Några veckor senare svängde pappa Håkan in på uppfarten tjugo över sex. Han hade nyss fått besked att felet med bilen var löst tidigare än väntat och var nöjd att kunna komma hem tidigt för en gångs skull. Han log för sig själv. Kanske skulle han och Linda hinna med en snabbis innan middagen. Han hade längtat efter henne länge. På sista tiden hade hon inte varit så sugen som hon annars varit.
Nyckeln gled in i låset. Huset var tyst, ingen musik, ingen TV. Bara ett dovt, rytmiskt knarrande någonstans ovanför.
Han sparkade av sig skorna, hängde upp jackan. Tog trappan i lugn takt, fortfarande med tanken på att överraska henne i duschen eller något.
Knarrandet kom från Adams rum. Dörren stod på glänt. Han stannade mitt i steget.
Genom springan såg han sin fru på rygg i deras sons säng med benen högt upp över Adams axlar. Den gula klänningen låg som en hopknycklad trasa på golvet. Adam stötte hårt, djupt, med den där desperata ungdomliga ivern som Håkan själv en gång haft. Linda hade händerna krampaktigt i lakanen, huvudet kastat bakåt, munnen öppen i ett stön som skar rakt genom honom.
– Ja… ja, min pojke… fyll mamma igen…
Orden träffade honom som en hammare i bröstet. Han borde ha skrikit. Borde ha rusat in. Istället stod han där med handens knogar vita mot dörrkarmen. I nån sekund var han fastfrusen sen fick han upp mobilen och började filma det han såg framför sig.
Han såg hur Adams pumpade sin mor och hur hans rygg spändes. Hans son mumlade något om hur skön hans mamma var och att hon snart skulle få mer sperma i hennes fitta.
Han såg hur Adam tryckte sig ända in och blev stilla, såg Lindas kropp skaka i en ny orgasm, såg hur hon drog ner honom mot sig och kysste honom – inte som en mor, utan som en kvinna som just blivit tagen av sin älskare. Sedan hörde han sin egen röst, hes och främmande.
– Vad fan är det här?
Allt frös till. Ingen rörde sig. Paret, modern och hennes son blev som förstelnade några sekunder.
Adam ryckte till så hårt att hans kuk gled ur mamma med ett vått ljud. Linda skrek till, drog upp täcket över sig, ögonen stora och svarta.
Håkan tog ett steg in i rummet. Lukten som slog emot honom var fylld av sex och svett. Adam satt upp på knä, fortfarande naken, kuken glänsande och halvhård. Han försökte säga något men fick bara fram ett torrt klickande ljud.
Linda hittade rösten först.
– Håkan… det är inte… det är inte vad du tror…
Han skrattade till, ett kort, torrt skratt.
– Jag tror att jag precis såg min son knulla sin mamma i sin egen säng. Vad är det jag missar, Linda?
Adam försökte resa sig, famlade efter täcket.
– Pappa, jag… vi…
– Stanna där du är, sa Håkan så lågt att det nästan var en viskning.
Han tittade på dem båda. På sin fru som låg där med sonens sperma rinnande längs insidan av låret. På sin pojke som fortfarande darrade av efterskalven.
Och kände något han inte hade ord för. Ilska, ja. Men under den – något annat. Han kunde inte säga vad bara.
Han tog ett steg närmare sängen.
Linda drog täcket högre, som om det kunde skydda henne.
– Snälla, Håkan… vi kan prata om det här…
Han såg på henne länge.
Sedan vände han sig mot Adam.
– Har du gjort det här förut?
Adam svalde. Nickade svagt.
-Hur många gånger?
Linda försökte resa sig.
-Håkan, sluta…
-Svara mig, pojk.
Adams röst var nästan ohörbar.
– …varje gång du inte är hemma. Ibland… när du sover också.
Håkan stängde ögonen ett ögonblick. När han öppnade dem igen var blicken tom.
Han tog upp den gula klänningen från golvet, höll den i handen som om han vägde den. Sedan släppte han den.
Han vände sig om och gick mot dörren.
Vid tröskeln stannade han, utan att vända sig om. Sedan gick han.
Bakom honom hörde han Linda börja gråta, ett lågt, förtvivlat ljud. Adam sa inget alls.
I pojkrummet var modern och sonen kvar i sängen, fortfarande nakna.
Håkan gick inte långt.
Han tog sig bara ner till köket, ställde sig vid diskhon och stirrade ut genom fönstret mot den mörka trädgården. Händerna skakade när han fyllde ett glas med kallt vatten och drack det i långa klunkar.
Han hörde steg i trappan. Lätta, försiktiga. Det var Linda.Hon kom in i köket i morgonrocken hon haft hängande på badrumsdörren, den gamla blå som knappt nådde ner till låren. Håret var fortfarande rufsigt, kinderna röda av gråt och något annat. Hon stannade i dörröppningen.
– Håkan…
Han sa inget. Bara tittade på henne.
Hon tog ett steg närmare.
– Jag vet hur det ser ut. Jag vet att det är… fel. Men det bara… hände. Först var det bara tröst. Han hade det så tungt med skolan, ingen flickvän.. ..och jag… jag ville bara hålla om honom. Sen blev det kramar som varade länge. Händer som råkade nudda. Sen… mer…
Håkan vände sig långsamt om.
– Hur länge?
Hon svalde.
-Fem veckor. Kanske sex.
Han nickade långsamt, som om han räknade dagarna i huvudet.
-Och du har låtit honom komma inuti dig varje gång?
Hon rodnade djupt, men nickade.
– Varför?
Hon tittade ner i golvet.
– För att det kändes… bra. För att … han ville. För att jag ville … att han skulle känna sig älskad… på riktigt.
Håkan skrattade till igen, samma torra, ihåliga ljud.
-Och jag då? Har jag inte älskat dig på riktigt?
Hon lyfte blicken. Tårarna rann nu.
-Jo. Men inte… så här. Inte så… hungrigt. Inte så ofta längre.
Han tog ett steg mot henne. Hon ryggade inte undan.
– Vill du att jag går, viskade hon?
Han såg på henne länge. Sedan sträckte han fram handen och drog långsamt upp morgonrocken över hennes höfter. Hon drog efter andan när han lät fingrarna glida längs insidan av låret, där det fortfarande var kladdigt och varmt.
– Nej, sa han lågt. Jag vill att du stannar.
Hon stirrade på honom.
– Vad… vad gör du?
Han svarade inte. Istället drog han henne mot sig hårt och kysste henne så våldsamt att hon stönade rakt in i hans mun. Hon smakade salt av tårar och något annat. Hon smakade som Adam.
Han vände henne om, tryckte ner henne över köksbordet. Hon grep tag i kanten med båda händerna när han drog upp morgonrocken helt och tryckte in kuken i henne med ett enda hårt stöt. Hon var så blöt att det inte gjorde ont, bara chockade henne.
– Är det så här han tar dig? morrade han medan han stötte, hårt och djupt.
– Är det så här du vill ha det?
Hon svarade inte med ord. Bara ett kvävt ja som övergick i ett stön när han grep tag i hennes hår och drog hennes huvud bakåt.
Han knullade henne som om han ville radera varje spår av sonen ur henne. Som om han ville skriva över. Hon kom snabbt, hårt, med ett skrik som fick glasen i skåpet att skallra.
När han kände att han själv var nära drog han sig ur, vände henne om och tryckte ner henne på knä. Hon förstod direkt, öppnade munnen och tog emot hans kuk medan hon såg upp på honom med rödsprängda ögon.
Han kom med ett vrål och fyllde hennes mun tills det rann längs hakan.
De blev stående så ett tag. Bara andades.
Sedan reste hon sig, torkade munnen med baksidan av handen. Hon fumlade lite med morgonrocken sen sa hon med bruten röst.
– Han är fortfarande däruppe. Han vet inte vad han ska göra.
Håkan tittade på henne. Sedan nickade han åt trappan.
– Då går vi upp och berättar för honom.
De gick upp tillsammans. Linda först, Håkan strax bakom. Adam satt på sängkanten i bara kalsongerna, blek och darrande. När han såg dem komma in tillsammans reste han sig halvvägs innan han satte sig ner igen
Håkan stannade i dörröppningen. Tittade på sin son. På hans unga kropp, fortfarande spänd av skräck och skam. På det där som stack upp under tyget för att han inte kunde hjälpa det.
Linda gick fram till Adam och satte sig bredvid honom på sängen. Hon tog hans hand. Han försökte dra undan den, men hon höll den ändå.
Håkan stängde dörren bakom sig. Klicket från dörrmekanismen fick dem båda att rycka till.
– Okej, så här ligger det till sa han.
Rösten var låg. Inte arg längre. Bara trött. Och något annat. Resignerad, kanske.
Adam satte sig igen. Håkan tog stolen från skrivbordet och vände den bak och fram, satte sig grensle med armarna vilande mot ryggstödet. Det blev tyst länge. Till slut sa Håkan.
– Jag har precis knullat din mamma nere i köket.
Adam flämtade till och stirrade ner i golvet.
Linda strök honom över kinden.
– Det är okej, älskling. Det är okej.
Håkan fortsatte.
– Jag tänkte först att jag skulle slå ihjäl dig. Eller henne. Eller båda. Men… jag vet inte. När jag stod där nere och kände hur blöt hon var, hur hon darrade… då förstod jag att det inte går att slå bort det här.
Han lutade sig fram.
– Så nu bestämmer vi hur vi ska leva med det.
Adam lyfte blicken försiktigt.
– Bestämmer… vadå?
Håkan såg på Linda. Hon nickade svagt.
– Vi fortsätter som förut, sa Håkan. Utåt sett är allt som vanligt. Jag går till jobbet. Du går till skolan. Mamma lagar mat och handlar och är… mamma. Men på kvällarna, på nätterna… då är hon också din. Och ibland min. Kanske… bådas.
Adam blinkade.
– Båda?
-Ja. Båda.
Håkan log snett.
– Jag har precis upptäckt att jag blev vansinnigt kåt av att veta att hon nån annan precis knullat i henne. Särskilt när det var du.
Linda rodnade, men sa inget. Hon bara höll hårdare i Adams hand. Adam såg på henne.
– Vill du det här, mamma?
Hon nickade.
– Ja. Jag vill ha er båda. Jag vill inte välja.
Håkan reste sig.
– Då är det bestämt. Inga hemligheter mer. Inga låsta dörrar. När jag är hemma får du ta henne när du vill. Jag kommer antagligen titta på. Eller vara med. Eller bara veta att det händer.
Han gick fram till sängen, böjde sig ner och kysste Linda hårt på munnen.
Senare den natten låg Linda vaken och funderade. Hon var helt övertygad om att hon blivit gravid nån gång under se senaste veckorna. Att Adam var far till barnet tvekade hon inte om. Tvärtom. Hon var helt säker. Med tanke på hur Håkan reagerat tidigare trodde hon att han skulle acceptera deras nya barn oavsett. Hon skulle nästa. För båda hennes män.
Hur det skulle bli med Jenny var dock lite mer osäkert. Hon skulle inte få veta nu men förr eller senare skulle hon förstå. Hur skulle de göra då? Så många frågor…
Hon var ändå nöjd med resultatet totalt sett. Hennes son hade en ny flickvän. Hennes man hade lite konkurrens om sin fru och verkade gilla utmaningen. Sexet de haft i köket var hårt och samtidigt skönt. Hon såg fram mot fler rejäla knull från Håkan och de sköna intensiva knull hon hade med sin son.
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.