Plötsligt hände något | Del 2

VARNING!

Alla karaktärer är påhittade och har ingen koppling till verkligheten. De handlingar som utförs mellan två syskon är påhittat och bör inte läsas av känsliga läsare. Denna novell innehåller ej stötande ordval eller grovt språk för att försköna incest. Jag försöker mitt bästa för att hitta alternativa ord som kan förklara samlag, könsdelar och resterande.

Freja vaknade utvilad. För första gången på väldigt länge var hon inte på dåligt humör. Det fanns trots allt ett hopp, även om anledningen bakom det var att hon upplevt något otroligt. Hon sträckte på sig, gäspade medan hon log. Men plötsligt snuddade hennes hand vid något varmt. Hon blev chockad när hon såg Ludvig ligga bredvid. Han sov tungt. Andetag som hördes väl. Hon skulle precis slå till han, fråga vad fan han gjorde i hennes säng. Precis innan hon skulle resa handen insåg hon att hon låg i Ludvigs säng. Då kom alla minnen tillbaka som en tsunami. Krockade mot hennes mur som försökt dölja alla fel de gjort tillsammans. Han hade fingrat henne till orgasm. Varit inuti henne. Hon blev genast varm. Började hata sig själv. Hon kunde inte förstå hur hon hade låtit det hända. Ju mer hon tänkte, ju mer började hennes kropp reagera. Det varma blev snabbt hett. Skammen blev till lust. Hon kom ihåg känslan av hans fingrar. Hur det gjorde något inom henne. Plötsligt fäster hon blicken på hans kalsong. Hans penis trängde nästan genom tyget. Den var stenhård. Jaha, det är de här som är morgonstånd, tänkte hon. Gud vad jobbigt det måste va, följde hon upp med.

Allting brann inom henne. Hjärtat började slå hårt. Det ekade i hennes bröst. Magen lika orolig som hennes ojämna slag. Den hade fyrverkerier som exploderade varje sekund. Andningen ökade. Hon visste att hon inte borde, men hon ville. Hon ville ta på han. Ville känna hans penis i handen. Hon ville stirra på hans blottade ollon medan hon drog ner hans förhud. Se hur det bultade svagt. Men jag kan inte, tänkte hon, jag kan inte göra sånt medan han sover. Hon slängde genast undan tanken, behovet av att få känna. Istället la hon sig på sidan, med ryggen vänd mot Ludvig. Hon lät tankarna flöda en stund. Men blev genast avbruten när hon kände hur Ludvig kramade om henne bakifrån. Hon blev tagen. Chockad. Rädd för vad som skulle komma när han skedade henne. Kropp mot kropp medan hans hand omfamnade hennes vänstra bröst. Det kom en tung andning från honom. Han sov fortfarande tungt. När hon insåg att han sov lättade hon snabbt oron. Hon förstod att han inte kunde hjälpa det. Förstod att naturens lagar ledde honom till närhet. Det var trots allt meningen med livet. Närhet, samlag, barn, sen döden.

Efter en stund la hon märke till hans hårda kön. Hur den tryckte mot hennes rosett. Men det fanns inget obehag. Allt hon kände var en sorts njutning olik de andra hon haft. Hon kunde inte sätta fingret på vad det var, men hon visste att det var skönt. Att det var något hon ville känna mer av. Instinktivt började hon jucka mot honom med rumpan. Kände hur hans hårda skaft tryckte mot hennes rosett, mot hennes förbjudna plats. Hon pustade ljudligt. Andades ut frustrerad. Hon ville att han skulle vakna, slita av trosan och föra in sin snopp i hennes rumpa. En desperation hon aldrig kunnat föreställa sig själv. Hennes tankar fick henne att andas tyngre. Hon stönade svagt mellan varje andetag. Hjärtat slog dubbelt när hon föreställde sig hur han älskade med henne. Genast förde hon handen över munnen för att inte väcka mamma Ann. Men det hjälpte inte. Handen föll hejdlöst över sängen när hon kände hur Ludvig per automatik började jucka i takt med henne. De svaga stönen blev högre. Som om hon redan hade han djupt inom sig. Just då vaknade han.

”De är en trosa i vägen.” viskade han.

No shit Sherlock, tänkte hon. Men kände snabbt pinsamheten när Ludvig vid vaket tillstånd tryckte sin penis hårt mot hennes rosett. Hennes ansikte blev genast illrött. Hon ville bara försvinna, men hon kunde inte, det var alldeles för skönt. Hennes kropp ville in fly.

”Jag vet. Men vi kan inte. Inte än.” svarade hon. ”Men fortsätt. Jag vill. Fortsätt, snälla.” stönade hon.

Freja var alldeles för djupt in. Hon hade grävt en grav, hoppat ner utan att ta sig ut. Om det bara fanns en stege i form av Ann som plötsligt ertappade dem. Men så var det inte. I deras imperfekta värld låg hon där, sekunder från att begå sitt största misstag i livet.

Ludvig behövde inte känna sig själv inuti henne. Det var tillräckligt för honom att hon ens ville dela säng med honom. De var trots allt syskon och inte älskare, inte än i alla fall. Men han hoppades att deras fling skulle leda till något mer, till något episkt. Han ville inte bara vara hennes bror. Han ville vara hennes pojkvän. Ville hålla hennes hand för alltid. Känna hennes närhet som om de vore en.

Freja tryckte sig själv mot honom för att leka med han. Han svarade genast med att ta tag om hennes midja. Med stadigt grepp kunde han jucka hårt mot hennes bedjande rosett. Hon ville känna hans bultande skaft mellan sina särade skinkor. Veta om att hans enda instinkt var att föra in sig själv i henne. Men tyg mot tyg var bara ett hinder. Därför tänkte hon att hans kön mot trosan var nära nog, just nu i alla fall, tänkte hon.

”Ludvig?”
”Mhmm?” stötande han.
”Kan du inte liksom.. Ta ut din ku… Snopp, och fortsätta?”

Hon visste att han inte skulle tveka. Även han brann av desperation. Sekunden senare kände hon hur han drog sig undan, hur hans hand tillfälligt lämnade hennes smala midja. Han lirkade ner kalsongen, tog tag om sin lem, tryckte den mellan hennes skinkor innan han slutligen la tillbaka handen om hennes fasta midja. Freja kunde känna med en gång hur mycket sexigare det blev att vara så nära en förbjuden lek. Hon log brett när hans stenhårda ollon tryckte, försökte pressa sig genom det tunna bomullstyget. Det enda som hindrade honom från att tränga in var en vilja och en rörelse, sen var de för alltid tillsammans. Men Freja var inte redo, inte än, men snart, tänkte hon.

Ludvig tryckte hårt. Juckade fram och tillbaka. Försökte sitt bästa för att inte komma för fort. Det var inte varje dag man fick chansen att ligga naken bakom en underbar halvnaken tjej. Han ville fortsätta tills han inte längre orkade, tills hon förde undan trosan så att han äntligen fick tränga in. Jag skulle komma direkt, tänkte han. Stöna tills alla fönster spricker.

Freja andades tungt. Stönade svagt. Hon kände hur det kittlade överallt. Den våta trosan tyckte mot hennes underliv. Hennes kropp reagerade på vad som hände. Grenen var dyngsur både från hennes egen kropp, och Ludvigs försats som tryckte mot hennes bultande rosett. Han pressade hårt. Det våta tyget gled in i hennes rumpa. Tillräckligt för att räknas som analsex. Men inte nog för att penetrera helt.

Ludvig var i extas. Han kunde inte tro vad han höll på med. Vad som hade varit torrjuckande hade lett till svag penetration. Han kände hur det var nära. Det var på väg. Hans kropp började pirra. Hennes njutning växte, påverkade han mer än han insåg. Han ville sakta ner. Ta vara på tiden. Men det gick inte. Han kände ilningen i pungen när den första strålen tryckte mot trosan. Hur den andra pressade genom tyget. Hur den tredje smorde hennes svullna rosett. Freja kände hur hon stegvis blev allt kladdigare. Hur hans säd täckte henne som en målning.

Ludvig grymtade. Stönade lågt när hans penis tryckte. Greppet om hennes midja blev hårdare. Han klämde kraftigt om hennes midja medan han tryckte så hårt han kunde. När den sista strålen sprutade tryckte sig Freja så hårt hon kunde. Hon kände hur han trängde in. Trosan trycktes in i hennes rumpa. När hon kände hur hans ollon passerade hennes ringmuskel, kom hon. Hela hennes kropp vibrerade. Hon skakade intensivt. Klämde ihop benen tills det sved i knäna. Hon bet sig själv i handen medan han drog ut, sen in igen. Han juckade fram och tillbaka. Vidgade henne medan det ryckte i hela hennes kropp.

Efteråt låg de still i sängen. Freja hade mer eller mindre gjort det. Hon hade tillåtit han göra något han aldrig skulle ha gjort. I stunden kunde hon inte avsluta. Det kändes alldeles för skönt. Den enda frågan som hängde i luften var hur de skulle gå vidare. Kunde hon ha riktigt sex? Kön mot kön. Hon visste inte om hon kunde, om hon ens ville. Men den där känslan, orgasmerna, var något hon ville ha igen, och igen, och igen. Hennes huvud snurrade. Allting kändes så rätt, men så fel på samma gång.

Ludvig var i himmelen. Hennes trosa var i vägen, men det räknades ändå. Det tyckte han. Han hade haft analsex med sin syster. Hon hade tyckt om det. Han visste att det bara var en tidsfråga tills han fick känna hennes insida. Han ville. Han var mer än redo. Beredd på att vara hennes för alltid.

När de åt frukost hade Freja lite knepigt med att sitta still. Något hade trängt in i hennes rumpa. Det sved. Värkte när den hårda stolen tryckte mot hennes rosett. Ludvig skrattade åt henne. Blinkade med ena ögat. Han trodde att hon skulle bli sur, men hon log brett. Var det så att Freja hade fallit hejdlöst för honom? Första gången är alltid speciell, även om det inte var på riktigt. Men det visste inte Freja. Hon hade ju haft riktigt sex även om trosan var i vägen. Just de, tänkte hon, trosan. Hon förde ner handen och slet tag i den. Kände hur det stramade kring hennes ringmuskel när hon drog ut den. Ludvig skrattade igen.

”Inte roligt.” sa hon. ”Nästa gång blir det utan!” följde hon upp med medan hon log lurt.

Ludvig kunde inte hjälpa att le. Hans breda leende gjorde henne varm. Hon tyckte om att se han så glad. Han hade inte varit särskilt lycklig på sistone. Hon var glad över att hennes mamma hade sagt åt henne att se det från hans sida. Hon menade inte att de skulle göra vad de gjort, men det visste ju inte Freja. Hon ställde snabbt undan sin tallrik, sen försvann hon in i badrummet. Ludvig hörde hur hon vred på duschen. Hur vattnet smattrade mot badkaret. Han ville så gärna duscha med henne, men Ann låg fortfarande och sov. Fan för föräldrar, tänkte han, varför har man såna, viskade han. Allt han ville var att få dela varje sekund med sin syster. Han föll hårt. Snubblade varje gång han tänkte på henne.

Hos familjen Allén låste ingen badrumsdörren. Lägenheten var så liten att man hörde vad alla gjorde oavsett vilken hörna man stod i. Ludvig tog tillfället i akt. Smög fram till badrumsdörren som han öppnade försiktigt. Han behövde inte. Freja skulle säkert inte bry sig, tänkte han. Det var Ann han var orolig för eftersom att hennes säng var vänd mot hallen där badrummet var anslutet till. Därför tog han det så försiktigt han kunde. Såg sig åt höger för varje millimeter.

När han äntligen fått ner handtaget, öppnade han dörren sakta. Han lutade sig mot glipan och såg sin syster. Den gula lampan slog mot hennes våta kropp. Han stirrade på hennes felfria form. Beundrade hur förbannat sexig hon såg ut. Det fanns inga fel med henne. Han såg bara perfektion. Vänd mot honom, smorde hon in håret. Grävde runt i hårbotten medan hennes röda hår blev vitt av allt skum. Hon blundade för att inte få schampo i ögonen. Det sved alltid. Därför hade hon inte upptäckt honom.

Han fastnade på hennes underbara bröst. Stirrade på hennes svullna vårtor. Kände hur det blev hårt mellan benen. Hans penis tryckte kraftigt mot kalsongen. Allt han ville göra var att kliva in till henne. Stå mitt emot henne. Få vara i hennes närhet medan hon tvättade av skammen hon drunknade i.

När hon backade för att skölja bort schampot, sipprade det ner för hennes kropp. Ludvig följde skummets väg nerför hennes bröst, hängde med när de kramade avgrunden mellan hennes mage. Blev ett när det smekte hennes renrakade underliv. Hur hennes vackra slida blinkade in och ut när den blev dold och blottad. Han kände hur det värkte mellan benen. Att stirra på henne gjorde att han ville dra i den tills den föll av. Han ville runka så hårt att hans hand slog mot kroppen. Spruta tills han tömde sig. Men han hejdade sig själv. Ville inte göra något medan Ann låg fyra meter från han och snarkade svagt.

Freja öppnade ögonen. Blinkade ett par gången för att bli van. När hon såg Ludvig kunde hon inte hjälpa att bli imponerad. Hon hade hoppats att han skulle gå längre, men hon förstod att de båda riskerade allt ifall de blev påkomna. Men det räckte så. Det räckte för Freja. Hon visste att han ville. Hon kunde se det i hans ögon. De brann av lust. Lågor som spreds som en skogseld. Just då vaknade Ann. Han stängde genast dörren och rusade in i rummet. Hjärtat slog hårt. Hans mage värkte. Han trodde att han hade blivit påkommen. Snart skulle hon konfrontera mig, tänkte han. De jobbigaste sekunder i hans liv blev till minuter. Han väntade. Visste att han skulle få ha ett samtal. Han lyssnade noga. Så hårt han kunde för att höra. Då hörde han hur duschen slog ifrån. Hur allt blev tyst. Sen kom det. Det vanliga samtalet på morgonen. Hans mamma sa god morgon till Freja som måste stått och torkat sig. Han andades ut. Pustade. Oron släppte snabbt när han insåg att läget var lugnt. Under tiden hade hans bultande stånd lagt sig. Rädslan hade dränkt all sexlust.

Efter någon minut eller två klev Freja in i deras sovrum. Naturligtvis inklädd i en handduk kring kroppen, och en om huvudet. När hon stängde sovrumsdörren råkade hon tappa handduken kring kroppen. ”Hoppsan.” sa hon innan hon böjde sig ner för att ta upp den. Då såg hon hur Ludvigs stora ögon stirrade på henne. Hans kropp hade återfått sin energi. Mellan hans ben stod den lika hårt som den precis gjort när han spionerade på Frejas nakna kropp.

”Jag ber dig!” sa han. ”Kan du hjälpa mig?”

Freja visste vad han ville, hon trodde det i alla fall.

”Med vad?”
”Vad som helst. Asså jag måste!”

Hon gick fram till han. Släppte handduken på golvet, och satte sig på knä bredvid han. Ludvig slet genast av byxan och kalsongen i ett drag. Hans penis svajade fram och tillbaka innan den ställde sig rakt upp. Förhuden hade glidit ner en bit. Utan att vänta sträckte hon fram handen. Hon omfamnade hans varma skaft. Höll den som den vore en spak. Hon började föra sin hand upp och ner, sakta. Med jämna drag gjorde hon det skönt för honom. Han lättade musklerna, lät kroppen slappna av. Hon visste inte riktigt vad hon skulle göra, men hon hade trots allt sett honom så så svårt kunde det inte va, tänkte hon. Men så svårt var det. Trots att det var skönt, kändes det inte lika bra. Efter en stund kunde hon se att han inte hade samma ansiktsuttryck som han brukade ha när han själv gjorde det.

”Gör jag fel?” frågade hon, oroad.
”Ja.” svarade han. ”Mjukare. Håll inte så hårt.”

Hon lättade greppet. Gjorde som innan. Drog upp och ner. Försiktigt lät hon handen göra som hon trodde hon skulle. Hon stirrade på hans snopp. På hur hans förhud blottade det svullna ollonet. Hon tyckte det kändes konstigt. Allt var så konstigt. Men han bad henne. Hon kunde inte svika honom. Han hade trots allt gjort det skönt för henne. Hon kunde åtminstone stå ut med lite pinsamhet.

Efter en stund blev det skönt för han. Det syntes när hans kropp skakade svagt. Freja började genast dra snabbare, precis som hon sett han göra. Ludvig vred på höften. Andades häftigt när han kände hennes silkeslena hand smeka hans skaft. Hon fäste blicken mellan hans ben. Stirrade på hans ollon. Väntade på vad som skulle komma. Plötsligt tog Ludvig tag om hennes handled. Höll den still. Sen kom det. Flera strålar sköt rakt upp i luften innan det landade över hennes hand. En efter en slog mot hennes fingrar. Hans stånd började lägga sig, men trots det höll både hon och han kvar händerna. Han ville inte släppa hennes, och hon ville inte att han skulle göra det heller.

De kunde inte vara så för alltid. Han visste att han var tvungen att släppa taget om henne trots att han så gärna ville känna henne. När han förde undan handen tittade Freja med fundersamma ögon. Hon såg det vita kladdet. Strängarna som målade hennes små fingrar. Hon visste inte om hon skulle vara fascinerad, eller äcklad. Det var en konstig känsla. Hon hade sett det innan, men aldrig på det sättet. Inte när det var framför henne, över hennes hand. Ju mer hon stirrade, ju oroligare slog hjärtat. Hon fick sorgsna tankar. Det fanns bara en utväg. Hon valde flykt.

”Fan asså!” sa hon. ”Jävla idiot!” röt hon innan hon virade in kroppen med handduken hon suttit på.

Hon lämnade deras sovrum. Lämnade Ludvig ensam i deras våningssäng gjort av trä. Han var chockad. Undrade varför men kunde inte förstå vad han hade gjort för fel. Men han hade inte gjort något alls. Freja blev påmind när verkligheten slog in. Hon insåg att det var fel. Hon borde inte gjort det. Jag är hans syster, tänkte hon, vi borde inte, viskade hon när hon låste in sig i badrummet. Hon lutade sig mot väggen innan hon föll ner på golvet. Med bakhuvudet mot den hårda betongen började hon gråta. Tårarna föll kraftigt medan hennes underutvecklade hjärna satte tvivel i henne. Hon snyftade medan hon tänkte på hur fel allt blivit. Varför kunde vi inte bara vara syskon, frågade hon sig själv. Tårarna föll över hennes kind. Ögonen började svida. Näsan snorade medan hon började hata sig själv. Hon slog huvudet mot väggen flera gånger. Det gjorde ont, men trots det slog hon igen, och igen, och igen tills hon inte längre hade orken. Hennes slag hade hörts väl. Ludvig hade blivit orolig. Efter att han stressat med att klä på sig, upptäckte han att mamma Ann inte var hemma. På köksbordet såg han en lapp som han inte brydde sig om att läsa. Hans enda fokus var Freja. Han ville säga förlåt, trots att han inte visste vad han gjort för fel.

När han tog tag i dörrhandtaget, kände han att det var låst. Han ryckte flera gånger, men det funkade inte. Hon ville vara ifred. Ville inte se någon alls. Hon ville gråta ut och försvinna. Men Ludvig accepterade inte det. Det var för sent. De kunde inte ångra sig.

”Freja, öppna!” röt han. ”Öppna, snälla.” bad han.
”NEJ, GÅÅÅ! skrek hon med tårarna i halsen.

Han skrek tillbaka, chockad över att han hade så mycket luft. Rädd för att han skrämt henne. Men plötsligt hörde han låset. Det funkade. Han öppnade dörren och såg sin gråtfyllda syster på golvet. Hon såg helt förstörd ut. Han klev in, hukade sig ner, och kramade om henne. Hennes snyftande slutade. Bara skakningar då och då medan hon insåg att Ludvig var trygghet. Men fel trygghet, hon borde inte känt sig trygg i sin brors famn medan hon var näck från topp till tår under en handduk som lika väl kunde varit genomskinlig.

Ingen av dem sa något. De satt där i flera minuter tills hon lugnat ner sig. Han hade inte släppt henne. Ville inte släppa henne. Han ville inte ens göra något med henne. Bara trösta henne, trösta sin syster som blivit så upprörd att hon börjat gråta. När hon kände sig redo kramade hon om honom medan han drog upp henne. Hon följde villigt med innan de förenades i en kram som varade länge. När fötterna värkte tog Ludvig tag i hennes hand. Han gick mot sovrummet, och hon följde efter. Varje steg ekade i hennes huvud. Hon visste inte vad hon skulle göra. Det pågick ett krig inom henne. Ett krig av rätt och fel.

När han stängt dörren ledde han henne till sängen. Han tryckte ner henne på rumpan innan han gick till Frejas byrå. Hon stirrade ner på golvet medan han grävde fram en slumpmässig trosa, en mjukisbyxa och den där stora tröjan som var deras fars. När han vände om satt hon kvar i samma position. Hon stirrade fortfarande på samma fläck. Fläcken som kommit dit efter Freja tappat en mugg med choklad. Hon såg tom ut. Hans hjärta brast. Det gjorde ont att se henne lida. Men hon kunde inte vara naken. Hon är min syster. Hon förtjänar respekt, tänkte han.

Ludvig tog tag i hennes högra ben, lyfte det för att trä på trosan. Han lyfte det vänstra för att göra detsamma. När han drog upp trosan följde han rörelsen, förberedde sig själv för att tungt lyft. Men Freja lyfte rumpan tillräckligt för att han kunde klä på henne. Han upprepade samma moment med mjukisbyxan. Freja lyfte sig en bit då med. När han letat rätt på halsringning av tröjan drog han den över hennes huvud. Efter det föll den om hennes överkropp. Han letade fram den högra armen och drog i genom den i ärmhålet. Detsamma med hennes vänstra arm. Sen reste han sig upp och tittade på henne. Jo då, hon är påklädd, tänkte han. Ludvig blev lite glad över att han var en sån bra bror. Men inte den bästa, inte än, tänkte han. Därför la han sig i sängen och drog Freja till sig själv. Hon la huvudet över hans bröst, armen runt om hans mage, och benet över hans. Sen somnade hon. Freja kunde inte hjälpa att känna sig utmattad. Att gråta hade sugit upp all energi. Hon kände sig tom. Som om maskineriet hade kapsejsat. Ludvig smekte hennes arm sakta. Fram och tillbaka varsamt medan han hörde hennes tunga andetag. Efter en timme eller två kom Ann hem. Ludvig visste inte hur länge det hade tagit. Han hade varit upptagen. Fastlimmad av hans sovande syster.

”Ungar?” sa Ann medan hon klev in i sovrummet.
”Shhh.”
”Sover hon?” Ann viskade.
”Ja. Hon var ledsen.”
”Men varför?” frågade hon innan hon klev fram till sängen. ”Jag förstår.” sa hon när hon såg Lars gamla tröja.

Ann hatade tröjan. Den påminde henne om Lars otrohet. Men varje gång hon tvättade den kom hon ihåg att Lars gav Freja tröjan för tillfällen då hon saknade honom. Just då gjorde hon inte det, men det var den enda tröjan Ludvig hittade i stunden. Hans fokus var inte att klä henne som en modell, utan något skönt då Freja skärmat av sig. Han tänkte hur han själv klätt sig precis efter föräldrarnas separation. Mjukt, luftigt och något man kunde slappna av i.

Timmarna flög förbi. Solen hade börjat gå ner för länge sen. I sin plats en orange himmel som lyste upp deras sovrum. Ann hade bra nyheter som hon ville berätta. Det var nämligen så att hon fått erbjudande om en större lägenhet i samma område och tänkte att Freja och Ludvig ville ha eget sovrum eftersom Freja varit så irriterad på sistone. Men hennes nyhet fick vänta. Det var inte bråttom. Frejas välmående var hennes första prioritet.

”Förlåt.” viskade hon.

Freja hade vaknat men bara legat där en stund. Legat i hennes brors trygga famn. Hon hade tänkt en hel del. Fått ett nytt perspektiv. Hennes gråtanfall var grundat i föräldrarnas separation. Hon var rädd för att allt de gjort skulle försvinna, att hon inte skulle få vara med sin bror längre. När hans säd rann över hennes hand påminde de henne om hur mamma Anns kärlek för pappa Lars runnit ut i sanden. Freja kunde inte hjälpa att bli överväldigad av känslan av att bli lämnad.

”För vad?” svarade han.
”För att jag va en idiot.” sa hon. ”Förlåt. Det va inte ditt fel, okej?”
”Okej?” hans röst förvirrad.
”Lova att aldrig lämna mig. Lova att du är min för alltid. Lova Ludvig!”
”Jag lovar.”

Han kramade om henne. Hon han. När han släppte henne kysste hon honom. Plötsligt föll stjärnorna. Kometerna slog mot marken. Världen exploderade. Ludvig blev fylld av en otrolig värme. Hennes kyss gjorde honom överlycklig. Han kramade om henne hårt. Tog tag om henne och drog henne över sig. Hon kysste honom igen, och igen, och igen. När hon drog sig undan såg hon honom i ögonen. En tår föll från hennes kind.

”Jag älskar dig Ludvig!”

Det gjorde hon. Mer än en bror. Hon älskade han så mycket att det gjorde ont att föreställa sig att de skulle separera också. Freja insåg att det som de gjort inte var fel. Deras kärlek var rätt. Hon förtjänade att få vara lycklig. Vad som hade varit en splittrad relation, hade helt plötsligt återförenat syskonen så som de var i mamma Anns mage.

”Jag älskar dig!” svarade han innan de kysste varandra igen.

Efteråt la hon sig på andra sidan om honom. I samma ställning som innan. Ludvig höll armen hårt om henne. Han hade lovat att aldrig lämna henne. Det fanns ingen chans att han inte skulle visa det. Han skulle aldrig sluta visa att hon var hans, att han var hennes. Freja höll sig så tätt hon kunde. Hon ville aldrig lämna hans sida igen!

Slut, sannolikt, förmodligen, vi får se!

© Copyright, Filosof. ALL Rights Reserved.