”Där ser jag hur den mörke killen tar ett steg framåt och min fru sträcker ut en hand mot hans lem. Smeker den först lite förstrött, sedan mera förtjust eftersom den svarar direkt och växer i hennes grepp. Handen rör sig allt snabbare upp och ned.”

---

 

Del 2

Klockan är runt åtta på kvällen, när jag kliver in genom dörren till mitt hem. Efter ytterligare en lång och tröttsam affärsresa kommer jag hem och känner mig trött och utmattad. Dränerad på energi. Vill bara få komma hem och lägga upp fötterna på bordet, ta en kall öl och inte tänka för mycket på min… vår nya livssituation. Den är ett verkligt mardrömsscenario. Alltsedan jag blev avslöjad med att förskingra pengar från Fredriks företag. Har konsekvenserna varit mer otäcka än jag kunde tänka mig. Storsint som han tyckte sig vara, erbjöd Fredrik mig och min fru en väg ut ur problemet. Då, vid det tillfället, tyckte jag att det arrangemanget var ett pris jag var beredd att betala för att undvika fängelsestraff och få mitt… våra liv förstörda. Såhär i efterhand, kanske ett fängelsestraff vore att föredra. Fredrik min chef, en man jag en gång litade på, har nu använt mina misstag som förhandlings verktyg för att kontinuerligt straffa och förnedra mig. På ett sätt kan jag förstå detta. Ett hämndbegär, upprättelse och…. något annat jag inte kan sätta ord på. Jag kunde givetvis ha bestridit hans bevis och chansat vid en rättegång. Men jag vågade helt enkelt inte ta den risken att bli fälld och förlora mitt liv, min fru eller familj. Även om vårt äktenskap inte varit det bästa de senaste åren sedan barnen flyttat hemifrån, vore det inte rättvist för Hillevi att behöva utstå den förnedring som skulle bli följden om jag blev fälld. Trots allt älskar jag henne och vill hennes bästa. Även om det innebär uppoffringar för mig.

 

Och som sagt, konsekvenserna är otäcka. Han gav mig… oss en extrem lösning för att lösa situationen. Hillevi skulle arbeta av skulden genom att vara hans älskarinna och göra som han begär av henne, oavsett vad. Lät enkelt, men jag trodde inte det skulle bli såhär. Ytterligare en av följderna är att jag fått mer ansvar för våra större kunder på på företaget. Det låter kanske som ett steg uppåt, men jag behöver då lägga ner mer tid på att åka och besöka eller träffa kunder regelbundet. Detta har lett till att jag knappt sett min fru och än mindre haft chans att ha ett längre samtal med henne under den senaste tiden. Jag har varit borta mer än hemma. En hotellsäng känns mer som min säng än min egen numera. För att min fru inte skulle vara så ensam, har Fredrik ”erbjudit” sig att ta hand om henne under tiden jag är borta. Vilket då skulle vara en del av vårt lilla arrangemang, som han kallade det. Tydligen ville Fredrik även ha henne än mer tillgänglig för sina nycker, trots att han antydde att det var för att hon skulle få sällskap. Därför anställde han henne som sin personliga assistent.

 

När Hillevi och jag träffades, pluggade hon på handels och efter avslutningen fick hon först ett jobb inom marknadsavdelningen på ett stort svenskt, internationellt företag men klättrade sedan och blev personlig assistent till Vd:n. Men efter att vi skaffade barn försvann det intresset mer och mer. Hon ville vara hemma så mycket som möjligt med barnen och skaffade istället ett jobb på vår lokala ICA. Där tiderna stämde bättre med hur hon ville ha det och kunde vara ledig när barnen kom hem från skola och sina aktiviteter. Så, hon är trots allt inte helt oerfaren som personlig assistent. Även om det har gått ett antal år sedan sist. Nu jobbar vi därför på samma arbetsplats, vilket Fredrik tar varje chans till att påpeka. Vid några tillfällen har jag även i ögonvrån sett hur han daskat henne på rumpan och skrattat, när andra i personalen varit närvarande. Förmodligen mest för att kunna förnedra mig även på jobbet. De senaste veckorna har jag fått acceptera att Fredrik tagit min plats inte bara i mitt sovrum utan numera även på jobbet.

 

Här hemma kan jag känna eller se olika spår av hans närvaro. De få gånger jag får chansen att ge min hustru en kram eller kyss. Kan jag känna doften av hans äckliga aftershave på hennes kläder eller i vår säng. Jag hittar smutsiga handdukar på golvet från diverse hotell hon och jag aldrig varit på. Använda engångsrakhyvlar med mörka skäggstrån i handfatet. En öppnad tub med glidmedel på mitt sidobord vid sängen. Eller att någon fortsatt spela på en save jag har i mitt Ps5. Jag har alltid ansett mitt äktenskap vara heligt, och att vår intimitet varit förbehållen enbart oss två. Men nu har jag ingen kontroll över vad som händer i sovrummet. Det är som om mitt hem har förvandlats till en främmande plats. Det är en mardröm och varje gång jag stänger ögonen ser jag bilder av dem tillsammans. Nu kan jag inte sluta tänka på hur deras kroppar förenades, eller deras skratt som fyllde rummet. Hennes stön och flämtningar som jag aldrig hört tidigare. Ord hon yttrade som jag inte trodde hon kunde förmå sig att säga. Min frus målmedvetna rörelser över sin älskare.

 

Hillevi har aldrig varit den sexuella typen av människa. Inte varit överdrivet intresserad för området överhuvudtaget. Med Fredrik eller Ibrahim, lät och rörde hon sig på ett sätt som jag aldrig sett eller hört henne göra i vår säng. Och som jag inte trodde hon kunde eller var bekväm i. När jag hörde henne stöna fram en annan mans namn under akten här hemma den kvällen, gick nåt sönder i mig. Livet är trots allt inte en porrfilm från PornHub och det är skillnad att se sin fru i intima situationer med andra, i verkligheten eller på film. Att man kan bli tänd av tanken är en sak, Verkligheten är en annan. För verkligheten kan vara grym och kall. Det kan vara upphetsande att se några ha sex, det kan vara upphetsande att se någon man känner visa sin lust. Och en del män fantiserar nog om att se sin fru/sambo/partner leva ut sin lust och vara ”slampig”. Men inför fullbordat faktum där man inser att det fruktansvärda faktiskt har hänt och det går varken att skriva om historien eller backa bandet så inser man att verkligheten är annorlunda. Precis som med andra traumatiska saker som kan hända. Jag fantiserade förvisso ibland om att hon skulle ha en annan vid sidan om. Eftersom jag själv hade andra och det var förmodligen ett sätt att försvara mitt beteende.

 

Min besvikelse är mer över att vi två inte kunde uppleva det jag såg henne göra med en annan man. Nu verkar hon ha en glödande sexlust. Självklart kan det uppstå en viss slentrian mellan partners efter att ha varit tillsammans i många år. Det var inte som i början, när vi kunde ta in på ett hotell över helgen och knappt lämna rummet utom för att äta. Jag har försökt vara mer romantisk. Köpt blommor, haft dejter. Även köpt lite leksaker som kan användas i sovrummet men inget ökade på våra sovrums-aktiviteter nämnvärt. Vad som fattades, var nog spänningen i vår intima samvaro. Detta kan säkerligen ha varit en orsak till att jag började använda en del av firmans resurser för egen del. Jag köpte även dyra kläder, gåvor till min fru. Bokade resor som vi åkte på. Men det gick överstyr när jag började boka resor med hotell, till Tyskland för att gå på klubbar där det fanns villiga damer som kunde ge mig det min fru inte hade lust med längre. I alla fall inte med mig. Jag är medveten om mitt hyckleri gällande otrohet men jag tänkte inte så.

 

Det började egentligen helt oskyldigt då jag och några kollegor var på konferens till Tyskland. Närmare bestämt Berlin och någon, vet inte vem. Tyckte vi skulle gå till ”Red light” distriktet. Inte det smartaste men jag var nyfiken. Vi hamnade i alla fall på en klubb, och hur som haver. Det slutade med att jag hamnade i ett rum med en extremt vacker, ung och sexig kvinna som gav mig vad min hustru slutat ge mig. Efteråt fick jag veta att en av kollegorna använde firmakortet och hade satt upp besöket som en kundmiddag. Det gick tydligen igenom hos ekonomiavdelningen och insåg att detta kunde jag utnyttja för egen del. I början var jag försiktig men allteftersom tiden gick och ingen kom på mig, blev jag mer och mer vågad. Kunde även boka möten med kvinnor här hemmavid utan tanke på att det var fel. Oftast kunde jag koppla fakturorna och resorna med kundmöten, men inte alltid. De gångerna var jag mer nervös att någon skulle komma på mig. Aktiviteterna blev mer och mer avancerade. Kvinnorna blev yngre och yngre och jag prövade både det ena och det andra med dem. Jag kände mig mer och mer fri och tillfreds. Allt hade gått bra, fram tills den dagen jag kom hem och hittade Hillevi i säng med Ibrahim. Efter det gick allt åt pipsvängen.

 

Numera sover jag oftast i gästrummet men vid enstaka tillfällen när ingen är hemma, sover jag i sovrummet. Luktar på hennes kudde och minns våra stunder tillsammans. Ibland ligger där vuxen leksaker jag aldrig sett förut, kondomer eller underkläder slängda på lakanen. De gångerna väljer jag ändå gästrummet. Vill inte bli påmind om vad som förmodligen skett därinne. Den fru som jag trodde var sexuellt ointresserad och har levt ihop med så länge, har visat sig ha en stark, kanske nyvaknad sexlust. Dock inte med mig. Och jag vet ännu inte riktigt hur jag skall hantera det här. Jag känner mig sårad. Jag känner mig lurad. Jag känner mig kastrerad, förminskad, hånad och väldigt väldigt omanlig. Ovärdig. Pinsam. Samtidigt känner jag också en form av upprymdhet som jag inte begriper mig på. Jag känner en spänning i det här. På något bisarrt sätt gläder jag mig åt att hon faktiskt har en glödande sexlust som hon nu bejakar och lever ut. Om än inte med mig. Det finns en sjuk njutning i detta scenario som jag inte riktigt förstår mig på. En våg av sorg och förtvivlan sköljer över mig när jag långsamt inser att vårt kärleksliv för alltid förändrats. Jag borde inte döma, men det gör jag ändå. Felet ligger trots allt inte hos henne, utan hos mig. Det förstår jag nu.

 

Tankspritt sätter jag ned min väska på golvet innanför dörren. Tänder belysningen. Sparkar av mig skorna. Jag står still och lyssnar. Det är alldeles tyst. Hojtar till lite lojt, ifall min fru är hemma. Inget svar som vanligt. Suckar uppgivet och tar av mig ytterkläderna. Tittar lite snabbt i hallspegeln. Tröttheten i kroppen och påsarna runt mina ögon, är tydliga bevis på de utmaningar och långa timmar som jag lagt ner på jobbet. Går in på toaletten och gör det jag skall. Tvättar händerna, skvätter lite kallt vatten i ansiktet innan jag går till köket för att ta något att äta och dricka. Medan mikron värmer upp en smörgås ser jag ner på mina strumpor som har ett hål vid ena stortån. ”Hmm, jag måste köpa nya strumpor.” Tidigare brukade Hillevi göra sådant, men nu får jag tänka även på sådant. När jag går förbi vardagsrummet med en öl i handen och en smörgås, ser jag en laptop uppfälld på vardagsrumsbordet. Känner inte igen den. Ser att den är igång och plötsligt plingar det till. Blir nyfiken, ett mejl från min chef. ”Till Martin” Står det i textrutan. ”Vad vill han nu då?” Tänker jag trött. Orkar inte riktigt med honom och hans krav just nu. Vill helst bara slänga mig ner i soffan och slappna av. Men något känns fel. ”Välkommen hem och grattis till affären med SteelWork, hoppas du gillar detta”. Står det i texten på mejlet. Bifogat är även en fil som jag obetänksamt öppnar. Det skulle jag inte gjort.

 

En film startar och jag stirrar på laptoppens skärm. Där ser jag min fru sedan många år tillbaka, naken och på knä i en säng, omgiven av tre nakna män med erigerade organ. Hennes ansiktsuttryck är ömsom lockande och bedjande i kombination. Männen flinar och rör vid sig själva, samtidigt som deras blickar glider över min frus kropp. När kameran zoomar in hennes ansikte kan man se svettpärlor glittra på hennes panna och med tungspetsen slickar hon sig på överläppen. Förtvivlat utbrister jag: ”Nej, nej, nej, inte såhär” Orden väller fram från mina läppar.

 

Det är som om tiden stannar och världen runt mig försvinner, när jag stirrar på skärmen och ser det som pågår. Mina ögon vidgas och jag känner hur mitt hjärta hamrar i bröstet. Paniken sprider sig genom min kropp och kan knappt tro vad jag ser. Jag blir helt bortdomnad, som fastfryst i stolen. Min första reaktion är att rusa upp därifrån, men jag kan varken röra mig eller ta blicken från skärmen. Ilskan byts snabbt över till sorg, besvikelse och förvirring. Tankar snurrar i mitt huvud och jag försöker desperat förstå vad som pågår. Varför skulle Hillevi göra något sådant här? Varför skulle Fredrik skicka sånt här till mig? Hur visste han att jag är hemma? Jag känner en konstig blandning av ilska, förräderi och sorg. Mina händer skakar och jag kan inte längre hålla tårarna tillbaka. Det känns som om mitt liv har slagits sönder ännu en gång. Jag försöker desperat få fram ord, men min röst är borta. Det är som om jag har fastnat i en mardröm, en mardröm där min fru förlorat all respekt för mig och vår familj. Medan jag försöker samla tankarna ser jag på skärmen vår sovrums vägg i bakgrunden av filmen. Den som vi målade om tillsammans under ett försök till en romantisk helg, bara vi två här hemma. Efter att barnen hade flyttat ut ville vi göra något tillsammans för att få känna att livet ändå fortsätter. Den blå nyansen blandas med mörkare skuggor från natten som smyger in i filmens hörn. Lakanen på sängen är hopskrynklade och vilka till skillnad från min frus nakna kropp och den upphaussade atmosfären runt henne, ligger slarvigt slängda på ena sängkanten.

 

De tre männen som står runt henne utstrålar en mix av förväntan och lust. Två av dem känner jag igen. Den ena är min… eller numera vår chef, Fredrik. Han skrattar hjärtligt åt något och pekar på min fru. Jag ser via kameran vad han pekar på och det är en piercing i hennes ena bröstvårta. ”Vad tusan!! När har hon skaffat en sådan”. Tänker jag för mig själv och flämtar till. Det känns inte som något hon skulle göra frivilligt. Den andre mannen är lång och smal med ett stillsamt leende i ögonen, och hans litet grånande hår ger honom en värdig look. Det är Vd:n James Carson från Steelwork Inc. Vår senaste storkund och jag börjar förstå varför ansvaret för den kunden hamnade hos mig. Jag antar att Bob, eller Robert Smith som han heter är bakom kameran. Han är projektansvarig hos James och alltid med i större sammanhang. Den tredje nakna killen är yngre och mörkhyad och verkar lite malplacerad. Helt okänd för mig. Hillevi som sitter på sängen verkar exalterad i ögonblicket och leker först lite tankspritt med ringen i bröstvårtan. Sedan pekar hon på den mörka killen och gör en ”kom hit” rörelse med fingret. Jag försöker desperat att blinka, att vrida bort blicken från skärmen, men mina ögon är som förlamade för stunden. Jag är fast där, i den fruktansvärda verkligheten framför mig. Det är som om livet har slutat för en stund och jag är bortom all räddning.

 

Tystnaden som följer här i vårt vardagsrum är kvävande, och mina ögon riktas åter mot skärmen. Där ser jag hur den mörke killen tar ett steg framåt och min fru sträcker ut en hand mot hans lem. Smeker den först lite förstrött, sedan mera förtjust eftersom den svarar direkt och växer i hennes grepp. Handen rör sig allt snabbare upp och ned. Kameran zoomar in så jag tydligt ser hur hon byter och låter ena tummen samt pekfinger smeka själva toppen som är svullen och blåröd. Hillevi släpper den för ett ögonblick, smeker sedan pungen och insidan av hans lår. Därefter drar hon snabbt ett par gånger upp och ner med handen för att sedan böja huvudet framåt och föra in honom i sin mun. Efter någon minut knäar mannen till och stönar högt. Därefter tar han ett steg tillbaka. Hillevi har aldrig varit road av att göra så på mig. Hon har alltid nekat mig att få avsluta i hennes mun. Jag har vid några tillfällen talat om hur upphetsande jag tycker att det skulle vara, eller på hennes ansikte. Äckligt tycker hon, smakar inte gott och mår lite illa av det. Det händer ändå kanske någon enstaka gång att hon gör det – högtidsstunder – men nu har jag sett henne sluka både Fredrik och denna killen utan tvekan. Då var det plötsligt inga problem alls. Tydligen har jag inte varit tillräckligt intressant för henne att vilja göra det med mig.

 

Min fru reser sig sedan långsamt upp från sin knästående position och möter kamerans öga. Jag ser i hennes blick ett liderligt, syndfullt glitter som är nytt för mig och både skrämmer samt lockar. Hon öppnar munnen snabbt för att visa resultatet, sedan sväljer hon och försöker formulera ord för att berätta eller förklara vad som hänt. Men innan jag hör vad hon säger eller gör härnäst, reser jag mig snabbt upp. Välter min ölflaska och spiller ut vätskan på mattan. Fumlar med datormusen för att stänga av men slänger snabbt ner locket istället, för att avsluta denna hjärtskärande upplevelse. Förtvivlat brister jag ut i ångest och rädsla, orden väller fram från mina läppar. ”Vad i hela helvetet är det här?!” skriker jag i hög falsett mot skärmen. Min röst är fylld av både ilska och sorg. Jag vänder mig om med händerna för ansiktet och tar några steg tillbaka, blickar förvirrat runt i vardagsrummet. Vårt sovrum däruppe, som en gång varit vår fristad är nu fyllt av en obekvämt laddad stämning.

 

Frågor flyger genom mitt huvud. Vad fan är detta? Hur länge har det pågått? När har de varit här? Jag minns plötsligt tidsstämpeln i ena hörnet. ”Tisdag, 18.03” Då satt jag på hotellrummet och gick igenom offerten som vi… jag, precis lämnat till Steelwork. Det gällde en relativt stor affär och James hade tidigare varit med på Teams och även Robert, men hela tiden hade de alltså varit här hemma hos mig och förlustat sig med min fru. Alla känslor och minnen av mina och Hillevis tidigare år tappar sin betydelse, när jag helt plötsligt blir överöst med en känsla av svartsjuka och ett smärtsamt svek. Medan jag tar några steg fram och tillbaka och låter verkligheten sjunka in, blir jag överväldigad från känslan av total förtvivlan. Jag önskar att jag kunde teleportera mig bort från den här platsen, det är för smärtsamt att se min fru, personen jag älskar mest, visa intimitet med andra män på film. Men jag är låst i min egen kropp, fast i den stund som krossat mig. Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva något sådant här.

 

Min tårfyllda blick fastnar på fotografierna som hänger på väggarna. De känns plötsligt meningslösa, som om de bara är påhittade glimtar av en tid då vi var lyckliga. Jag kan inte hjälpa att mina tankar vandrar iväg. Sanningen kan ändå inte ignoreras, den sitter fast i mitt sinne som en obestridlig verklighet. Jag kommer få vara den som tittar på, medan min fru ägnar sig åt intimitet med andra män. Denna insikt skär genom mitt hjärta som en vass kniv och jag känner mig förlorad i en känsla av uppgivenhet. Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva något sådant här, ensam. Tårarna bränner i mina ögon när jag inser att jag aldrig mer kommer att vara den enda mannen i hennes liv. Mitt hjärta bultar hetsigt i bröstet, och kan inte undgå att märka hur något mer än ilska bubblar inom mig vid tanken på min nakna fru tillsammans med andra män. En bisarr blandning av upphetsning och äckel sveper över mig. Jag kan inte låta bli att känna ett stygn av skam över de otillåtna reaktionerna jag upplever inför det jag precis bevittnat.

 

Tanken på att min egen frus intima stunder med andra män skulle väcka något som helst begär i mig känns så avskyvärt att jag nästan skulle vilja kräkas. Det här är min fru, min älskade Hillevi. Varför känner jag en sådan förlust av kontroll över henne? Varför ska jag se på när andra män får det jag önskat mig själv så länge? Men samtidigt, långt där inne, i en dimma av förnekelse, kan jag ändå inte ljuga för mig själv. Jag kan trots allt känna det djupt inne i kroppen nu, den där groende känslan av lust. En sorgligt sann känsla av sexuell attraktion har smugit sig in som ett växande frö, och den besvärande sanningen är svår att blunda för. Min fru, som jag har älskat med hela mitt hjärta i flera årtionden, har just visat mig en värld jag inte ens vågade föreställa mig för ett år sedan. Trots att det river i mitt innersta, kan jag inte hjälpa att förstå att även jag själv numera är en del av denna värld – en del av mig som jag under lång tid inte velat kännas vid, men som nu kommit upp till ytan. En värld som jag tidigare i vår relation funderat över och undrat om Hillevi ville ställa upp på, men jag vågade aldrig ta upp den diskussionen. Av rädsla att hon skulle se ner på mig eller anse att jag var pervers.

 

I en våg av självdistans och förtvivlan tar jag ytterligare ett par steg bakåt. Mina ben lyder motvilligt och leder mig bort ifrån detta skrämmande scenario. Jag vill inte vara här längre, i vårt en gång så harmoniska hem som nu är en plats av fördärv och lust. Jag försöker andas lugnt, men märker att min andhämtning är oregelbunden och hastig. För varje andetag jag tar, förstärks känslorna av upphetsning och avsmak i ett ohelig förbund. En het, pirrande energi sjuder inom mig samtidigt som en lika het känsla av avsky och sorg sprider sig genom min kropp. Det är som om mina känslor har blivit förvrängda, otillåtna och bortom min kontroll. Jag känner hur min penis blir mer och mer erigerad av det jag sett och börjar känna en upphetsning. Vi män är trots allt mer visuella och påverkas kanske mer av dylikt, även om det är vår egen partner. ”Med film blir man kanske mer distanserad på ett annat vis” tänker jag. Sluter mina ögon och försöker föreställa mig en annan verklighet, en där vi är återförenade och dessa skrämmande men upphetsande bilder aldrig existerar. Men jag kan inte fly från den ofrånkomliga insikten, att mitt inre har blivit förändrat för alltid. Min själ är brunnsdjup och omtumlad, och jag vet att oavsett vad jag gör så kommer jag aldrig kunna glömma detta och det vi en gång hade.

 

Med hjärnan fylld från en virvelvind av känslor och motstridiga tankar, går jag tveksamt tillbaka till datorn. Trots mitt hjärtekrossade tillstånd kan jag inte låta bli att vilja se mer, att få grepp om vad som egentligen pågår när jag är borta. Så startar jag den igen, trots den klump i magen som växer sig allt starkare för varje sekund. Skärmen väcks till liv och bländar mig först med sin blanka yta. Det kan finnas fler filmer, fler intima ögonblick fångade på film. Kanske från samma kväll eller andra nätter som jag inte har någon aning om. Men vad skulle jag då få se? Vilka fler scener, händelser och situationer med okända män som tillfredsställer min fru skulle möta mina ögon? Och varför skall jag fortsätta självplåga mig genom att titta på dem? Jag försöker desperat hitta en förklaring. Men, återigen mitt sinne fylls av en bittersöt blandning av lust och avsky. Min själ ropar efter svar, men samtidigt förlorar jag mig själv allt mer i denna dekadenta tankevärld. Jag biter mig i läppen av nyfikenhet och upphetsning. Tankarna far i tusentals riktningar samtidigt. Alla möjliga bilder och scenarier spelas upp i hjärnan. Man ställer sig en massa frågor. Med bultande hjärta i bröstet och en känsla av förtvivlan som fyller mitt inre, söker jag på måfå igenom datorn efter något som kan ge mig information.

 

Efter en stund finner jag förvånande nog en mapp som heter ”Hillevis bästa”. Öppnar mappen och hittar först enstaka bilder av henne i allehanda olika positioner. Både med kläder på eller där hon är helt naken. Det är inga bilder jag känner igen eller ens visste fanns. Undrar fundersamt vem som är fotografen. Där finns mappar med titlar som ”Hillevi på fest” eller ”I tvåan på Hillevi” och så vidare. Den ena mappen efter den andra märkta med fantasifyllda namn kopplade till min frus namn. Det är som att kliva in i en mörk labyrint, där varje vändning och varje hörn kan vara fylld med mer smärta och förödmjukelse. Men vad skulle jag se om jag öppnar dem? Vilka fler scener, händelser och situationer med okända män som tillfredsställer min fru skulle möta mina ögon? Och varför skall jag fortsätta plåga mig genom att titta på dem? Jag försöker desperat att hitta en förklaring., Men på nytt fylls mitt sinne av en äcklig blandning mellan lust och avsky. Med samma vånda som när man tvingas titta ner i avgrunden. Sitter jag där, framför skärmen, och reser mig inte längre upp. Jag är fast i den mångfacetterade värld av lögner och begär. Och även om jag kanske finner några svar i dessa filmer, vet jag innerst inne att det kommer att kosta mig en del av min själ. Men jag kan inte sluta plåga mig själv och går djupare ned i denna mörka och destruktiva spiral som nu verkar bli en del av mitt liv.

 

Jag klickar på den första som heter ”Hillevi lär sig, 1-6”. Det verkar vara ett samtal mellan Hillevi och någon, låter som Fredrik bakom kameran. Hon sitter på en soffa och är klädd i ett par jeans samt en marin blå/vit randig tjock tröja, och ett par sandaletter på fötterna. Håret är uppsatt i en tofs och hon verkar nervös. ”Ok, du vet varför vi är här?” Hör jag Fredriks röst säga. ”Mmmm” Säger min fru lite tyst. ”Du får prata högre annars kommer det inte med på kameran och svara ja eller nej. Ok?” Igen Fredriks röst. Den här gången lite irriterad. ”Ja, jag förstår varför jag är här och vad min roll kommer att vara.” Hillevis röst låter mer stadig och hon tittar rakt in i kameran lite trotsigt. ”Bra, då kan vi börja” Säger Fredrik och harklar sig. ”Vad skall jag göra nu?” Frågar hon med händerna i sitt knä och blicken riktad framåt.”Ok, såhär är det. Jag vet att din make, Martin har förskingrat pengar från företaget och använt dem för… låt oss säga diverse ändamål som jag inte tänker gå in på här. Men om du…ni vägrar gå med på mina krav. Tänker jag polisanmäla och då kommer allt ut i det öppna och det vill ni inte, Tro mig!” ”Fredrik prasslar med lite papper och slänger fram en mapp till Hillevi som snabbt bläddrar igenom den. ”M…men det här kan inte stämma. Det är ju tusentals kronor”Flämtar hon fram och tittar förskräckt upp på Fredrik. ”Jo, det stämmer. 1.846.974 kronor och 67 öre, för att vara exakt.” Fnyser Fredrik fram föraktfullt.

 

Hillevi bryter ihop och börjar gråta. Fredrik kommer fram och sätter sig i soffan bredvid min fru. Lägger en arm om henne och säger: ”Jag ville inte heller först tro det när Mia från ekonomi la fram det till mig. Martin är en bra kille, har alltid varit duktig på sitt jobb och framåt. Han har varit som en vän för mig, men man behandlar inte vänner såhär. Han måste lära sig att handlingar har konsekvenser och det här kommer att bli en konsekvens.” Med det sagt går Fredrik tillbaka bakom kameran. ”Nåväl, skall vi börja. Om det här skall fungera vill jag se hur du ser ut och vad jag skall förändra. Så börja ta av dig kläderna”. Säger han med en föraktfull ton.

 

Där slutar första filmen.