.

Johanna ställde sig upp och vänder ryggen mot honom, gränslade hans lår och fattade ett bestämt tag om hans pulserande kön. Hon styrde det mot sin fuktiga öppning och sjönk långsamt ner. Han penetrerade henne helt i ett enda svep, och ett synkroniserat stön fyllde balkongen.

Simon hade helt glömt bort sin cigarett, som sakta släckte sig själv i askkoppshållaren. Johanna låste sin blick vid sin pojkvän. Ur sitt perspektiv uppe på Jonas knä kunde hon iaktta varje liten förändring i Simons ansikte. Det fanns inte ett spår av svartsjuka i hans ansiktsuttryck; hans blick var fylld av en nästan klinisk, febrig fascination. Han reste sig, gick runt bordet och satte sig på huk precis framför dem för att få full insyn.

Johanna tog tag i Jonas händer och förde dem till sina bröst, som han genast började knåda i takt med hennes rörelser. Hon började rida honom i ett allt snabbare tempo. Genom att titta ner på Simon såg hon hur hans ögon slukade synen av hur hans bästa väns kön försvann in i hans flickvän, om och om igen. Simons andning blev tyngre, och Johanna kände en enorm våg av exhibitionistisk kåthet när hon såg sin pojkvän föra handen till sina egna kalsonger och börja runka febrilt till synen av dem.

Hennes egna safter smorde Jonas lem i spotlightskenet varje gång hon lyfte på höfterna. Kombinationen av den svala luften, Jonas hårda grepp om hennes bröst och Simons intensiva, fixerade blick drev henne snabbt mot kanten. ”Jag kommer snart…” flämtade hon.

Simon, som uppenbarligen märkte att hon var nära, sträckte fram sin lediga hand. När hans fingrar fann hennes klitoris sköt en elektrisk stöt genom hennes kropp. ”ÅH JA!” utbrast hon, högre än avsett.

Simon log brett i det dämpade ljuset, helt tagen av situationen. Johanna tog snabbt Jonas hand och pressade den mot sin mun för att dämpa ljudet, men innan hennes läppar täcktes lyckades hon pressa fram: ”Snälla fortsätt, jag exploderar!”

Hon rörde höfterna med maximal kraft men i djupa, långsamma rörelser så att Jonas nådde botten varje gång. Jonas höll ett fast grepp över hennes mun med ena handen och nöp hennes bröstvårta med den andra, medan Simons fingrar arbetade i ett rasande tempo mot hennes klitoris. Ett dämpat, desperat stön ljöd bakom Jonas handflata när Johannas kropp drabbades av kraftiga kramper när orgasmen sköljde över henne. Den intensiva känslan av att hon omslöt honom så hårt fick det att brista även för Jonas. Med ett djupt, återhållsamt stön tömde han sin säd djupt inuti henne.

Johanna kände en plötslig, intensiv våg av inre värme när Jonas strålar fyllde henne. Samtidigt sköljde en ilning av syndighet och skamfilad upphetsning över henne när hon såg hur Simon satt på huk, bara någon decimeter ifrån, och med stora, fascinerade ögon studerade det exakta ögonblicket då hans bästa vän kom inuti henne. Det kändes så förbjudet, men det fick hennes underliv att pulsera i ännu en eftervåg av njutning.

Simon studerade hur Jonas pung kontraherade och hur de fysiska spåren av urladdningen började sippra ut längs hennes inre blygdläppar. Det var det definitiva beviset på vad som nyss hänt.

Jonas slaknade snabbt och gled ur henne, vilket fick ännu mer vätska att lämna hennes kropp och landa över hans skrev. Synen gjorde Simon fullkomligt vild. Han reste sig upp, drog resolut upp Johanna i stående position, vände henne om och lutar henne framåt direkt över den sittande Jonas.

Simon tog ett fast grepp om hennes höft och styrde sin egen kuk mot hennes öppning. Johanna hann precis tänka att hennes önskan från duschen nu gick i uppfyllelse – hon ville känna sin pojkväns lem tränga in i henne exakt så här, utan förspel, buren av den glödande hettan från Jonas nyss avslutade urladdning.

Med en bestämd stöt tryckte han sig hela vägen in i henne, åtföljt av ett blött, slafsande ljud och ett gemensamt, djupt stön. Den enorma mängden vätska pressades ut av Simons entré och rann ner längs deras lår. Johanna kände hur Simon stannade upp ett ögonblick inuti henne, som för att bara landa och känna efter. Hon föreställde sig vad han upplevde; kanske som hon själv kände hur otroligt varmt det var i henne, en febrig hetta som förstärktes av att Jonas färska säd nu omslöt Simons lem djupt inuti hennes kropp. Tanken på hur deras vätskor nu blandades i hennes inre var så oerhört upphetsande att hela världen tycktes stanna av för ett slag, i ett andlöst, fryst ögonblick.

”Knulla mig, älskling!” utbrast Johanna, vilket slet Simon ur hans trans. Han började stöta i henne med hårda, jämna slag. ”Ja, JA! Snälla spruta i mig, vill ha båda er sperma i mig!” bad hon mellan stönen.

De orden var den sista tändvätskan Simon behövde. Han fattade tag om hennes handleder och gav allt han hade, stötte djupare och hårdare tills han med ett gutturalt vrål exploderade inuti henne. Johanna kände den nya, intensiva vågen av inre värme öka. Hon kände sig fylld av en enorm maktkänsla – hon hade fått sin pojkvän och hans bästa vän att kapitulera helt inför hennes kropp. När Simon slutligen gled ur henne möttes de i en djup, passionerad och andfådd kyss, medan spåren av deras gemensamma förening sakta rann ner mot den mörka balkongmattan.

Kapitel 4: En natta-cigg och ett Torky-skämt

När läpparna motvilligt skildes åt stod de bara stilla en stund och andades i kylan. Ingen av dem brydde sig om det som rann längs Johannas ben; upplevelsen hade varit alldeles för stor för att några hämningar skulle finnas kvar.

Simon böjde sig ner, plockade upp den vita handduken som Johanna tidigare släppt på golvet och räckte över den. Johanna tog emot den och torkade av sina lår innan hon skickade den vidare till Jonas, som gjorde likadant med sitt skrev.

Johanna flinade trött och tittade på den blöta frottén. ”Vi kanske borde överväga att installera en Torky-rulle här ute på balkongen också”, sa hon, vilket fick både Simon och Jonas att brista ut i ett befriande skratt.

Eftersom deras tidigare rökpaus blivit så abrupt avbruten, bestämde de sig för att tända en ordentlig ”natta-cigg” tillsammans i majnatten. Den här gången fick Johanna sitta på en av stolarna. Hon hade vikt handduken i flera lager under sig för att skydda sitsen, men handdukturbanen satt fortfarande stadigt kvar på huvudet.

Simon ställde sig vid det öppna fönstret och lutade sig mot balkongräcket med sin cigarett. Johanna satt tyst och iakttog sin pojkvän. Hon lade märke till hur hans blick växlade, långsamt och begrundande, mellan henne och Jonas.

Scenen i sig var djupt surrealistisk, och Johanna kunde inte låta bli att försöka sätta sig in i Simons situation. Där satt hans bästa vän naken på en stol, bortsett från den vidöppna skjortan och kalsongerna som fortfarande låg samlade runt anklarna. Och på stolen mitt emot satt hans nakna flickvän i en turban. Det dämpade skenet från takspotligtsen lyste upp dem alla tre i en tyst, rökig bubbla mitt i natten. Det var en syn hon sent skulle glömma.

Kapitel 5: Verkligheten knackar på

När cigaretterna var rökta och askan släckt reste sig Johanna. Med den fläckiga handduken hängande över armen gick hon in i lägenheten igen för en sista, snabb avsköljning. Killarna följde efter in i värmen.

Simon gick direkt till linneskåpet i hallen och plockade fram rena lakan och örngott som han räckte över till Jonas. ”Här har du, så du kan bädda soffan”, sa Simon med ett snett leende. Jonas flinade trött och tog emot högern. ”Tack. Jag antar att jag kan lyckas bädda själv i natt, med tanke på att jag har fått njuta ordentligt på andras bekostnad ikväll.”

Inne i badrummet vecklade Johanna ut handduken och betraktade de mörka fläckarna mot det vita tyget. Det var den konkreta, fysiska manifestationen av vad de precis hade gjort därunder spotlightsen. Med en känsla av djup tillfredsställelse slängde hon den i tvättkorgen.

När hon klev in under det varma vattnet för andra gången började den akuta tröttheten och endorfinfallet göra sig påminda. Kroppen kändes tung och hon märkte hur otroligt öm hon var i underlivet. Johanna rörde försiktigt vid sig själv och reflekterade över att hon inte varit så här öm sedan dagarna efter julsittningen, då hon och Simon hade haft ett maraton och haft sex i princip oavbrutet i flera dygn.

När hon var klar torkade hon sig med en ny, ren handduk. Den här gången valde hon att inte vira den runt kroppen. Det fanns ingen anledning att skyla sig längre; Jonas hade sett allt som fanns att se, och alla murar mellan dem var borta.

Hon öppnade badrumsdörren och möttes direkt av Simon, som stod och väntade på sin tur att få duscha av sig. Johanna stannade kvar vid handfatet för att borsta tänderna medan Simon klev in i badkaret och drog för draperiet. När Simon var klar och stod med tandborsten i munnen anslöt Jonas, som i sin tur smet in i duschen. Logistiken fungerade smidigt, som ett väloljat maskineri efter nattens synder.

Kapitel 6: Under täcket

Johanna gick in i det mörka sovrummet, drog undan det svala täcket och lade sig till rätta. Bara ett kort ögonblick senare öppnades dörren och Simon klev in. Han gled ner bredvid henne, drog upp täcket över axlarna och drog henne tätt intill sig. De möttes i en mjuk, lugn kyss och höll om varandra under tystnad.

Genom den tunna väggen hördes det dova ljudet av duschen som fortfarande var igång. Simon skrattade till lågmält i mörkret. ”Haha, jag antar att vi alla verkligen behövde duscha av oss nattens synder.”

Johanna blev liggande tyst en kort sekund. Sedan vände hon sig om, tittade på Simon med en allvarlig, rannsakande blick och lade en hand på hans bröst. ”Simon… hur känns det egentligen? Är allt verkligen bra?”

Simon mötte hennes blick utan att tveka. Hans ansikte sprack upp i ett stort, varmt leende och han strök henne över kinden. ”Det är mer än bra, Johanna. Jag vill bara tacka dig. Det där var på riktigt något av det absolut häftigaste jag någonsin har varit med om i hela mitt liv.”

”Men känner du ingen svartsjuka alls? Inget obehag?” envisades hon, mån om att vara helt säker.

Simon viftade bort frågan med en lätt handrörelse. ”Inte det minsta. Snarare tvärtom, det här gav mig bara enormt mycket mersmak. Jag känner att vi precis har påbörjat ett helt nytt sexuellt äventyr tillsammans, och jag vill bara utforska det här ännu mer med dig. Se hur långt vi kan gå.”

Johanna kände hur en enorm våg av lättnad, glädje och total trygghet spred sig i bröstet. Hennes egna tvivel lyste med sin frånvaro; hon kände ju exakt likadant.

Simon flyttade sin hand till hennes höft. ”Men du då? Hur kändes det för dig, ur ditt perspektiv?”

Johanna log i mörkret och lät huvudet sjunka ner mot hans axel. ”Det kändes… kittlande. Otroligt sexigt… och häftigt. Jag är faktiskt helt förvånad över hur mycket jag skulle gilla det här, att se dig titta på och att ha er båda där. Det var helt fantastiskt.”

”Vad skönt att höra”, viskade Simon och kysste hennes panna. ”Jag älskar dig, Johanna.”

”Och jag älskar dig, Simon”, svarade hon.

Johanna vände ryggen mot honom, backade tätt intill hans kropp och drog hans arm över sin midja. Hon flätade sina fingrar i hans. Med det trygga ljudet av det rinnande vattnet från badrummet i bakgrunden slöt de sina ögon, fullkomligt utmattade, nöjda och trygga i sin gemensamma hemlighet.